TP 85 – Teknik och sammanställning

TP 85 nr 18172 märkt FC-17 på Malmen 1973 innan den fått sin förlängda nos.
Foto: Axel Carleson / Flygvapenmuseum (BY, beskuren)

KONSTRUKTION

När Caravelle kom ansågs dess teknik och designlösningar vara långt före sin tid. Det viktigaste var placeringen av motorerna på bakkroppen och det helt hydrauliska styrsystemet. Motorernas placering på bakkroppen gav en renare vinge och tystare kabin och flygplanets längdstabilitet påverkades mycket lite vid gaspådrag.

Från början hade man tänkt använda inhemska motorer men de uppfyllde inte specifikationerna. De första flygplanen fick olika versioner av Rolls Royce Avon RA.29-motorer och senare modeller fick Pratt & Whitney-motorer.

Caravelles nosparti var identiskt med det som satt på de Havilland Comet och cockpiten var snarlik. I noskonen fanns bl a en väderradar.

Noskonen på TP 85 nr 85172 vid Flygvapenmuseum i Linköping 2016.
Foto: © Björn Bäcklund (IPMS).
Stjärtpartiet på TP 85 nr 85172 vid Flygvapenmuseum i Linköping 2016.
Foto: © Björn Bäcklund (IPMS).
Kabinen med operatörsplatser och spaningsutrustning i TP 85 nr 85172 vid Flygvapenmuseum i Linköping 2016.
Foto: © Björn Bäcklund (IPMS).
Baksidan av den rackmonterade spaningsutrustningen i TP 85 nr 85172 vid Flygvapenmuseum i Linköping 2016.
Foto: © Björn Bäcklund (IPMS).
Cockpit i TP 85 (SE-DAI / FV-nr 85210) på Arlanda 2015.
Foto: © Mats Salder.
Tio antenner under kroppen på TP 85 nr 85172 vid Flygvapenmuseum i Linköping 2016.
Foto: © Björn Bäcklund (IPMS).
Radomen under kroppen på TP 85 nr 85172 vid Flygvapenmuseum i Linköping 2016.
Foto: © Björn Bäcklund (IPMS).

Fönstrens utformning byggde också på erfarenheterna från Comet och de fick ett mycket säreget utseende i form av avrundade trianglar för att lämna störst utrymme för utsikt nedåt. Kabinen i SAS flygplan kunde ta mellan 74 och 94 passagerare beroende på version. Längst bak i kabinen fanns en utfällbar trappa som var hydrauliskt manövrerad (elektriskt och manuellt). Huvuddörren manövrerades via vajrar och amortisörer under golvet.

Vingarna försågs med luftbromsar som möjliggjorde en sjunkhastighet på 6.000 fot/min. På varje huvudlandställ satt 4 hjul. De första versionerna av Caravelle var försedda med en bromsskärm för att förkorta bromssträckan vid dåligt väder. Det fanns fyra hydraulsystem för att manövrera rodren och bromsarna.

F-BHRC med utlöst bromsskärm på Bromma i mars 1971.
Foto: Lars Söderström (CC BY-SA 3.0, Wikimedia, beskuren)

Elsystemet bestod av sex batterier för bl a motorstart och markström på 115 V kunde anslutas. Vid motorstart kunde strömstyrkan uppgå till 1.000 A. Under Flygvapen-tiden användes ett 380 V-system för motorstart.

I början fanns kronmärket på kroppen omedelbart bakom cockpit. De flyttades ganska snart till motorerna (se bild överst).
Foto: Flygvapenmuseum, inglasat foto (CC BY, beskuren).
Sud Aviation SE-210 Caravelle III.
Ritning: MLWatts (CC0 Wikimedia).

TEKNISKA DATA – SE-210 CARAVELLE (Mk III)

Besättning:2 piloter, 1 fmek
Längd:32 m (1)
Spännvidd:34,3 m
Höjd:8,72 m
Vingyta:146,7 m²
Tomvikt:24.185 kg
Max startvikt:46.000 kg
Motorer (TP 85):2 × Rolls-Royce Avon RA29/3 Mk 527B
Svensk bet: RM 10 (vikt 1.578 kg/st)
Dragkraft:2 × 5.270 kp (8.100 v/min)
Max hastighet:850 km/h
Räckvidd med max bränsle:3.200 km
Max flyghöjd:8.500 m (TP 85: 12.000 m ?)
Lastförmåga:8.290 kg
1) TP 85 borde vara längre än 32 m eftersom den hade en förlängd nos…
Nödlandningschecklista TP 85.
Foto: Linnea Holmberg Wensby / Flygvapenmuseum (CC BY, beskuren).

SAMMANSTÄLLNING – TP 85

FV-nr
c/n
Civ regTillverkad
Godkänd
Kass
FV-kodAnm
85172

172
(F-WJAK)
SE-DAG
”Dag Viking”
1964
1972-09-06
1998-01-30
8-17
8-81
3-19
13-851
1970-11-30 till FMV?
Anropssignal i FV: ”Swedforce 851”.
1998-09 gångtid 23.895 tim.
1998-09-30 till Flygvapenmuseum.
2012-02-12 slutlig placering utanför museet.
85210

210
SE-DAI
”Alrik Viking”
1966
1972
1998-09-10
8-21
13-82
13-852
1971-09-27 lev FMV (drifttid 12.607 tim).
Anropssignal i FV: ”Swedforce 852”.
1999-01-28 sista flygning, Malmslätt-ARN.
Gångtid: 22.367 tim, 17.345 landningar.
Utlånat av FV-Museum till Le Caravelle Club, Stockholm.
Reg SE-DAI.
2019-04 startades motorerna efter 14 års uppehåll!
2020-12 taxar fpl för egen maskin efter 15 års uppehåll!
De tre sista siffrorna i FV-numret är samma som tillverkningsnumret.

YOUTUBE-FILMER

Världens sista fungerande SE-210 Caravelle.
Motorstart och taxning.
Sud Aviation SE-210 Caravelle.
Fabriksbesök, Toulouse, 1958.
Sud Aviation Caravelle – The jet lady
Sud Aviation Caravelle – SE-DAI
Finnair Caravelle, 1969. Ingen säkerhet vid denna tid, fritt in till cockpit, fri rökning (även för piloter)…

Sterling Caravelle 12, OY-SAG
Flyga Sud Aviation Caravelle, 1999.
Sud Aviation Caravelle
SE-210 Caravelle Simulatorprojekt.
Dokumentär. (Kanske till Sverige?)

Källor:

Wikipedia.
Wikideck.
Airlines.net


Uppdaterad: 2022-04-04
le Caravelle Club.
Svenskt Flyghistoriskt Forum.
Arlanda Flygsamlingar.
Kontakt nr 51 (1981).
Robotmuseum.se