Fpl 37 – Vingbrotten

Artikel ur en tidskrift från en presskonferens (1976?) om vingbrotten på fpl 37

Tekniker på Saab-Scania visade runt på företagets nya materialprovningslaboratorium. Där letade man sprickor med de mest sofistikerade metoder, svepelelektronmikroskop med 40.000 gångers förstoring, virvelströmsinstrument och provning med en vätska, som tränger in i sprickor och får dem att lysa när metallprovet belyses med ultraviolett ljus. Egenspänningar i metallen mättes med röntgendiffraktometer.

Provbitar utsattes för utmattningsprov i en datastyrd utmattningsmaskin, medan en hel vingbalk monterades fast i en provrigg, där den utsattes för varierande belastningar. Efter 350 prov bröts balken av.

Det är naturligtvis inte första gången man belastat vingbalken. När planet konstruerades gjordes ett balkprov i 10.000 timmar – men tydligen inte tillräckligt realistiskt.

Den ömma punkten finns i den nedre flänsen till vingbalken med en godstjocklek på 12 mm. Sprickorna har startat i ett bulthål och sedan brett ut sig tills balken brutits av. Något fel på själva metallen – som kommer från Västtyskland – har man inte hittat. Men spänningarna i balken har visat sig för stora.

Planet är byggt för att klara en belastning på 8 G multiplicerat med en säkerhetsfaktor på 1,5 – alltså 12 gånger planets egen tyngd. Det håller en balk gott och väl för – däremot inte den ständigt växlande spänning som uppstår när planet går igenom alla möjliga belastningar under flygpass på flygpass. När olyckorna skedde var belastningen ganska måttlig – 5,5-6 G.

Viggen skulle ursprungligen hålla för 2.000 timmars flygtid. När de 27 första planen tillverkats hade den ekonomiska situationen för flygplanet ändrats så mycket att man var tvungen att ”lägga på” lite mer livstid. Det är inget ovanligt – Lansens livstid har efter hand höjts från ursprungliga 1.500 timmar till 2.300 timmar.

Nu begärde flygvapnet att Viggen skulle hålla för 2.800 timmars flygtid. En del detaljer förstärktes. Tydligen blev man vid den tiden orolig för vingbalken på Saab, eftersom godstjockleken på den kritiska punkten ökades från 12 mm till hela 41 mm. Resultatet blev att grundspänningen i balken avsevärt minskade. På de tjockflänsade balkarna – som alltså sitter i huvuddelen av serieplanen – har man inte hittat några som helst sprickor. Alla olyckorna skedde med plan ur den tidigare serien med tunna flänsar.

Vi kunde inte veta, säger nu Saab-folk som tillfrågas varför de konstruerat balken fel. Varför balken gick av kan förklaras bara med nya teorier, som kommit till på 70-talet.

Flygvapnets utredning har hittills kostat 7 miljoner kr. På de tjockbalkade plan, som nu får flyga, har man gjort vissa mindre modifieringar, bl a för att lättare kunna inspektera den kritiska punkten på vingbalken. Den stora kostnaden blir troligtvis för byte av vingbalkarna på den tidigare serie, som de tre störtade planen tillhörde. En sats kostar 300.000 kr. I sämsta fall kan det bli även andra – långt större – kostnader. Utredningen är ju inte avslutad ännu.

Det är för tidigt att idag säga vilka konsekvenser det här felet kan medföra för den tekniska tjänsten på flottiljerna. Det är möjligt att man får installera sprickletningsutrustning och med jämna mellanrum kolla balkarna på alla Viggen- plan. 
”Vi får lära oss att leva med sprickorna”, som en materielverksrepresentant uttryckte det på presskonferensen.

Varken flygvapnet, materielverket eller Saab vill idag säga något om vem som ska betala kalaset, men allt lutar åt att det blir skattebetalarna i alla fall. Materielverket har inget intresse av att knäcka Saab genom långa processer och höga ersättningskrav. Det är också tveksamt hur mycket man har rätt att kräva. Saab-garantin är ganska kort och har för länge sedan gått ut för de plan det här är frågan om.

Av ekonomiska skäl kan staten inte ställa alltför omfattande garantikrav – vilket i sin tur skulle tvingat Saab att höja priset. Några försäkringar finns inte – det lönar sig inte för staten att försäkra sin materiel.


Källa: Okänd tidskrift (vet någon vad den heter??)

Uppdaterad: 2012-01-02

Annonser