F 22 – 22. UN Fighter Squadron, Kongo

Foto: Linnea Holmberg Wensby / Flygvapenmuseum
(CC BY 4.0, frilagd bakgrund)
Historik
1960-06-30 blev Kongo självständigt och samma dag utbröt oroligheter inom landet. Provinsen Katanga ville bryta sig ur den nya staten och bilda en egen nation under ledning av Moïse Tshombe. Efter en förfrågan från Kongos regering till FN sattes polistrupper in i landet för att återställa ordningen.
Det Katanganesiska flygvapnet, som bestod av ett tiotal propellerflygplan och tre tvåsitsiga jetskolflygplan med kulsprutor, upplevdes som ett hot av marktrupperna. Efter en begäran från FN 1961-09-23 beslöt svenska regeringen att ställa en mindre grupp J 29 till UN Fighter Wings förfogande.
1961-09-25 organiserades flyggruppen på F 8 och fick det inofficiella namnet F 22 Kongo med uppgift att ge flygunderstöd till FN:s marktrupper genom jakt, attack och spaning. Inledningsvis bestod F 22 av 42 man (bl a 5 piloter, 24 mekaniker, radartropp 9 man) och 5 jaktflygplan J 29B.
1961-09-28 startade fem flygplan J 29B från F 8 till den första mellanlandningen i Ängelholm. Markstyrkan startade från Arlanda.
1961-09-30 påbörjades transportflygningen till flygplatsen N’Djili i Léopoldville 12.000 km från F 8.
1961-10-04 anlände flygplanen till Léopoldville och redan 1961-10-08 ombaserade de till Luluabourg i provinsen Kasaï.
En del problem uppstod, bl a var man hänvisade till två DC-3:or för att lösa luftbevakningen. I hela Kongo (ca 5,5 gånger större än Sverige) fanns bara tio flygfält som kunde användas av J 29. Ingen meteorolog fanns och ingen väderlekstjänst fungerade och de tropiska skyfallen med åska och molnbildningar bildades snabbt.
Den första tiden var lugn men 29/10 sköts ett av FN:s transportflygplan ner och 30 minuter senare var den svenska kontingenten ute på patrullflygning längs gränsen mot Katanga, mest för att visa en styrkedemonstration.

Foto: Okänd / Swedish Air Force (PD, Wikimedia).
1961-12-06 genomfördes de första attackuppdragen med svenska J 29 och sex indiska Canberra. Målen var flygbaserna Kolwezi och Jadotville i Katanga. För att korta flygvägarna flyttades F 22 till Kaminabasen i Katanga varefter det katangesiska flygvapnet slogs ut på ett par dagar.
Efter att det omorganiserade katangesiska flygvapnet återupptagit anfallen mot FN på julaftonen 1962 anföll F 22 Kolwesi 1962-12-29 och dagen efter övriga flygbaser i Katanga varefter det katangesiska flygvapnet var slutligt besegrat.
I slutet av 1962 lämnade den indiska gruppen och etiopierna F 22. Resurserna vid F 22 behövdes nu förstärkas och ytterligare fyra J 29 och två S 29 tillfördes.

I slutet på december 1962 var striderna som häftigast. F 22 gav framför allt markunderstöd och genomförde raketanfall mot bl a flygplatser i städerna Kolwezi och Jadotville samt en radiostation i Elisabethville.
1963-01-21 intogs Katangas huvudort Elisabethville och striderna för F 22 var i praktiken över. F 22 kom dock att vara kvar ytterligare ett år tillsammans med en iransk och en filippinsk grupp med F-86 Sabre.
I april 1963 upplöstes F 22 och två J 29 och två S 29 flög hem till Sverige. Två flygplan hade havererat under landning och resterande flygplan sprängdes på plats eftersom kostnaden för hemflygning ansågs för dyr då de inte behövdes i den svenska krigsorganisationen.
Totalt hade Flygvapnet bidragit med 32 officerare, 93 underofficerare (inkl fältlygare), 114 flygtekniker, ca 70 reservpersonal samt 220 värnpliktiga
FN-ledningen var mycket nöjd med F 22:s insatser.

Foto: Benjamin Håkansson (CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons).
UNLAS
Vid sidan av F 22 medverkade svenskar även i flygtransportförbandet UN Light Aircraft Squadron UNLAS. Man disponerade flygplan av typ de Havilland DHC-2 Beaver och DHC-3 Otter samt några helikoptrar.
Från början kom personalen från många olika länder men till slut var det bara svenskar kvar. Den svenska olympiska mästaren i pistolskytte Ragnar Skanåker var en av piloterna i UNLAS.
UNLAS genomförde, under beskjutning av finkalibriga vapen från marken, flera evakueringar från missionsstationer som var kringrända av stridande förband.
Se fler detaljer under menyn ”Stridsflygplan / Fpl 29 Tunnan / F 22 Kongo”.

Foto: Brig-Genral Mohammad Khatami from a UH-19D (PD, Wikimedia).
Förläggningsorter
| Plats | Typ | Period |
|---|---|---|
| Leopoldville | F | 1961-10-04 – 1961-10-08 |
| Luluabourg | F | 1961-10-08 – 1961-12-06 |
| Kaminabasen | F | 1961-12-06 – 1963-04-?? |
Flygplan
| År | Typ |
|---|---|
| 1961-1963 | J 29B – SAAB 29 Tunnan |
| 1962-1963 | S 29C – SAAB 29 Tunnan |
Chefer
| År | Namn |
|---|---|
| 1961-1962 | Öv Sven Lampell. C F 22. Svensk operativ ledare placerad i FN-högkvarteret. Övergripande och högsta operativa flygchef för FN:s jaktflyg och hela F 22:s insats. |
| 1962-1963 | Övlt Dick Stenberg. C F 22. Flygchef under den intensiva slutstridsperioden. |
| 1961-09-xx – 1962-02-xx | Övlt Sven-Erik Everstål. Chef på plats under första omgången. |
| 1962-03-xx – 1962-07-xx | Lars Hansson, flottiljchef. |
| 1962-08-xx – 1962-12-xx | Bengt Flodén, flottiljchef. |
| 1963-01-xx – 1963-09-xx | Georg Palmquist, flottiljchef. |
Filmer på Youtube
| J 29 Tunnan i Kongo. | S 29C Tunnan – I strid i Kongo. |
| Det hemliga kriget i Kongo. | Saab J 29 Tunnan i ONUC:s styrkor. |
| Kongokrisen – Intervju med Sven Lampell, 1961. | Svenska FN-styrkan i Kongo 1961-1964. |
Källor:
Wikipedia: 22 U.N. Fighter Squadron
Wikipedia: Kongokrisen
Wikipedia: UN Light Aircraft Squadron
FHT: F 22 märkliga resa till Kongo (pdf)
FlygvapenNytt 1960-2: FN-flygstyrkan i Kongo (pdf)
FlygvapenNytt 1961-1: Leopoldville ny huvudbas (pdf)
FlygvapenNytt 1961-3: Mer än 2000 svenskar i Kongo (pdf)
FlygvapenNytt 1962-2: En flygning a la Kongo (pdf)
FlygvapenNytt 1962-3: En flyg-op i Kongo (pdf)
FlygvapenNytt 1963-2: F 22 insatser i Kongo (pdf)
Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet, Statens Försvarshistoriska Museer / Christian Braunstein.
Uppdaterad: 2026-09-30