NOORDUYN UC-64A NORSEMAN gjord under åren 1949-1959 tjänst i Flygvapnet under typbeteckningen TP 78. Norseman kan språkligt härledas från mytologins ”norse” som står för nordisk och där Norseman således står för ”nordman”. Det ligger kanske en viss symbolik i detta oaktat att flygplanet skulle göra god tjänst både civilt och militärt. Inte bara i Sverige utan även i Norge och på Island….

Ursprungligen konstruerat av R.B.C. Noorduyn som ett civilt lätt transportflygplan med STOL-egenskaper flög Norseman för första gång under år 1935. Bakom konstruktionen av Norseman låg behovet av ett flygplan som kunde operera med kort start och landningssträcka — som enkelt kunde konverteras och förses med hjul- alternativt skid- eller flottörställ — styrt av det kanadensiska landskapets struktur och ett ökat behov av flygtransporter. De operationella kraven och förutsättningarna skapade Norseman!

Den första Norseman hade plats för åtta passagerare och var utrustad med en Wright Whirlwind R-975-E3. En luftkyld stjärnmotor utvecklande 450 hästkrafter vid max take off power.

Norseman visade sig uppfylla de krav som ställts och 1936 sattes flygplanet i serieproduktion med beteckningen Norseman II. Flygplanet kunde som tidigare nämnts enkelt förses med skidor eller flottörer allt efter för stunden förestående behov. Denna specifika egenhet hos Norseman fann uttryck även hos efterföljarna DHC Otter och Beaver. Norseman blev snabbt populär bland mindre kanadensiska flygbolag och operatörer. Det kom bl a att användas av Dominion Skyways Ltd för postflygningar, av Mackenzies Air Service och den kanadensiska ridande polisen. Produktionen av Norseman tog med smärre förändringar vid denna tid sig uttryck i Mk III.

NORSEMAN Mk IV — UC-64A

Norseman Mk IV sattes i produktion år 1937 och skilde sig gentemot de tidigare genom att utrustas med en motor av typen Pratt & Whitney R-1340-S3H-1 Wasp — en niocylindrig luftkyld stjärnmotor om 600 hästkrafter. En motor som f.ö. även installerades i North American AT-6 (SK 16). Norseman Mk IV blev den version som kom att tillverkas i flest exemplar och som därvid i dagligt tal och allmänt förknippas med begreppet Norseman.

År 1940 fick Noorduyn Company en order på 38 flygplan av typen Norseman Mk IV av den kanadensiska regeringen. Flygplanen levererades till RCAF (Royal Canadian Air Force) och kom att brukas för utbildning av navigatörer och radiotelegrafister.

Detta var en direkt följd av kriget i Europa och skulle sedermera resultera i ytterligare order för RCAF:s räkning. Flygplanet fick militär beteckning YC-64 och kom genom sin karaktär och specifika egenskaper även att tilltala USAAF (United States Army Air Force) som ett flygplan som kunde brukas till det mesta i fråga om lättare flygtransporter.

Efter utvärdering av sju YC-64 i aktiv tjänst tecknade USAAF order om icke mindre än 764 flygplan i slutet av 1942. Norseman fick härvid beteckningen UC-64A och kunde förutom pilot och co-pilot ta 8 passagerare. Tre av flygplanen överfördes till US Navy med beteckningen JA-1 och senare kom sex flygplan att nyttjas av de amerikanska ingenjörstrupperna med beteckningen C-64B vilka hade plats för sex passagerare.

Planer fanns på att licenstillverka Norseman vid Aeronca’s fabriker i Ohio. Planer som dock ej kom till verklighet.

USAAF kom i huvudsak att bruka UC-64A Norseman vid krigsskådeplatserna i Europa som sambandsflygplan, ambulans- och lätt transportflygplan med början sommaren 1944. Norseman kom också att brukas av US Navy Fleet Air Wing i England och som rent transportflygplan av US Troop Carrier Command. Under år 1945 och i anledning av det andra världskrigets slut ändrades typbeteckningen till C-64A. Den tidigare prefixen “U” vilken stod för “Utility” (standard — allmännyttig) försvann därmed i anslutning till US Air Force’s reviderade typnomenklatur.

År 1946 upphörde Noorduyn Aviation Ltd med flygplantillverkning och dess tillgångar och vidare projekt övertogs av Canadian Car & Foundry Co Ltd. Detta företag fortsatte produktionen av Norseman i Montreal med en utvecklad version känd som Norseman Mk V. Produktionen av Norseman fortsatte fram till 1950 med den slutliga versionen Norseman VI.

En vidare utveckling av Norseman (Mk VII) togs fram och undergick flygprov men kom aldrig i produktion. Norseman Mk VII (prototyp) hade vingkonstruktionen helt uppbyggd i metall och en förlängd kropp. Det blev aldrig något av det här men konstruktionsrättigheterna överläts sedermera på Mr Noorduyn. Han hade efter att ha avvecklat flygplanstillverkningen startat ett mindre företag i avsikt att svara för service och tillverkning av reservdelar för Norseman. Det var behövligt. Norseman skulle leva vidare även om tillverkningen upphört….

NORSEMAN – EN EFTERTRAKTAD SURPLUSMASKIN

Efter det andra världskriget skulle Norseman — likt många andra flygplanstyper — ställas upp och därvid erbjudas till försäljning på den sk. surplus-marknaden. Det är därför naturligt att Norseman efter kriget fann väg till operatörer i länder med en struktur eller med de operationella krav som en gång skapade Norseman.

---

Källa:
KONTAKT nr 60, februari 1983.
– Fotograf ej angiven för vissa bilder i originalartikeln.

Uppdaterad: 2019-02-16