MÖTE MED UFO

av Uno Ranch (1907-1999). Ur Uno Ranch’s memoarer, speciellt för Kontakt.

Om jag här skulle försöka skildra alla de flygningar som jag under de gångna åren utfört med SE-AUR skulle resultatet ofelbart bliva en ganska tjock bok av tegelstensformat och en dylik i följetongsform kanske blev i mesta laget för KONTAKTs läsare. Jag skall därför inskränka mig till en flygning som satt ett outplånligt spår i mitt minne…

Det hände sig på kvällen onsdagen den 12 mars 1952. Tillsammans med dåvarande trafikledaren Berndt Norin hade jag startat från Torslanda med SE-AUR för en liten nattflygning över Boråstrakten. Vädret var strålande vackert med jättefin sikt. Vi gick på omkring 2.000 meters höjd. När vi efter en knapp timma återvände mot Göteborg meddelade vi tornet på Torslanda att vi tänkte behålla höjden och göra några varv över stan för att se på alla ljusen som likt ett jättesmycke glittrade och glimmade där nere i djupet i den kristallklara kvällen.

Plötsligt fick jag se några ljuspunkter som ganska sakta rörde sig, uppskattningsvis några hundra meter snett under oss.
– Titta! sade jag till vännen Berndt. Det ligger ett par flygplan under oss i riktning Säve.
– Ja, jag ser dem, replikerade Berndt, men det var konstigt, positionsljusen är ju omvända och det verkar som de knappast har några vingar!

Jag tog omedelbart kontakt med Torslandatornet och frågade om det fanns något militärflyg uppe vid denna relativt sena tid punkt. Några minuter senare fick jag svar att Flygvapnet icke hade några plan i luften över västra Götaland och att det inte heller förekom någon annan känd trafik. Min replik löd: 
– Det låter märkligt för vi ser dem båda två!

Vi låg kvar över stan och beaktade med intresse de främmande planen som cirklade snett under oss. Plötsligt stod de alldeles stilla någon eller några minuter, varefter de med en fullständigt otrolig hastighet stack iväg på nordostlig kurs i riktning mot Trollhättan. 
– Det var inte utan att det vi nyss sett verkar lite kusligt, sade jag som i friskt minne hade den stora bomboffensiven mot Tyskland 1944 då över tusen bombplan i vågor svepte in över den svenska västkusten minuterna efter det att jag landat på Torslanda efter en nattflygning för luftvärnsbatterierna i Göteborgstrakten.
– Det är nog bäst att vi snarast går tillbaka hem…

Klockan 20.05 precis, satte jag ner SE-AUR på bana 04. Vi drog in vår flygapparat i hangaren och begav oss sedan upp till trafikledaren där vi i detalj redogjorde för kvällens märkliga händelse. 
– Jag har redan meddelat Flygvapnet såväl som Försvarsstaben om denna märkliga iakttagelse, replikerade han. 
– Ja, det är nog det minsta man kan säga, svarade jag, och jag är glad att vännen Berndt Norin var med denna gång för annars hade väl mina iakttagelser betraktats som en synvilla eller ett utslag av livlig fantasi.

I min flygdagbok som nu minner mig om händelsen skrev jag lakoniskt:
”Såg främmande flygplan över Säve kl:19.45.”
Följande dag blev jag uppringd av en trevlig kille i försvarsstaben som ville veta lite närmare om mina iakttagelser under gårdagens flygning. Det hela slutade med att han deklarerade, att man f.n. har mängder om vederhäftiga rapporter om främmande flyg över Sverige varenda natt men vi vet faktiskt inte vad det är. Här kan tilläggas att på den tiden fanns det icke någon radar på flygplatserna i Sverige.

Jag har många gånger tänkt på det märkliga mötet i luften den 12 mars år 1952 och är fullt övertygad om att det rörde sig om s.k. UFO vilka i dagligt tal benämnes ”Flygande tefat”. Att dylika farkoster existerar därom råder knappast någon helst tvekan. Det finns allt för många rapporter från vederhäftiga iakttagelser världen runt för att existensen av UFO skall kunna betvivlas. När människorna kan flyga till månen, då är det också rimligt att tro, att det finnes humanoider på andra planeter som tekniskt sett står långt över oss…

---

Källor: 
KONTAKT nr 32, juni 1977 
– Fotograf ej angiven i originalartikeln.
– Bild från originalartikeln kopierad på dålig fotostatmaskin…

Uppdaterad: 2019-04-17