RM 4 – STAL Dovern m fl

R 102, R 104 och SKUTEN

Även om jetdrivna flygplan inte förekom i några större mängder under andra världskriget (och i en del fall inte hade mycket bättre prestanda än de ”vassaste” kolvmotordrivna flygplanen) så blev det uppenbart att ”readrift” var framtiden.

Detta insågs tidigt av Flygförvaltningen som 1944 gav SFA i Trollhättan och STAL i Finspång (tillverkade turbiner till kraftverk) i uppdrag att konstruera varsin jetmotor: En med radialkompressor (SFA) och en med axialkompressor (STAL).


R 102 och R 104

SFA-motor projekt R102. Grafik: © Svenska Flygmotor AB (nu GKN Aerospace).

SFA:s projekt kallades R 102 och var en centrifugalkompressormotor. Den provkördes i januari 1947 och hade en dragkraft på 1.450 kp. En utvecklad motor med effekt 2.600 kp fick beteckningen R 104.

R 102. Foto: Okänd.

SKUTEN

STAL lyckades komma över uppgifter om den tyska motorn Junkers Jumo som sedan fick ligga till grund för deras konstruktion. Motorn döptes till SKUTEN efter en sjö i närheten av Finspång. Det hade en 8-stegs axialkompressor, 1-stegs axialturbin och 6 brännkammare. Den kunde efter två års intensivt arbete provköras 1948 med godkänt resultat.

DATA – STAL SKUTEN

Dragkraft1.450 kp
Längd3,47 m
Vikt790 kg
Diameter925 mm
STALs motor Skuten. Foto: Okänd.

Flygförvaltningen gav 1948 uppdrag till STAL att fortsätta med utveckling av en motor som skulle ge en dragkraft på ca 3.000 kp. Ett avtal skrevs 1949 mellan parterna om en ny motor som skulle ge 3.200 kp. Motorn kom att betecknas DOVERN.


RM 4 DOVERN, R 201 och GLAN

Emellertid blev det snart nödvändigt att öka dragkraften till det dubbla och båda tillverkarna fick avbryta sina projekt till förmån för större motorer. De nya motorerna fick namnen R 201 respektive DOVERN (även den döpt efter en sjö).

1949 beslöt Flygförvaltningen att utvecklingsresurserna skulle satsas på axialmotorn DOVERN och SFA fick avbryta arbetet på R 201. SFA och STAL skulle istället samarbeta med STAL:s projekt DOVERN (STAL utveckling, SFA tillverkning).


RM 4 – DOVERN

DOVERN kunde provköras i februari 1950 och hade en dragkraft på ca 3.000 kp. Efter en del modifieringar blev den luftvärdighetsgodkänd i januari 1951. DOVERN fick den militära beteckningen RM 4 men den kom aldrig att användas…

”RM 4” – STAL:s motor DOVERN.
Foto: Flygvapenmuseum (CC BY 4.0)

Tio provmotorer utvecklades för att nå fram till den planerade motorn GLAN som beräknades få en dragkraft på 7.000 kp. Provmotor nr 10 fick tjänstgöra som attrapp till Saabs projekt 1150 (fpl 32 Lansen).

Provbänk för bl a RM 4: TP 80 Lancaster. Motorn upphängd under kroppen. Foto: Okänd.
RM 4 upphängd under TP 80 Lancaster. Foto: Okänd.

Fram till 1952 hade DOVERN (med svensktillverkad EBK) provkörts i 3.000 timmar varav 125 timmar i en provrigg under TP 80 (TP 80 användes även för utprovning av RM 2 och RM 6A). Den slutliga versionen DOVERN 6B fick en dragkraft på 3.300 kp och vikten var nere i 1.220 kg. Enligt många bedömare var DOVERN den bästa jetmotorn i världen vid denna tid.

STAL DOVERN. Foto: Okänd (Stahlkocher) (CC BY-SA 3.0, Wikimedia)

DATA – DOVERN 6B

Dragkraft3.300 kp
Längd3,85 m
Vikt1.220 kg
Diameter1.095 mm
Turbintemperatur870 grader
Bränsleförbrukning4.000 liter/tim

GLAN

1949 fick STAL i uppdrag av Flygförvaltningen att utveckla en motor med dragkraft 5.000 kp. Projektet fick namnet GLAN och pågick parallellt med DOVERN. Det var en axialmotor med dubbla rotorer på koncentriska axlar: Lågtrycksrotorn hade 9 kompressorsteg och 2 turbinsteg, högtrycksrotorn hade 7 kompressorsteg och ett turbinsteg. Motorn hade också EBK med variabelt utlopp.

Avsikten var att montera DOVERN i A 32 Lansen och GLAN i det nya jaktflygplanet J 35 Draken som Saab höll på att ta fram. Men i november 1952 annullerades beställningen av DOVERN och senare även den för GLAN. Man beslöt istället att både fpl 32 och 35 skulle ha Rolls-Royce AVON-motorer. Beslutet togs pga förseningar hos STAL och ekonomiska vinster om Rolls-Royce-motorer användes.

Det blev ett stort bakslag för STAL som nu fick återgå till att tillverka industriturbiner men de kunde använda erfarenheterna från GLAN i sin nya gasturbin GT 35 och SGT-500.

STAL GLAN. Grafik: Okänd.

DATA – GLAN

Dragkraft6.870 kp
Längd3,3 m
Vikt1.900 kg
Diameter950 mm

Källor:
KONTAKT nr 86, 1988.
Flygmotor Volvo Aero 1930-2005, Bo Widfeldt och Fredrik Fryklund.
Digitalmuseum, Ikaros – Flygvapenmusei årsbok 2008, ”Flygmotorerna” av Bertil Jung och PeGe Lundborg.
Människor och flygande maskiner, Erik Bratt.
Svensk flygindustri genom tiderna, Nils Kindberg.
AEF – Det bevingade verket.
Leteckemotory.cz
Wikipedia, STAL
SFA = Svenska Flygmotor AB (nu GKN Aerospace).
STAL = Svenska Turbinfabriks AB Ljungström.

Uppdaterad: 2023-03-30

Annons