J 3/S 6 – Teknisk beskrivning

Denna S 6B är den första av denna typ och på denna bild från 1935 har planet försetts med Townendring. Planet användes för vissa motorprov med Nohab Mercury VI. Foto: Se nedan.

Flygkroppen utgöres av en svetsad stålrörskonstruktion. Stommen består av fyra längsgående ramstycken samt ett antal stålrörsspant placerade i kroppens tvärriktning. Förstagningen utgöres huvudsakligen av pianotråd försedda med sträckare. Bakom landställets bakre fästpunkter finns ett för undervingen passande urtag. I detta inpassas den genomgående undervingen och fästes med fyra bultar.

Från flygkroppens främre del utgår på varje sida tre strömlinjeformade stålrör till en pyramidformad stagbock i vars spets övervingens frambalk fästes. Flygkroppen är dukklädd på sidorna samt även dukklädd utmed nästan hela undersidan. Kroppens översida är klädd med lätt avtagbara aluminiumplåtar.

En S 6 med koden 390 på skidor startar vintern 1932.Foto: Se nedan.

Stolen i förarrummet är under flygning ställbar i höjdled samt avsedd för sitt- eller ryggfallskärm. Stolen i spanarrummet utgöres av en stålram med påmonterad dyna. Genom omställning av fästpunkterna till flygkroppen kan stolen flyttas framåt och bakåt.

Vingstället består av en fribärande biplancell med från vingspets till vingspets helt genomgående över- och undervingar.

Övervingen är fästad till kroppen med stagbocken och undervingen är direkt monterad till kroppens undersida. Vid vingspetsarna förenas dessa genom N-formade profilrörsstöttor. Genom att justera gafflar vid stöttornas fästpunkter kan vingarnas anfallsvinkel ändras.

Klicka för större bild.
De flesta Fokker C.V-D modifierades efter hand och försågs med N-stöttor. Planet på bilden som just tankas vid F 5 i januari 1939 (F5-2) har dock fortfarande V-stöttor. Typbeteckning S 6A. Foto: Se nedan.

Vingspryglar är gjorda i fanér med lätthål. Kanterna har förstärkts med tunna trälister. Vingarnas framkanter är helt fanérklädda och dessutom är undersidorna mellan balkarna fanérklädda.

Klädseln i övrigt utgöres av linneduk som på vanligt sätt sytts fast vid tyglindade spryglar.

Landningsstället har en helt genomgående axel som är upphängd i gummiamortissörer. Landställsbenen är utförda i stålrör och sammansvetsade till en enhet. Sidkrafter tas upp av två par V -formade stöttor som svetsats vid var och en av två distansaxlar (parallella med hjulaxlen). Hjulen är av typ Dunlop och saknar bromsar.

Sporrskopan är fäst till ett kromnickelstålrör som ligger lagrat i en brygga i kroppens bakdel. Sporren är styrbar genom koppling till sidorodret.

Bränslesystemet utgöres av två vingtankar och en kroppstank. Vingtankarna som är placerade i övervingens mittparti rymmer vardera 230 liter.

Kroppstanken är placerad mellan förarrummet och brandskottet och rymmer 180 liter. Från kroppstanken pumpas bränslet till höger vingtank via en förbindelseledning försedd med handpump. På S 6 finns ytterligare en förbindelseledning till högra vingtanken där ledningen mynnar i en vacuumtank. Genom att undertryck i vacuumtanken alstras genom ett på övervingen monterat venturirör sugs bränslet upp från kroppstanken. Under flygning behöver sålunda handpumpen ej användas på fpl S 6.

Startsystemet utgöres av ett skottstartsystem av typ Farman. Genom att avfyra en patron i startpistolen kommer vevaxeln i rörelse. Starten underlättas även av snapsning.

Radioinstallationen utgöres av flygradion SATT m/27/32 eller m/32L1. Fpl S 68 kan endast förses med m/32L1. Sändare och mottagare är monterad i flygkroppen strax bakom spanarrummet. Strömförsörjningen sker genom en vinddriven generator monterad på höger sida på övervingens undersida. Dessutom finns en 12 volts ackumulator, som även är avsedd för belysning, samt ett i spanarrummet placerat anodbatteri.

Instrumenteringen skiljer sig något åt mellan versionerna. 
I huvudsak förekommer dock följande instrument i både S 6 och S 6B:

  • 1. Bränsleur
  • 2. Pump till bränsleur
  • 3. Varvräknare
  • 4. Oljemanometer
  • 5. Oljetermometer (kyld olja)
  • 6. Oljetermometer (varm olja)
  • 7. Höjdmätare
  • 8. Finhöjdmätare
  • 9. Hastighetsmätare
  • 10. Stighastighetsmätare
  • 11. Girmätare med sidlutningsmätare
  • 12. Tryckregulator
  • 13. Längdlutningsmätare
  • 14. Kompass
  • 15. Flygplanur

DATA och PRESTANDA

Typ S 6S 6A S 6B
Motor Bristol
Jupiter
VI, VIA, VIFS
Bristol
Jupiter
VI, VIA, VIF
Nohab
Mercury
My VI
Effekt 450 hk 450 hk 600 hk
Spännvidd 15,3 m 12,5 m 15,3 m
Längd 9,44 m 9,5 m 9,5 m
Höjd 3,5 m 3,3 m 3,5 m
Vingyta 40,2 m2 28,8 m2 40,2 m2
Ving-
belastning
56,5 kg/m2 83,3 kg/m2 56,47 kg/m2
Spårvidd 2,13 m 2,13 m 2,13 m
Maxfart 200 km/tim 227 km/tim 235 km/tim
Marchfart 180 km/tim 190 km/tim 190 km/tim
Flygsträcka 1.000 km 900 km 900 km
Max flygtid 6 tim 5 tim 5 tim
Stighastighet 2.000 m
10 min 24 sek
2.000 m
5 min
3.000 m
10 min
Topphöjd 6.200 m 6.000 m 5.700 m
Tomvikt 1.300 kg 1.500 kg 1.565 kg
Flygvikt 2.270 kg 2.400 kg 2.270 kg
Beväpning 1 st ksp 1 st ksp 1 st ksp

För fotospaningsuppdrag kunde fpl förses med med långkamera eller fotoseriekamera.

S 6. Fokker C.V-E. 
Ritning: Björn Karlström.
J 3. S 6A. Fokker C.V-D. 
Ritning: Björn Karlström.
S 6H. Fokker C.V.E/H. 1927-1941.
Ritning: Björn Karlström.
S 6H. Fokker C.V.E/H. 1927-1941.
Ritning: Björn Karlström.
S 6H – sjöversionen av S 6 – med koden 4392 baserad vid Frösön. Bilden är från 1935. 
Foto: Se nedan.
S 6 (393) med koden F3-93 vintern 1939-40 i Boden. Foto: Se nedan.
En S 6B (386) finns bevarad vid Flygvapenmuseum på Malmen. Här är flygplanet fotograferat i samband med det svenska militärflygets 50-årsjubileum år 1962. Notera de modifierade förlängda avgasrören. 
Foto: Se nedan.

Källa: KONTAKT nr 62, juni 1983:
– Temasammanställning: Bo Widfeldt.
– Fotograf är ej angivet i originalartikeln … (Dåliga bilder pga gammal kopieringsmaskin…)
– Ritningar: Björn Karlström (med tillstånd) 


Uppdaterad: 2017-07-24

Annonser