Förkortning	Förklaring
ABA	AB Aerotransport, etablerat 1924 (se SAS). Wikipedia
ADF	Automatic Direction Finding – Ett elektroniskt navigeringshjälpmedel som visar bäringen för ett flygplan utifrån en sändande radiofyr. Läs mer.
AETA	AB Enoch Thulins Aeroplanfabrik (1915-1958) Wikipedia
AFF	AB Förenade Flygverkstäder (1937-1939) Wikipedia
AFI	AB FlygIndustri, Malmö (1925-1935).
AFIS	Aerodrome Flight Information Service. En tjänst som tillhandahålls på vissa mindre flygplatser för att ange väderförhållande och flygtrafikinformation
AFT	Allmän FlygTräning
AJU	Anvisningar för JaktUtbildning
AKAN	AutomatKANon
AMF	Stiftelsen Armé-, Marin- och Flygfilm har en av världens äldsta filmsamlingar och är även en av Sveriges äldsta producenter av film.
Anita-landning	Sker med landningshjälpmedlet Anita navigeringsfyr (PN 601) som ger information om avstånd och riktning till fältet. Anita-fyren har lägre effekt än Anna-fyren. Läs på sid 6 i FV Navigeringshandbok på Arboga Elektroniklhistoriska Förening
Anna-landning	Som Anita-landning men med högre effekt. Läs mer i Navigeringshandboken
Arak	Attackraket
ASJA	AB Svenska Järnvägsverkstädernas (ASJ) Aeroplanavdelning, Linköping Wikipedia. Blev senare SAAB.
BAKOM	BAkre KlargöringsOmråde för attack- och spaningsflygplan.
Barbro-landning	Radionavigeringsfyren PN 521 ersattes senare av PN 55 (också benämnd Barbro). Läs mer i Navigeringshandboken
bfpl	Bombflygplan
BIJAL	BIträdande JAktLedare (se RRJAL)
C x	Civila flygplatser som skulle användas av Flygvapnet som krigsflygbaser tilldelades under andra världskriget särskilda civilnummer, t ex C 7 Eskilstuna. (smhs.com.dinstudio.se)
CA	Chefen för Armén
CEFYL	CEntrala FlYgsäkerhetsLedningen (flygräddningen)
CFA	Centrala Förrådet Arboga
CFM	Centrala Flygverkstaden Malmslätt. Upprättades 1913 som Arméns flygverkstad (Flygkompaniets Verkstäder Malmen, FVM), blev 1926 CFM och senare CVM.
CFS	Central Flygverkstad Stockholm (var före 1926 marinens flygverkstäder i Stockholm) flyttar 1927 till Västerås och blir CFV.
CFV	Central Flygverkstad Västerås tillkom 1926 (bytte senare namn till CVV)
CFV	Chefen för Flygvapnet
CIC	Combat Information Center, stridsledningscentral
CKF	Chefen för KustFlottan. Wikipedia
CM	Chefen för Marinen
CTR	Control Zone (Kontrollzon)
CTV	Central Torpedverkstad i Motala (FFV Försvarsmateriel, Torpedverkstaden i Motala).
CVA	Central Verkstad Arboga (1944-)
CVM	Central Verkstad Malmslätt (se CFM)
CVS	Centrala flygverkstaden Stockholm. Före 1926 var den Torpeddepartementet på flottans varv i Stockholm.
CVV	Central Verkstad Västerås (lades ned 1970).
DHC	De Havilland, Canada
DK	Dubbelkommando
DME	Distance Measuring Equipment
ebk	Efterbrännkammare. Bakre del av jetmotorn där flygbränsle sprutas in i ‘jetstrålen’ och antänds. Ger extra kraft till motorn vid start mm.
edk	Elev DubbelKommando (se ldk)
FAF	Final Approach Fix (Fix vid slutlig inflygning, icke-precisionsinflygning)
FAP	Final Approach Point (Punkt för slutlig inflygning, precisionsinflygning)
FAR	FAR-koder (Fast Anropssignal för Rapportering) har ibland tilldelats luftförsvarets anläggningar/förband som täcknamn för att inte röja verksamhetens syfte och inriktning. Detta har även förekommit för flygbaser.
fask	Fallskärm. Även ”fsk” används ibland.
FBS	Flygvapnets Bomb- och skjutskola. Historik: Luleå (1943), Malmslätt (1968). Bytte namn 1981 till Flygvapnets befälsskola. Tullinge eller Uppsala?? (1983). 1985 blev skolan en del av Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20). (Wikipedia)
FC	Försökscentralen, Malmslätt, Linköping
FCS	Flygvapnets Centrala Skolor i Västerås (flyttar till F 14 i Halmstad 1944). Wikipedia
fe	Flygelev
ff	Flygförare
FF	Se KFF
FFA	Flygtekniska Försöksanstalten inrättas i Bromma 1940.
FFK	Frivilliga FlygKåren
ffl	Fältflygare
FFL	Flygvapnets Flygtrafiktjänstskola. Etablerades på Herrevads kloster, Ljungbyhed 1974. 1995 till F 5.
ffle	Fältflygarelev
FFRL	Försvarets Fasta RadioLänk – Ett landsomfattande länknät som byggdes upp som reserv och komplement till televerkets ordinarie trådnät (ATN).
FFSU	Fortsatt FlygSlagsUtbildning
FFV	Försvarets FabriksVerk (CVM, CVV och CVA överförs hit 1948). Byter senare namn till Förenade FabriksVerken, FFV Aerotech.
FFVS	FlygFörvaltningens Verkstad Stockholm (se fpl J 22)
FHS	Försvarshögskolan
fing	Flygingenjör
fj	Fanjunkare
fk	Fänrik
FK	Flygkompaniet
Flar	Molnhöjden understiger 100 m över högsta terräng under dager respektive 200 m under mörker eller/och horisontalsikten understiger 3 km under dager respektive 6 km under mörker.
FLI	FlygLägesIndikator
flj	Flottilj
fll	Flyglärare
FLYGI	Militära flyginspektionen
fmek	Färdmekaniker
FM	Försvarsmakten
FMV	Försvarets MaterielVerk inrättas 1968.
fnav	Flygnavigatör
FOA	Försvarets Forskningsanstalt (se FOI) Läs mer
FOD	Foreign Objekt Damage (lösa föremål som orsakar skada)
FOI	Försvarets Forskningsinstitut (se FOA) Läs mer
fpl	Flygplan
fplm	Flygplanmästare
FR	FlygRadio
FRA	Försvarets RadioAnstalt
FRAMOM	FRÄMre klargöringsOMråde för jaktflygplan.
FRAS	Flygvapnets RAdarSkola
FRS	FlygReservSkolan i Eslöv. Se även RFS. Läs mer på Silvervingar…
FRÄD	Flygräddning (FRÄD-hkp = Flygräddningshelikopter). Flygräddningsgruppen.
fs	Flygspanare
FS	FlygStaben
fsig	Flygsignalist
fsk / fsky	Flygskytt
fst	Försvarsstaben
fte	Flygtekniker
FTG	Flygtomgång (ett läge för hastighetsreglaget)
FTN	Försvarets TeleNät (här ingår FFRL, ATL, ATN/PTN mfl)
fu	Furir
FV	FlygVapnet
FV-flygbasnummer	Infördes 1975 för de flygbaser som då fortfarande användes av flygvapnet i fredstjänst, under övningar och vid eventuell beredskap i krig.
FVM	Flygkompaniets Verkstäder Malmen (blev senare CVM)
FVÖ	Försvarsövning
FYL	Markradiosystem för kommunikation med flygplan i luften.
FÖFS	Förberedande Fältflygarskolan, Hägernäs och Herrevadskloster (i Herrevad 1959-1982). Läs mer
genmj	Generalmajor
GFSU	Grundläggande FlygSlagsUtbildning
GFU	Grundläggande FlygUtbildning Läs mer
gr-ch	Gruppchef
GTU	Grundläggande Taktisk Utbildning
hkp	Helikopter
HKV	Högkvarteret
ICAO	International Civil Aviation Organization. System för flygplatskoder som används globalt för både civila och militära flygplatser.
IFF	Identification Friend or Foe, ett ”radarsystem” med aktiv svarstransponder i frågat fpl. Friend svarar med lösen, Foe svarar ej eller med felaktigt lösen.
IFR	Instrument Flight Rules (Instrumentflygregler)
IFYL	Flygsäkerhetsinspektören
ILIS	Internationella Luftfartsutställningen I Stockholm 1931.
ILS	Instrument Landing System (Instrumentlandningssystem för precisionsinflygning) Läs mer i Navigeringshandboken
ILUG	Internationella LuftfartsUtställningen i Göteborg 1923.
IMC	Siktförhållande vid flygning, ex: ”Uppträdde under IMC, öva IMC-kontakter, gick mål IMC”. Se VMC
IR	Infraröd
JAL	Jaktledare
jfpl	Jaktflygplan
jrak	Jaktraketer
KAS/M	Flygvapnets Kadett- och AspirantSkola (Marklinjen)
KC	Kommandocentral
kd	Kadett
KFF	Kungliga FlygFörvaltningen (eller bara FF) Läs mer
KH	KursHorisont-instrument. Förenade de väsentliga egenskaperna hos fjärrkompassen, kursgyrot och horisontgyrot och möjliggjorde att flygning kunde genomföras utan yttre referenser i moln och mörker. Läs mer
Kkam	Klimatkammare med ett provrum stort nog för t ex en 35-kabin, temperaturområde -40° till +70°C med fuktighetskontroll, simulering av regn, sol mm samt separata kabin- och dräktklimat. Se även Ukam. (FV-nytt 1966)
KMÖ	Krigsmaktövning
kn	Kapten
kpl	Kommandoplats
KrA	Krigsarkivet
Kragg	Kraftaggregat (elverk för reservkraft)
krp	Korpral
KSAK	Kungliga Svenska AeroKlubben (tidigare Kungliga Svenska Aeronautiska Sällskapet) Läs mer
lbev	Luftbevakning
ldk	Lärare DubbelKommando (se edk)
Lfc	LuftFörsvarsCentral (ledningsenhet för luftstrid)
LFV	LuftFartsVerket (1947-)
Lgc	LuftförsvarsGruppCentral (underenhet till Lfc)
lt	Löjtnant
LUFOR	LUftFörsvarsORientering. Orientering om fientligt flyg som sändes från luftförsvarscentralen (Lfc). Från mitten av 1950-talet till 1998. Ersattes då av LuLIS.
lv	luftvärn
MB	Milobefälbefälhavere
mek	Mekaniker
MFD	MålFlygDivisionen. 1964 bildades en provisorisk målflygsgrupp vid F 3. 1967 bildades MFD ur målflygsgruppen. 1974 till F 13 Malmen, 1993 till F 16. 1997 avvecklades MFD. (Wikipedia)
MFI	Malmö Flygindustri. Startade som Svenska Kanotverken i Båstad. 1939 ombildas till AB Svenska Kano Verken, sedan flytt till Halmstad. 1942 namnändring till AB Flygindustri. 1945 sålt till Kockums. 1952 sålt till AB Förenade Bil och blev MFI. MFI köps upp av SAAB 1968.
MFUS	Militära FlygUtbildningsSystemet (nytt i samband med SK 40)
MFV	Marinens Flygväsende
MFV	Miloförråd Väst
MHS	Militärhögskolan
milo	militärområde
mj	Major
MKrit	Kritiska machtalet (max tillåten fart)
mob	Mobilisering
MOC	Minimum Obstacle Clearence (Minsta hinderfrihet)
MS	Anger nivån av motorpådraget för jetmotorer m EBK (Max Släckt)
MSA	Minimum Sector Altitude (Minsta sektorhöjd)
MSL	Mean Sea Level (Havsytans medelnivå)
MTBF	Mean Time Between Failure (medeltid mellan fel). Den tid som förväntas passera innan ett fel uppstår i ett system under drift.
MTOW	Den maximala startvikten (Maximum TakeOff Weight) för ett flygplan är den maximala vikt vid vilken en pilot får starta pga strukturella eller andra begränsningar. Andra benämningar: MGTOW (Maximum Gross TakeOff Weight) och MTOM (Maximum TakeOff Mass). Wikipedia
NAB	Nordiska Aviatik AB (1916-1918) Wikipedia
NATO	North Atlantic Treaty Organization
NDB	Non Directional Beacon (Oriktad radiofyr för navigering)
nj	Nattjakt
njdiv	Nattjaktdivision
O-Bas	Ordinarie flygBAS med fullständig betjäning.
offasp	Officersaspirant
OFYL	Försvarets FlygsäkerhetsANALYS (Informationsblad inom Flygvapnet)
OSF	Ordnings- och Säkerhetsföreskrifter för Flygtjänsten. Gavs ut 1:a gången 1931.
PAR	Precision Approach Radar. Radarutrustning som används för att från marken leda fpl till landning. Ex, landningsradar (PN-67 och PN-671). Från 1961-…
pfl	Provflygare
pfpl	Provflygplan
PIO	PilotInducerad Oscillering. Fördröjningen mellan spakrörelse och flygplanets reaktion kan bidra till att fler spakrörelser används än nödvändigt varvid korrigeringarna hamnar ur synk och den oönskade rörelsen snabbt förvärras.
PLN	Färdplan för flygning enl militära flygregler
PS-	Spaningsradar
Pugg	Pumpaggregat för tankning av flygplan
QFU	Rullbanans mittlinje
QFE	Lufttrycket vid flygfältets nivå.
QNH	Lufttrycket vid havsytans nivå.
RAF	Royal Air Force
RAK	Rikets Allmänna Kartverk
RAWS	Radio Altitude Warning System (höjdvarningssystem).
RB	Robot
RCAF	Royal Canadian Air Force
resff	Reservflygförare
RFS	ReservFlygSkolan. RFS-I låg i Bulltofta och sedan i Örebro. RFS-II låg i Eslöv och sedan i Eskilstuna. RFS-III låg i Örebro och sedan i Eslöv. Se även FRS. Läs mer på Silvervingar…
RGC	Radargruppcentral. Ändras senare till RRGC
RM	Reamotor (ex: RM8A)
RR	Radar
RRJAL	RadaRJAktLedare
RRGC	RadaRGruppCentral
RUF	Flygplanets (Viggen) bandspelare för Registrering, Underhåll, Flygsäkerhet
RVR	Runway Visual Range). Anger det största avstånd längs en rullbana, på vilket banljus (el motsv) är synliga, mätt frän den banände där inflygningen sker.
SAAB	Svenska Aeroplan AB grundades 1937 i Trollhättan. Wikipedia
SAF	Svenska Aeroplanfabriken bildades 1913 (se SAK) och uppgår ca 1916 i SW (se nedan).
SAK	Svenska AeroplanKonsortiet bildades 1912 i Stockholm och blev senare SAF.
SAR	Search And Rescue (Flyg- och sjöräddning)
SAS	Scandinavian Airlines System. Bildades 1946 av danska DDL, norska DNL och svenska ABA.
SAS	Svenska Aeronautisk Sällskapet (1900-)
sb	Samband
SFA	Svenska Flygmotor AB i Trollhättan Wikipedia (Namnbyten: NOHAB Flygmotorfabriker, SFA 1941, Volvo Flygmotor AB 1970, Volvo Aero Support AB 1994, GKN Aerospace Sweden AB)
serg / sg	Sergeant
SFI	Speciell FörarInstruktion
SHK	Statens HaveriKommission (Flygkommissionen 1922-1926, Flygvapnets Haverikommission 1959, Försvarets Haverikommission 1966, SHK 1978). Se Riksarkivet
SID	Standard Instrument Departure (Standardflygväg för utflygning från flygplats)
SILA	Svensk Interkontinental Lufttrafik AB (-1950) (inregistrerar Scanair 1948)
SLA, SLAB	Svenska Lufttrafik AB. 1919-1922. Wikipedia
SLF	Svenska LuftfartsFörbundet
STAL	Svenska Turbinfabriks AB Ljungström (tidigare Ljungströms Ångturbin AB). Gasturbintillverkare. Wikipedia
STAR	Standard Arrival Route (Standardflygväg för inflygning till flygplats)
STD	Höjdmätarreferens, ex: ”Molnhöjd på 3.500m STD” Läs mer
STRI	Stridsledning
STRIL	STRIdsledning och Luftbevakning
SVENORDA	Avtal mellan Sverige, Norge och Danmark där ländernas militära flygplan, i händelse av nöd, skulle kunna landa på närmaste tillgängliga flygfält.
SW	Södertelge Werkstäder (1897-1917)
SW Aviatikavd	Södertelge Verkstäders Aviatikavdelning (1913-1917) Wikipedia
SÖ	Stor Översyn
T-Bas	Tillfällig flygBAS med begränsad betjäning.
Tail over nose	Undanmanöver vid luftstrid (buntartad kvickroll): Fullt skevroderutslag åt det håll man svänger samtidigt med fullt höjdroder framåt och fullt motsatt sidroder. (JIT)
TAJ	Taktiska Anvisningar för Jaktförband
TDS	Torpeddepartementet vid flottans varv i Stockholm
TFHS	TrafikFlygarHögSkolan (1984-) Läs mer
TIA	Traffic Information Area (Trafikinformationsområde)
TILS	Tactical Instrument Landing System. Landningshjälpmedel. Läs mer i Navigeringshandboken
TIS	TypInflygningsSkede
TIZ	Traffic Information Zone (Trafikinformationszon)
TL	TrafikLedare (heter idag Flygledare)
TLF	Trafikledaren vid fältet
TLM	TrafikLedare vid landningsmärket
TMA	Terminal Area (Terminalområde, luftrum för stigning och inflygning)
TSA	Transair Sweden AB. Bildades 1951 ur Nordisk Aero Transport och blev 1975 dotterbolag till SAS. TSA upphörde 1981.
TWR	ToWeR (flygledartorn).
UHF	Ultra High Frequency (radioband)
Ukam	Undertryckskammare. Fanns vid den flygmedicinska institutionen FM vid Försökscentralen (FC). Se även Ökam. (FV-nytt 1966)
UOM	Uppställningsområde för icke flygklara flygplan.
VAC	Volvo Aero Corporation
VFA	Volvo Flygmotor AB
VFR	Visual Flight Rules (Visuella flygregler. Siktförhållande vid flygning, se VMC)
VHF	Very High Frequency (radioband)
vk / vkrp	ViceKorpral
VMC	Siktförhållande vid flygning Se Wikipedia för VMC, IMC och VFR
VMS	Varnings- och MotmedelsSystem (motmedel: t ex värmefacklor och metallremsor)
VOR	VHF Omni-directional Range – Avancerat kortdistansradionavigationssystemet som möjliggör för flygplan att bestämma sin position mha radiosignaler från en grupp fasta radiofyrar. Wikipedia.
WFU	Withdrawn From Use (tagen ur tjänst)
YOP	YrkesOfficersProgrammet (utbildning)
ÖB	Överbefälhavaren
öfu	ÖverFurir
Ökam	Övertryckskammare. Ingick i den räddningsutrustning som var föreskriven för vissa ukam-prov. (FV-nytt 1966)
övlt	Överstelöjtnant

---

Källor: 
KONTAKT
Flyget i Sverige under 1900-talet (SFF)
Luftfartsverket
Wikipedia
JIT) ”De som aldrig kom hem” av G Jacobsson/A Ingesson Thoor
m.fl. 


Uppdaterad: 2022-02-09