Ö 6 – Arméflyget och Flygvapnet

Av mer än 4.000 tillverkade Bristol Fighters var det endast tre flygplan som utrustats med Bristols Jupiter-motor. Flygvapnets Ö 6 var ett av dessa tre flygplan i historien. Foto: Se nedan.

BRISTOL FIGHTER I ARMÉFLYGETS TJÄNST

Att Bristol F2B Fighter – eller kort och gott Jupiter Fighter – kom att inlemmas under Arméflygets förvaltning, och därmed också i den svenska flyghistorien, var ursprungligen styrt av den akuta flygmotorfrågan. Flygplanet skall således ses som ”bärare” av en av de två motortyper vilka kunde komma ifråga som en framtida standardmotor för svenska krigsflygplan.

Efter de inledande motorproven i Kiruna vintern 1923-24 flögs maskinen åter till Malmen den 3:e mars 1924. Flygningen från Kiruna till Malmslätt tog sex och en halv timme i anspråk, inklusive två mellanlandningar. Förare var löjtnanten Georg Gärdin som också flugit Fightern under de jämförande motorproven. Flygplanet blev något av ”Gärdin’s personliga flygplan” och han kom också att deltaga med det i en rad inhemska flygtävlingar under åren framöver.

Vilka villkor som föreskrivits i samband med förvärvet, eller i köpekontraktet, har icke kunnat klarläggas men flygplanet överfördes officiellt i Arméns ägo den 6 maj 1924. Flygplanet avfördes ur engelskt register den 26 maj och tilldelades därvid arméflygnummer 300 och kom därvid att märkas som 4300 i enlighet med då gällande märkningsbestämmelser.

Vid Flygkompaniet fanns vid denna tid ett stort antal flygplan vilka tillkommit på varierande grunder och flögs ganska sparsamt. Bristolmaskinen flögs dock flitigt, även vid sidan om de föranstaltade motorproven, och var mycket omtyckt. Det var ett robust flygplan med (som alla engelska flygplan) förnäma flygegenskaper. Flygplan 4300 var ett enstaka och udda flygplan vid Flygkompaniet. Det bokfördes aldrig som tillgängligt krigsflygplan i händelse av mobilisering. Men det gjorde god tjänst för allmän flygträning och gav därutöver kompaniets mekaniker god praktik, icke minst på Jupitermotorn!

Ö 6 – BRISTOL FIGHTER

När det självständiga Flygvapnet blev verklighet den 1 juli 1926 var Bristolmaskinen ett av de flygplan som utgjorde arvegods från Arméns flygväsende. Flygkårernas organisation var därvid ej fastställd men så småningom överfördes flygplanet till 1:a flygkåren, sedermera F 1 i Västerås. Härvid gavs flygplanet nu nummer 1300 samtidigt som det ¡ FV gavs typbeteckningen Ö 6. Flygplanet erhöll därvid också registreringsnummer 667.

Vid F 1 brukades flygplanet mycket sporadiskt och vid de tillfällen det luftades var det med föresatsen ”allmän flygträning” eller ”övningsflygning”. Därutöver fick det vid några tillfällen agera målflygplan. I F 1 historieskrivning har Ö 6:an överhuvudtaget icke redovisats som verksamt vid förbandet…

I februari 1930 föreslogs att Ö 6:an skulle kasseras. Så blev det dock inte. Ö 6 överfördes i april 1932 till F 3 där det nu erhöll nummer 3667. Flygplanet brukades även vid F 3 som något av ett övningsflygplan för allmän flygträning, varvid det vid olika perioder var i tjänst vid flygstabens flygavdelning baserad på Barkarby.

Ö 6 Bristol Fighter bärande slutligt nummer 3667. Foto: Se nedan.

Ö 6 har ingen framträdande plats i svensk flyghistoria. Att det inlemmats i densamma har sin här givna förklaring. Att Ö 6 knappast fick utrymme i det självständiga Flygvapnet torde därvid vara än mer naturligt. Och ändå hängde det med fram till år 1934.

Ö 6 avfördes officiellt ur Flygvapnet den 16 mars 1934 efter föredragning i flygledningen och där flygplanet ansågs förslitet. Flygplanet hade därvid en gångtid på 303 timmar och 33 minuter. Den 21 mars togs flygplanet i bruk som markbundet instruktionsobjekt.

Ö 6 BLIR CIVIL

Men Ö 6:an skulle komma att flyga igen. I början av år 1935 köptes det av Hugo Fredrikzon, en man med intressen i Svensk Flygtjänst AB där han bl.a. verkande som flyglärare. Flygplanet civilregistrerades SE-AEE den 14 februari 1935.

Den 30 oktober 1936 totalhavererar SE-AEE strax utanför Göteborg och avförs slutligen ur civilregistret i löpet av år 1937.


Källa: 
KONTAKT nr 80, februari 1987. 
– Fotograf ej angiven i originalartikeln.

Uppdaterad: 2019-03-10

Annonser