Historik

1940

Vid försvarsbeslutet 1942 skulle nio nya flygflottiljer sättas upp åren 1942-1947. ÖB Olof Thörnell föreslog att F 16, F 17 och F 18 skulle sättas upp men endast F 16 och F 17 sattes upp. I oktober 1943 framhöll ÖB till regeringen vikten av att sätta upp F 18 bl a för att skydda marinen och dess basområden i södra Stockholmsregionen. 1944 beslöt Riksdagen att 1946-07-01 sätta upp F 18 som den sjunde jaktflottiljen inom Flygvapnet.

Efter en analys av tänkbara platser att förlägga F 18 på, hade bl a det friliggande Årstafältet föreslagits som lokaliseringsort men CFV Bengt Nordenskiöld föreslog istället ett krigsflygfält beläget intill Rikstens gård mellan Södertälje och Stockholm. Marken omfattadE 380 hektar och hadE 1941 köpts från friherre Anders Cederström (ättling till Carl Cederström). F 18 var tänkt att anläggas på en grusplatå vid Pålamalm men platsen ansågs för liten och istället valde man en plats norr om Riksten vid Tullinge.

Området hade dock ett stort hinder i form av Mörtsjön. AB Skånska Cement fick därför i uppdrag att torrlägga och fylla igen sjön som var nio meter djup och med nio meter djup dy i botten. Arbetet påbörjades sommaren 1943 och i augusti 1943 var arbetet slutfört.

1946-07-01 påbörjades verksamhet vid F 18 och Björn Lindskog blev F 18:s första flottiljchef. 1946-11-11 invigdes F 18 officiellt men ev blev flottiljen aldrig riktigt officiellt invigd då flottiljchefen vid invigningen lär ha sagt ”Härmed förklarar jag Kungliga Upplands flygflottilj invigd!” (F 16).

Vid invigningen var enbart ett fåtal byggnader färdigställda vilket medförde att flottiljstaben fick husera i Flygstabens lokaler i Tre Vapen på Banérgatan i centrala Stockholm.

J 21 var tänkt som F 18:s första flygplanstyp men eftersom F 8 stod inför omskolning till J 28 Vampire blev det istället övertaliga J 22 från F 8 som baserades med en division på F 18.

I början fanns bara ett gräsfält med tre flygstråk. Bana 15/33 var fram till att den asfalterades 1950 förstärkt med stålplank i det sanka området vid den igenfyllda Mörtsjön.

När flottiljstaben installerade sig vid F 18 blev det till en början i flygtjänstbyggnaden vid hangar 81.

1947-05-01 bildades F 18:s 1:a division som samtidigt tillfördes flottiljens första egna J 22:or.

1948-04-29 organiserades 2:a divisionen och 1948-10-01 organiserades 3:e divisionen. F 18:s samtliga tre jaktdivisioner var beväpnade med J 22:or. I slutet av 1940-talet bildades även 4:e divisionen som var ett utbildningskompani.

1950

1950 asfalterades två av grässtråken. Båda banorna blev 45 meter breda och den längsta (06/24) var 2.378 meter lång och den andra (15/33) var 1.803 meter lång.

1950 färdigställdes den första berghangaren.

1950 ombeväpnades de tre divisionerna med 89 flygplan J 28B Vampire och 5 tvåsitsiga J 28C.

1952 mottog F 18 ytterligare några J 28 från flottiljer som omskolats till J 29 Tunnan. F 18 kom nu att ingå i Tredje flygeskadern E 3.

1954 beställdes 120 flygplan J 34 Hawker Hunter Mk 50 att fördelades till de två jaktflottiljerna i Stockholmsområdet: F 8 och F 18. 1955-08-27 flögs den första J 34 hem till F 18 av mj Dick Stenberg.

1956 omskolades flottiljens tre flygdivisioner till J 34. Av de övertaliga J 28:orna överfördes ett större antal till Krigsflygskolan F 5 för att användas som skolflygplan.

1959 ändrade 4:e divisionen namn till 4:e kompaniet för att särskilja den från de flygande enheterna.

1960

Under 1960-talet ändrades namnet på 4:e kompaniet ytterligare en gång: Utbildnings- och Specialkompaniet (U/S-komp).

I januari 1963 påbörjades omskolningen till J 35B Draken med stöd av F 16 i Uppsala där flygförarna utbildades till instruktörer och fick öva på tekniska fel. Totalt tilldelades F 18 70 flygplan J 35B. De första J 35 var av typen J 35B’ (B-prim) som saknade radar men de bedömdes ändå vara ett kraftfullt tillskott till jaktförsvaret. Senare kom J 35B som hade radar och möjlighet att ta emot styrdatasändningar.

1964 överfördes kvarvarande J 34:or till F 9 och F 10.

1966 avvecklades och upplöstes Eskadern och det operativa ansvaret över F 18 överfördes till militärbefälhavaren för Östra Militärområdet (Milo Ö), vilken även flottiljchefen för F 18 var underställd.

I slutet av 1960-talet planerades en omskolning av J 35B mot J 35F samtidigt som en flygdivision skulle utgå ur krigsorganisationen.

I februari 1967 fick Försvarets Fredsorganisationsutredning (FFU) i uppdrag att bl a utreda avvecklingen av minst två flottiljer. Våren 1967 föreslog CFV Lage Thunberg vakantsättning ett antal divisioner samt avveckling av F 2 och F 18. Militärbefälhavaren för Milo Ö, Carl Eric Almgren, ville dock behålla jaktflottiljen i sitt militärområde. FFU lämnade två delbetänkanden: I maj 1967 föreslogs att F 9 skulle avvecklas och i december 1967 föreslogs att F 2 och F 18 skulle avvecklas. För F 18:s del stod valet mellan åtta andra jaktflygflottiljer och F 18 ansågs vara mest lämpad då en avveckling ansågs ha mindre påverkan på ortens näringsliv och friställd personal skulle ha lättare att hitta nya arbeten. F 18 var också den enda flygflottiljen (av de fem som kvarstod för utredning) som inte hade något förvaltnings- eller produktionsansvar mot annan enhet.

Därför föreslogs en avvecklingen av F 18 som krigsflygflottilj. En jaktflygdivision föreslogs upplösas förE 1971-01-01 och den sista jaktflygdivisionen samt flottiljadministrationen senast 1971-07-01. 1968 föreslog regeringen att endast jaktflygdivisionerna och baskompanier skulle avvecklas men flottiljadministrationen skulle kvarstå.

1968-07-01 utgick F 18:s 182:a jaktflygdivision ur krigsorganisationen och de övertaliga J 35:orna överfördes till Halmstad för uppställning.

1970

1971 föreslogs att bl a flygflottiljen F 18 i Tullinge skulle avvecklas och omorganiseras till en skolenhet, Flygvapnets Södertörnsskolor F 18, för utbildning i stridslednings- och luftbevakningstjänst, utbilda värnpliktiga och framtidens officerare samt civil personal för Flygvapnet.

Därmed kom aldrig J 35B att bytas ut mot de planerade J 35F utan de flögs fram till 1973-06-30.

I juni 1973 avvecklades 181:a jaktflygdivisionen och 1973-12-31 avvecklades 183:e jaktflygdivisionen. Utbildnings- och specialkompaniet överfördes till Flygvapnets Södertörnsskolor där det fick namnet Utbildningskompaniet.

1974-06-30 avvecklades Södertörns flygflottilj F 18.

I juli 1974 bildades Flygvapnets Södertörnsskolor F 18 och det blev starten för Flygvapnets ”Stockholmskarusell” där både personal och skolenheter från både F 2 och F 8 flyttades till Tullinge medan flygförare från F 18 i viss mån omplacerades till andra jaktflottiljer. Från F 2 tillkom Flygvapnets stridslednings- och luftbevakningsskola STRILS, Flygvapnets materielskola FMS och Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen KAS/M. Från F 8 tillkom Sambandsflygenheten som bl a hade i uppdrag att transportera regering och kungshuset.

När F 18 omorganiserades till ett markskoleförband överfördes ansvaret för Bungeskolan på Gotland från F 13 till F 18. Eftersom F 18 utbildade personal för just stridsledning och luftbevakning (STRILS) föll det sig naturligt att de även tog över ansvaret för den praktiska sommarutbildningen av flyglottor på Gotland.

Även om flygverksamheten reducerades avsevärt i Tullinge så valde Flygvapnet att behålla Tullinge som krigsflygbas.

1980

1982-06-04 beslutade riksdagen att avveckla Flygvapnets Södertörnsskolor F 18 senast 1986-06-30 pga besparingar inom FV.

1982-1985 var den s k ”Huvudstadsjakten” förlagd till Tullinge.

1983 tillkom Flygvapnets Flygbefälsskola FBS från Malmslätt.

1984 bildades F 18 Kamratförening.

1984-07-01 överfördes STRIL-förbanden till F 13 i Norrköping.

1985-06-01 överfördes Sambandsflyget till F 16 med basering på Bromma flygplats. Flygtrafikledningen och väderstationen avvecklades varvid flygtjänsten upphörde.

1985 överfördes Flygvapnets Befälsskola FBS till Uppsala och blev en av Flygvapnets Uppsalaskolor, F 20.

1985-10-01 överfördes Flygvapnets teletekniska skola FTTS från F 18 till Flygvapnets Halmstadsskolor och blev en del Flygvapnets markteletekniska skola (FMTS). Samtidigt överfördes huvudansvaret för Bungeskolan tillbaka till F 13.

1986-06-30 avvecklades Flygvapnets Södertörnsskolor F 18.

1986-07-01 blev Tullinge ett detachement till F 13 (F 13T). Stridslednings- och Luftbevakningsskolan underställdes Flygvapnets Uppsalaskolor F 20 men då skolans simulator TAST ansågs vara för ålderstigen och ömtålig för att flyttas fick STRILS ligga kvar i Tullinge.

1987 beslutades att Kustbevakningens regionledning ost skulle lokaliseras till Muskö alternativt till Tullinge.

1990

1990 föreslogs att följande verksamheter skulle förläggas till Tullinge: Ostkustens marinkommandostab, kustbevakningens östra regionledning, 11:e helikopterdivision och Mellersta värnpliktskontoret. Regeringen avsattE 23,1 miljoner kr till byggproduktionen inom Tullinge och 1,6 miljoner för flytten av Östra värnpliktskontoret och Värnpliktskontoret för marinen till Tullinge. 1992-07-01 överlämnade CFV förvaltningsansvaret för Tullinge Chefen för Marinen. Någon omlokalisering till Tullinge blev dock aldrig verklig då beslutet revs upp inför försvarsbeslutet 1992.

1994-06-30 avvecklades F 13 varvid detachementet F 13T i Tullinge överfördes till F 16 i Uppsala och Flygvapnets Stridslednings- och Luftbevakningsskola omfördes till F 20 i Uppsala.

1995-06-30 lämnade Flygvapnet Tullinge och anläggningar som ej påverkade basens roll som krigsflygbas avyttrades.

1995 flyttade Försvarsmaktens hundtjänstenhet från Flygvapnets Halmstadsskolor F 14 till Tullinge.

1996 lämnade Försvarsmakten Tullinge och ägandet av området övergick 1997 till Vasallen.

En del av landningsbanorna användes under några år för bil- och MC-tävlingar, bilutställningar och marknader samt andra tävlingar.

2000

2000 förklarades att flygplatsområdet var tänkt att bli en ny stadsdel i Botkyrka med totalt 2.500 bostäder (villor, bostadsrätter och hyreslägenheter) samt en ny företagspark. Området kallas för Norra Riksten eller Riksten friluftsstad.

2000 flyttar Försvarets hundtjänstenhet från Tullinge till Märsta.

2004 sålde Vasallen flottiljområdet till PEAB för 80 miljoner kronor och PEAB påbörjade bygget av den nya stadsdelen. Logementen byggdes om till studentbostäder, kanslihuset blev kontor, officersmässen och underofficersmässen blev restauranger och affärer samt stora matsalen blev ombyggd till skjutbana (med en liten affär i markplanet). Hangaren för tekniskt underhåll (avdelning 6) revs.

Delar av flygfältet har använts av Polisen och trafikskolor för utbildning i bil- och motorcykelkörning, hundlydnadskurser samt för Motorhistoriska marknaden (Motorhistoriska Sällskapet). Skytteklubbar har även använt de närliggande skjutbanorna.

2004-10-01 avslutade Botkyrka Flygklubb flygepoken på Tullinge.

2009-09 revs TL-tornet (se Youtube-video nedan) för att ge plats för nya bostäder.

Gate guards

När F 16 avvecklades fick F 18 Kamratförening information om en komplett J 35B Draken (FV-nr 35221) i Uppsala. Den hade flyttats från Linköping till Uppsala för att 1993 förevisas vid F 16:s 50-årsjubileum.

1963-01-01 hade flygplanet överförts till F 18 och 1973-07-19 kasserades det med en gångtid på 1.075 timmar. 1973-11-28 flögs den till Malmen i Linköping och Flygvapenmuseet. 2003-12-15 återfördes flygplanet till Tullinge och efter en lång restaurering var flygplanet färdigt under hösten 2010. Flygplanet var nu målat som ett Acro Delta-flygplan, dvs omålad aluminiumyta med en blågul fena.

Avsikten var att placera flygplanet som en gate guard på pelare inne på flottiljområdet men senare avsågs flygplanet placeras vid banänden vid Riksten. Sedan uppkom önskemål om att placera det framför kanslihuset men pga byggnation på området ändrades även det. Botkyrka kommun hade heller ingen önskan att placera ut något flygplan då det inte skulle finnas något inom Rikstens friluftsstad som påminde om flottiljen. F 18 Kamratförening beslutade därför att deponera flygplanet till Österlens flygmuseum.

2021-08-26 invigde F 18 Kamratförening flygarmonumentet ”Kungliga Hufvudstadsjakten” i Tullinge vid en ceremoni där representanter från Luftstridsskolan LSS och Flygstaben närvarade. Monumentet består av två skalenliga modeller av J 35 Draken i aluminium och står i cirkulationsplatsen Kanslivägen, Rullstensvägen, Flottiljvägen.

Valspråk

Mens agit molem (Anden besegrar materien).

Viktiga årtal

År	Händelse
1944	Riksdagen beslutar att sätta upp Södertörns flygflottilj F 18.
1946	1/7 påbörjas verksamheten vid F 18 men invigs officiellt 11/11.
1947	F 18 tillförs sina första flygplan (två J 22:or) och 1/5 bildas 1:a divisionen.
1948	29/45 bildas 2:a divisionen och 10 bildas 3:e divisionen.
1950	F 18 får sin första asfalterade rullbana. F 18 omskolas till J 28B Vampire och underställs chefen för Tredje flygeskadern E 3. F 18:s första berghangar färdigställs.
1956	F 18 blir en sektorflottilj med ansvarar för luftförsvarssektor O2. F 18 omskolas till J 34 Hunter och Acro Hunters bildas i samband med F 18 tioårsjubileum.
1963	F 18 omskolas till J 35B Draken.
1964	Acro Hunters blir Acro Deltas i samband med att F 18 tillförts J 35.
1965	F 18 blir en vanlig flottilj när sektor O2 uppgår i sektor O5.
1966	E 3 upplöses och flottiljen underställs chefen Östra Militärområdet.
1968	1/7 utgår 2:a divisionen.
1971	Riksdagen beslutar om att F 18 ska avvecklas som jaktflottilj. F 18 stödjer utbildning av Finländska piloter.
1973	1/7 utgår 1:a divisionen och 31/12 utgår 3:e divisionen.
1974	30/6 avvecklas Södertörns flygflottilj F 18.
1974	1/7 bildas Flygvapnets Södertörnsskolor F 18. Flygvapnets materielskola FMS och Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen KAS/M överförs från F 2. Sambandsflygenheten överförs från F 8 och Bungeskolan överförs från F 13.
1983	Flygvapnets flygbefälsskola FBS överförs från Malmslätt. 31/12 avvecklas KAS/M.
1984	Regeringen beslutar att avveckla Södertörnsskolorna F 18. 1/7 överförs STRIL-förbanden till F 13. F 18 Kamratförening bildas. Förste ordförande var Rolf Rasmussen.
1985	1/6 överförs Sambandsflyget till F 16. 1/6 avvecklas 161:a jaktflygdivisionen, flygtrafikledningen och väderstationen. 1/10 överförs Flygvapnets teletekniska skola till F 14 och Bungeskolan till F 13.
1986	30/6 avvecklas Flygvapnets Södertörnsskolor F 18 och STRILS underställs F 20. 1/7 övergår Tullinge etablissemanget till detachement F 13T.
1994	30/6 omlokaliseras STRILS i Tullinge till Ärnabasen i Uppsala.
1995	30/6 upphör Försvarsmaktens fredsverksamhet vid Tullinge.

Finland

Hösten 1970 beslutade Finland att köpa 12 st SAAB J 35 Draken som skulle licenstillverkas av Valmet i Kuorevesi i Finland. Flygplanen kallades i Sverige för SAAB 35XS (Export Suomi) men fick beteckningen 35S i Finland.

Inledningsvis hyrdes sex J 35B in från Sverige med början 1972. Senare (1976) köptes de inhyrda flygplanen av Finland och fick beteckningen 35BS.

Mellan 1971-1972 genomfördes inflygning av de finländska flygförarna på F 18 eftersom J 35B då enbart fanns på F 18. Sommaren 1972 var inflygningen genomförd och två finländska piloter flög hem de första finländska flygplanen 35BS.

Samtidigt anskaffades ytterligare nio begagnade flygplan, bl a tre SK 35C (35CS i Finland), varefter pilotträningen på Draken kunde ske i Finland i stället för i Sverige.

Stridsledning och luftbevakning

På F 18 område fanns Luftförsvarscentralen LFC Falken för Luftförsvarssektor O2. LFC, som var den andra som byggdes för STRIL 50-systemet, inrymdes i kontorsdelen till F 18 gamla berghangar och började användas hösten 1951. Den tekniska utrustningen hade provats under flygvapenövningen 1949 men då tillfälligt uppbyggd vid F 13:s gymnastiksal.

Sektor O2 var i sin tur indelad i tre luftbevakningsområden för optisk rapportering från luftbevakningstorn. I varje luftbevakningsområde sammanställdes de optiska observationerna i områdets tre luftförsvarsgruppcentraler (LGC) i Katrineholm, Södertälje och Älta.

På berget ovanför LFC placerades en radarstation PJ-21/F (spaningsradar PS-14/F och höjdmätningsradar PH-13/F) vilket möjliggjorde ledning av jaktflygplanens strid i närområdet. För spaning på hög höjd fick sektor O2 en PS-16-radar (R180 Valpen) som sattes upp 1954-1955 på Skarpö-Vindö, Djurö. 1964 ersattes den med en modernare PS-65 (R180 Orren) som togs ur drift först 1992.

När sedan STRIL 60 infördes slogs luftförsvarssektor O2 och O3 samman till sektor O 5 som kom att kontrolleras från den nybyggda LFC Puman i Bålsta och de gamla centralerna fick benämningen Luftförsvarsundercentral (LFUC).

Den nybyggda radargruppcentralen RRGC Björnen i Grödinge i sektor O5 kom att tillhöra F 18:s STRIL-bataljon och togs i drift under andra hälften av 1960-talet. RRGC Björnen tog emot radarbilder via bredbandslänkar från tre radarstationer för låghöjdsspaning (PS-15) och en höjdmätarradar (PH-39). En PS-15 var placerad på Ornö och den andra på Torö. Den tredje var placerad vid RRGC Björnen och hade en mycket lägre mast då den användes som utbildningsstation.

I mitten av 1970-talet när smalbandsöverföring av radarbilder infördes kunde RRGC ta in radarinformation från betydligt fler radarstationer.

I juni 1983 överfördes RRGC till F 13:s STRIL-bataljon och i december 1992 genomfördes det sista incidentberedskapsdygnet vid anläggningen.

Förläggningsorter och baser

Plats	Typ	Period
Tullinge flygplats (f18)	F	1946-07-01 – 1974-06-30
Arlanda flygplats (f18)	B	1964 – 1974-06-30
Malmby flygbas (f18)	B	1964 -1974-06-30
Tullinge flygplats (fvss)	F	1974-07-01 – 1994-06-30
Bromma flygplats (fvss)	D	1985 – 1985-06-30

Flygbaser

När flygbassystem Bas 60 togs i bruk anlades ett flertal krigsflygbaser. F 18 tilldelades ansvaret för två krigsflygbaser: Arlanda flygplats och Malmby flygbas (Fält 57, Ö Strängnäs).

Malmby flygbas utnyttjades regelmässigt vid fältövningar och sköttes av en flygtekniker bosatt intill banan. Flygförarnas och teknikernas förläggning var i folkhögskolan i Mariefred där även markstyrkan hade sina lokaler. Malmbybasen saknade ordentlig banbelysning varför landning i mörker krävde extra planering. Efter att F 18 avvecklades omfördelades Malmby till F 1.

Vid vissa tillämpade övningar användes reservvägbasen vid Heby vars landningsbana utgjordes av en allmän väg som då spärrades av. Heby var dock en reservbas som tillhörde F 1.

Flygplan

År	Typ
1946-1950	J 22 – FFVS P22
1946-1949	SK 14 – NA 16
1946-1949	SK 15 – Klemm KL35
1946-1952	SK 12 – Focke Wulf Fw44J Stieglitz
1948-1953	B 17 – SAAB 17
1948-1971	SK 16 – NA AT-16/AT-6/SNJ-3/SNJ-3C/SNJ-4
194?-195?	SK 25 – Bücker Bü 181 Bestmann
1950-1955	J 28B/C – DH Vampire
1955-1964	J 34 – Hawker Hunter
1964-1974	J 35B – SAAB Draken
1972-1985	SK 50 – SAAB 91 Safir
1974-1985	SK 60 – SAAB 105
1981-1985	J 35F – SAAB Draken
1983-1985	TP 87 – Cessna 404
1984-1985	TP 88 – Fairchild Metro/Merlin

Berghangarerna

F 18 blev en av totalt fem flottiljer där berghangarer anlades. Vid projekteringen av berganläggningen var det tänkt att två anläggningar skulle anläggas. Berghangarerna projekterades i tre etapper.

Gamla berget

Gamla berget anlades i etapp 1 mellan 1947-1949 och togs sedan i bruk 1950. Anläggningen var utformad som den första bergsanläggningen vid F 9 men med vissa förbättringar i utformningen.

I etapp 1 byggdes bergshangaren så att den till stor del låg ovanför markytan. Vid den ena porten ligger hangargolvet 2,5 meter lägre än plattan och vid den andra porten skiljer det 1,1 meter. Etapp 1 projekterades för att rymma SAAB J 21 men trotts att utrymmena blev större än vad som behövdes så uppstod platsbrist då senare flygplan krävde mer plats. Berghangaren anpassades till både J 28 Vampire, J 34 Hunter och J 35 Draken.

Efter nedläggningen av F 18 fanns långtgående planer på att återanvända berghangaren till flygmuseum eller annan officiell verksamhet. Det fanns även planer på att använda berghangaren till parkeringshus för den nya stadsdelen.

Det blev istället ett stort företag inom datalagring som köpte anläggningen i början av 2000-talet för att omvandla hela berganläggningen till en EMP-skyddad datahall. Flera av ingångarna förseglades eller gjordes om, berget sanerades och säkrades samt nytt ventilationssystem byggdes. Även reservkraftsaggregat som skulle försörja hela anläggningen vid strömbortfall installerades i berget.

Nya berget

Nya berget påbörjades genom etapp 2 och 3 under 1950-talet och var helt nedsänkt från markytan. Den hade två 300-500 meter långa lutande uppfartstunnlar vilka var sammankopplade med den hästskoformade huvudtunneln. Längst ned i huvudtunneln fanns ett antal sidotunnlar. Totalt var anläggningen på cirka 22.000-24.000 m2.

Tanken var att den nya delen av berghangaren skulle förbindas med den gamla delen vilket skulle kräva en hiss för flygplanen. Ett problem var även hur man skulle kunna öka skyddet mot kärnvapen på den gamla delen så att den skulle få ett likvärdigt skydd som den nya delen hade. 1958 beslutades dock att utbyggnaden av berghangaren inte skulle slutföras pga för höga kostnaderna (ca 4 miljoner) samt att spridningen av flygplan i Bas 60-systemet ansågs ge bättre skydd mot kärnvapen.

Berghangaren togs aldrig i bruk och kom därför inte att inredas. Istället använde Försvaret den nya delen för en gemensam förrådshållning för försvarsgrenarna. Bl a förvarade Marinen under 1980-talet rotorblad till sina helikoptrar i det nya berget.

Under 1990-talet uppkom dock rasrisk och ett tillträdesförbud utfärdades. Det löstes genom att provisoriskt klä väggarna med träbjälkar. Även en av ingångarna förseglades.

Divisioner mm – F 18

Beteckning / Namn	Aktiv	Anmärkning
181:a jaktflygdivisionen Rudolf Röd	1947-1973	Upplöst 1973
182:a jaktflygdivisionen Rudolf Blå	1948-1968	Upplöst 1968
183:e jaktflygdivisionen Rudolf Gul	1948-1973	Upplöst 1973
Luftförsvarssektor O2	1956-1965	Uppgick 1965 i sektor O5
Acro Hunters	1957-1964	Flyguppvisningsgrupp
Acro Deltas	1964-1965	Flyguppvisningsgrupp

181:a Jaktflygdivisionen

Rudolf Röd var 1:a divisionen vid F 18 och bildades 1947-05-01 och beväpnades med J 22 FFVS.

1950 ombeväpnades alla divisioner på F 18 till J 28B Vampire och 1956 ersattes J 28 av J 34 Hunter.

I början av 1960-talet ombeväpnades divisionen till J 35B Draken. I slutet av 1960-talet planerades att tillföra divisionen J 35F men det blev aldrig av och divisionen upplöstes 1973-07-01. l

182:a Jaktflygdivisionen

Rudolf Blå var 2:a divisionen vid F 18 och bildades 1948-04-29 och beväpnades med J 22 FFVS.

1950 ombeväpnades alla divisioner på F 18 till J 28B Vampire och 1956 ersattes J 28 av J 34 Hunter.

I början av 1960-talet ombeväpnades divisionen till J 35B Draken. I slutet av 1960-talet planerades att två av F 18:s flygdivisioner skulle tillföras J 35F och att en av dem skulle utgå ur krigsorganisationen av ekonomiska skäl. Det blev Rudolf Blå som fick utgå 1968-07-01.

183:e Jaktflygdivisionen

Rudolf Gul var 3:e divisionen vid F 18 och bildades 1948-10-01 och beväpnades med J 22 FFVS. Waldemar Hessle blev divisionens första chef.

1950 ombeväpnades alla divisioner på F 18 till J 28B Vampire och 1956 ersattes J 28 av J 34 Hunter.

1963 blev divisionen först vid F 18 att omskolas till J 35B Draken. I slutet av 1960-talet planerades att flygdivisionen skulle tillföras J 35F men det blev aldrig av och divisionen upplöstes 1973-12-31 varefter delar av divisionens personal övergick till F 17.

Divisionens sista chef blev Peter Forssman.

Acro Hunters och Acro Deltas

Inför F 18 tioårsjubileum 1956 startades uppvisningsgruppen ”Acro Hunters”. Gruppen använde flygplanen J 34 Hawker Hunter och gjorde sin första uppvisning på F 18:s flygdag i juni samma år. Acro Hunters utförde ett flertal uppvisningar under 1956-1962. Olika konstellationer provades och både fyr- och femgrupp användes vid uppvisningarna.

Nymodigheten ljudbang ingick i uppvisningsprogrammet då J 34 var det första av Flygvapnets flygplan som kunde nå överljudshastighet även om det krävdes en dykning mot uppvisningsområdet för att uppnå den.

1964 ersattes J 34 med J 35 Draken varvid Acro Hunters upphörde och efterföljdes av uppvisningsgruppen ”Acro Deltas” som bl a gjorde flyguppvisningar vid den internationella flygutställningen på Le Bourget i Paris.

Polisens helikopterflyg

1963 började Polisen använda helikoptrar och de var i huvudsak baserade i Ostermans hangar på Bromma flygplats. Drygt tio år senare flyttade man till F 8 i Barkarby.

1998 flyttades Polisflyget till Tullinge och ”Hangar 81” som bestod av två separata hangarer sammanbyggda med en kontorsbyggnad. Polisen flyttade in i den södra delen som efter Flygvapnets flytt bl a använts av Statens Haverikommission.

Natten till 2002-02-07 började det brinna i hangaren och när brandkåren anlände var södra delen helt övertänd. Polisens nyligen levererade första Eurocopter EC 135 P2, två Bell 206 Jet Ranger och en privat Cessna 172 totalförstördes.

Polisens helikopterflyg flyttade därefter till Berga heliport och senare till Myttinge.

Ingående enheter – FV Södertörnsskolor

Beteckning / Namn	Aktiv	Anmärkning
Bungeskolan	1974-1985	Tillkom 1974 från F 13G 1985 överförd till F 13
STRILS Stridslednings- och luftbevakningsskolan	1974-1986	Tillkom 1974 från F 2 1994 överförd till F 20
KAS/M Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen	1974-1983	Tillkom 1974 från F 2 Avvecklad 1983-12-31
FBS Flygvapnets flygbefälsskola	1983-1985	Tillkom 1983 från F 3 1985 överförd till F 20
FTTS Flygvapnets teletekniska skola	1974-1985	Tillkom 1974 från F 2 1985 överförd till F 14

Bungeskolan

Bungeskolan var en lottaskola inom frivilligrörelsen som startades 1962 i Bunge efter ett lokalt initiativ av F 13:s detachement på Gotland, F 13G. Efter fyra somrar hade ca 1.300 lottor utbildats och skolan blev Flygvapnets gemensamma centrala utbildningsplats för flyglottor.

Efter att F 18 omorganiserats till ett markskoleförband, Flygvapnets Södertörnsskolor F 18, överfördes 1974 ansvaret för Bungeskolan från F 13 till F 18. Eftersom F 18 utbildade personal för just stridsledning och luftbevakning föll det sig naturligt att de även tog över ansvaret för den praktiska sommarutbildningen av flyglottor på Gotland.

När Södertörnsskolorna F 18 avvecklades överfördes ansvaret 1985-10-01 tillbaka till F 13.

1991 lades lottaskolan ned då anläggningen i Bunge inte längre svarade upp mot det kunskapsbehov som fanns inom Flygvapnet.

Flygvapnets Befälsskola – FBS

FBS bildades 1943-05-17 som Flygvapnets Bomb- och Skjutskola vid F 21. Skolans huvuduppgift var att utbilda i bombfällning och skjutning. 1968 omlokaliserades skolan till F 3 Malmslätt där den teoretiska delen hölls medan den praktiska delen hölls vid respektive flygflottilj.

1981 bytte skolan namn till Flygvapnets Flygbefälsskola FBS. 1983 omlokaliserades skolan till F 18 och blev en del av Flygvapnets Södertörnsskolor. 1985 överfördes skolan till F 20 och blev en del av Flygvapnets Uppsalaskolor. 2005 uppgick skolan i Luftstridsskolan LSS i Uppsala.

Flygvapnets Teletekniska Skola – FTTS

FTTS bildades 1966 som Flygvapnets Materielskola FMS vid F 2 i Hägernäs.

När F 2 lades ner omlokaliserades skolan till F 18 där den antog namnet Flygvapnets Teletekniska Skola – FTTS. Skolan hade ett 30-tal anställda vilka utbildade på markradar, radiolänk och databehandling. Den praktiska utbildningen gjordes både vid F 18 och på Flygvapnets fasta stridsanläggningar.

När F 18 avvecklades som markskoleförband omlokaliseras FTTS 1985 till Flygvapnets Halmstadsskolor och blev där Flygvapnets Markteletekniska Skola FMTS (tillsammans med Flygvapnets Flygmaterielskola FFS).

Flygvapnets Kadett- och Aspirantskola för Marklinjen – KAS/M

KAS/M bildades 1966-10-01 vid F 2 i Hägernäs och utbildade blivande regementes-, plutons-, och reservofficerare för STRIL-verksamhet. När F 2 lades ner och F 18 ombildades till ett markskoleförband överfördes KAS/M till Tullinge. I Tullinge inrymdes skolan i det gamla skolhuset.

Genom reformen ”Ny befälsordning” avvecklades KAS/M 1983-12-31 och istället inrättades Flygvapnets Officershögskola FOHS vid Flygvapnets Halmstadsskolor.

Stridsledning- och luftbevakningsskolan – STRILS

STRILS bildades 1966 vid F 2 i Hägernäs och hade sina rötter i två skolor:

• Ekoradioskolan bildades 1947 vid F 2 och namnändrades 1956 till Flygvapnets Radarskola – FRAS.
• Stridsledningsskolan STRIS bildades 1959 vid F 2.

1966 sammanslogs FRAS med STRIS och fick namnet Stridslednings- och Luftbevakningsskolan – STRILS. Den tekniska utbildningen överfördes till FTTS och officersutbildning till KAS/M.

1974 omlokaliserades skolan till Flygvapnets Södertörnsskolor i Tullinge. En ny byggnad uppfördes för STRILS med simulatoranläggning där personal utbildades för bemanning av luftförsvars- och radargruppcentraler.

STRILS utbildade även på nya radarn PS-860 och den nya låghöjdsradarn PS-870. För denna utbildning fanns en komplett PS-860-radarstation på F 18 under ett antal år.

1983 avvecklades KAS/M och dess uppgifter delades upp på STRILS och FOHS vid Flygvapnets Halmstadsskolor. När F 18 avvecklades 1986 överfördes ansvaret för STRILS till F 20 i Uppsala. Skolans simulator TAST för olika delar av STRIL 60-systemet ansågs vara för ålderstigen och ömtålig för att flyttas så STRILS fick ligga kvar i Tullinge till 1994-06-30.

Efter 1994 fanns inte längre något behov av att utbilda personal för STRIL 60 och STRILS flyttades till F 20. 1998 fick STRILS det nya namnet Flygvapnets Stridsledning- och Luftbevakningsskola – StrilS (den enda skillnaden låg i den nya förkortningen).

Sambandsflyget på F 18

Sambandsflygenheten (Statsflyget) har sina rötter i Stabens Flygavdelning som från 1938 ingick i 4:e divisionen vid F 8.

1974 överfördes Sambandsflygenheten till Flygvapnets Södertörnsskolor F 18 i Tullinge. Från början användes SK 50 och SK 60 som transportplan men eftersom de saknade civila navigerings- och landningshjälpmedel var de hänvisad till att flyga endast då den militära flygledningen tjänstgjorde (dvs endast på vardagar). Två SK 60 byggdes därför om med civila navigeringssystem och fick beteckningen SK 60D. Senare tillfördes även en TP 87 och en TP 88.

1985 flyttade Sambandsflyget till Bromma som erbjöd start och landning utanför ordinarie arbetstid. 1985-06-01 överfördes Sambandsflygenheten till F 16 i Uppsala men bibehöll viss verksamhet på Bromma.

Huvudstadsjakten

Efter beslutet om avveckling av F 1 väcktes en kampanj vid F 1:s 3:e division (13:e jaktflygdivisionen, Adam Gul) om att bibehålla divisionen och ombasera den till Södertörnsskolorna på F 18 som var en av divisionens krigsflygbaser. Kampanjen fick stöd hos försvarsstaben, ÖB samt Östra och Södra mililtärområdesstaben.

1981-08-31 överfördes 3:e divisionen tillsammans med 3:e kompaniet till Södertörnsskolorna på F 18 där bastroppen utökades till att omfatta ett helt kompani. Divisionens J 35F Draken förvarades i berghangaren.

När F 1 avvecklades överfördes 13:e jaktflygdivisionen 1983-01-01 till F 16 där den antog namnet 161:a Jaktflygdivisionen, Petter Röd. Divisionen bibehöll dock sin basering i Tullinge och 13:e jaktflygdivisionen/161:a jaktflygdivisionen antog namnet Kungliga Hufvudstadsjakten.

Divisionen avvecklades 1985-06-30 och vid avslutningsceremonin 1985-06-27 gjordes en formationsflygning över Tullinge, Stockholm och Uppsala.

Chefer – F 18

År	Namn
1946-1949	Björn Lindskog (F 18)
1949-1963	Erik Raab (F 18)
1963-1966	Dick Stenberg (F 18)
1966-1974	Sven Alm (F 18)
1974-1979	Klas Normelius (FVSS)
1979-1981	Artur Landare (FVSS)
1981-1984	Bernt Östh (FVSS)
1984-1984	Ted Boheman (FVSS)
1984-1986	Sture Erlandsson (FVSS)

Divisionsemblem mm

Filmer på Youtube

F 18 på 1950-talet.	Adam Gul / Petter Röd: Sista flygningen på F 18, 1985-06-27.
Blue Angels vid Tullinge Air Show. 1992-08-29.	Flygdag på Tullinge, 1992-08-30.
Tullinge Flygshow, 1992.	Flygdagar på Tullinge, 2001.
Rivning av TL-tornet.	F 18 Tullinge – Spår av en flygflottilj.
F 18 Tullinge, 2015-06-14.	F 18 Tullinge, 2024.

---

Källor:
Wikipedia: F 18
Wikipedia: Flygvapnets Södertörnsskolor
Wikipedia: Stockholm-Tullinge flygplats
Benkar.se: Glömda rum, F 18 Tullinge
Garnisonsminnen.se: Södertörns flygflottilj, Tullinge (pdf)
Tbsweden.com: Berghangaren på F 18
SFF: Berghangar på F 18 Tullinge, 2009
SFF: Trafikledartornet på F 18 rivet
F 18.se: Joomla
F 18.se: Flygplanrevy (pdf)
F 18.se: Tidning nr 36v2 (pdf)
Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet, Statens Försvarshistoriska Museer / Christian Braunstein.

Uppdaterad: 2026-08-1