Här tas även med förklaringar till diverse olika uttryck som kan ha viss koppling till flygning.
| ABA | AB Aerotransport, etablerat 1924 (se SAS). Wikipedia |
| AD-bromsning | Aerodynamisk Bromsning. En teknik som används vid landning av flygplan för att minska hastigheten och längden på utrullningen genom att utnyttja flygplanets aerodynamik. Avlastar bromsarna och minskar värmealstringen i hjulen. FV-nytt 1967 nr 3, sid 32 (pdf) |
| ADF | Automatic Direction Finding. Ett elektroniskt navigeringshjälpmedel som visar bäringen för ett flygplan utifrån en sändande radiofyr. Läs mer. |
| AETA | AB Enoch Thulins Aeroplanfabrik (1915-1958) Wikipedia |
| AFF | AB Förenade Flygverkstäder (1937-1939) Wikipedia |
| AFI | AB FlygIndustri, Malmö (1925-1935). |
| AFIS | Aerodrome Flight Information Service. En tjänst som tillhandahålls på vissa mindre flygplatser för att ange väderförhållande och flygtrafikinformation |
| AFS | Artilleriflygskolan, ArtflygS. Arméflygskolan hette fram till 1980 Artilleriflygskolan och var från starten 1963 baserad i Nyköping. Verksamheten i Nyköping avvecklades 1985 och skolan överfördes till Östgöta Arméflygbataljon AF 2 på Malmen, Linköping. Wikipedia och Flygvapenmuseum. |
| AFT | Allmän FlygTräning |
| AIS | Automatic Identification System |
| AJU | Anvisningar för JaktUtbildning |
| AKAN | AutomatKANon |
| AMF | Stiftelsen Armé-, Marin- och Flygfilm har en av världens äldsta filmsamlingar och är även en av Sveriges äldsta producenter av film. |
| Anita-landning | Sker med landningshjälpmedlet Anita navigeringsfyr (PN 601) som ger information om avstånd och riktning till fältet. Anita-fyren har lägre effekt än Anna-fyren. Läs på sid 6 i FV Navigeringshandbok på Arboga Elektroniklhistoriska Förening |
| Anna-landning | Som Anita-landning men med högre effekt. Läs mer i Navigeringshandboken |
| APU | Auxilary Power Unit. Aggregat för egen kraftförsörjning av flygplanet. |
| ARAK | Attackraket |
| ASE | Funktion hos styrautomat SA08 som innebär att helikoptern bibehåller attityd och kurs när föraren släpper styrspaken. |
| ASE ALT | Funktion hos styrautomat SA08 som innebär att helikoptern bibehåller barometrisk flyghöjd när föraren släpper styrspaken. |
| ASF | AB Svenska Flygverkstäderna, Malmö (Riksarkivet, LAE Blogg, Modellvänner och Kringla.nu). |
| ASJA | AB Svenska Järnvägsverkstädernas (ASJ) Aeroplanavdelning, Linköping Wikipedia. Blev senare SAAB. |
| ATC | Air Traffic Control. Flygtrafikledning. |
| ATO | Air Tasking Order. NATO-benämning på order att genomföra ett flyguppdrag. |
| ATS | Air Traffic Services. |
| AVASIS | Abbreviated Visual Approach Slope Indicator System. System för visuell glidbaneindikering (glidbana på 3,25). |
| BABS | Beam Approach Beacon System var ett automatiskt radarlandningssystem utvecklat i början av 1940-talet. Det sände ”prickar” på ena sidan av ”landningsbanans mittlinje” och ”streck” på den andra. Mottagningsstyrkan i flygplanet berodde på flygplanets position i förhållande till banans mittlinje. Flygplanets utrustning kunde sedan bestämma dess position i förhållande till dessa prickar och streck. Wikipedia och RAF. |
| BAKOM | BAkre KlargöringsOmråde för flygplan. |
| BARBRO-landning | En utveckling av den tidigare BABS-metoden. Landningsradarn sände, mot landningsriktningen, två lober vilkas gemensamma del i mitten täckte grundlinjen. Radionavigeringsfyren PN 521 ersattes senare av PN 55 (också benämnd Barbro). Läs mer i Navigeringshandboken (pdf) och i Hässlöbladet (pdf). |
| BasUhS | Försvarsmaktens Bas- och UnderhållsSkola, 1999-2004. BasUhS bildades under FMHS i Halmstad genom sammanslagning av Flygvapnets Basbefälsskola BBS, underhållsdelen ur Arméns underhålls- och motorskola US i Skövde och Marinens intendenturskola MintS i Karlskrona. 2005 överfördes delar av BasUhS till FMTS i Halmstad. Wikipedia |
| BBS | Basbefälsskolan (1972-1998, 2012- ) har sina rötter i Flygvapnets Markstridsskola (FMS) och Flygvapnets Bastjänstskola (FBS). FBS var lokaliserad till Svea flygkår (F 8) i Barkarby men när Svea flygkår avvecklades 1974, överfördes FBS till Flygvapnets Halmstadsskolor (F 14) i Halmstad där den slogs samman med FMS och bildade Bastjänst- och Markstridsskolan (BMS). Under 1970-talet byttes namnet ut till Flygvapnets Basbefälskola (BBS). Wikipedia. |
| BCATP | British Commonwealth Air Training Plan. Ett gemensamt utbildningsprogram för militära flygbesättningar skapat under andra världskriget av Storbritannien , Kanada , Australien och Nya Zeeland. |
| bfpl | Bombflygplan |
| BIJAL | BIträdande JAktLedare (se RRJAL) |
| BMS | Bastjänst- och MarkstridsSkolan (se BBS). 1974 sammanslogs Flygvapnets BastjänstSkola FBS med Flygvapnets MarkstridsSkola FMS och bildade den nya skolan Bastjänst- och MarkstridsSkolan BMS. Wikipedia |
| BOF | Beslut om flygning. Flygchef eller divisionschef fattar beslut om flygning. De åläggs därmed flygsäkerhetsansvaret för flygningen. BOF omfattar klarläggande av befäls- och ansvarsförhållanden för flygverksamheten samt erforderliga direktiv för flygningens genomförande. BOF kan delges muntligt eller skriftligt och kan avse enstaka flygföretag, ett eller flera flygpass eller period med flera flygföretag. |
| C x | Civila flygplatser som skulle användas av Flygvapnet som krigsflygbaser tilldelades under andra världskriget särskilda civilnummer, t ex C 7 Eskilstuna. (smhs.com.dinstudio.se) |
| CA | Chefen för Armén |
| CAVOK | Ceiling and visibility OK. |
| C E 3 | Chef 3:e Flygeskadern |
| CEFYL | CEntrala FlYgsäkerhetsLedningen (flygräddningen) |
| CF | Flygchef. |
| CFA | Centrala Förrådet Arboga |
| CFM | Centrala Flygverkstaden Malmslätt. Upprättades 1913 som Arméns flygverkstad (Flygkompaniets Verkstäder Malmen, FVM), blev 1926 CFM och senare CVM. |
| CFS | Central Flygverkstad Stockholm (var före 1926 marinens flygverkstäder i Stockholm) flyttar 1927 till Västerås och blir CFV. |
| CFV | Central Flygverkstad Västerås tillkom 1926 (bytte senare namn till CVV för att inte blandas ihop med CFV – Chefen Flygvapnet). |
| CFV | Chefen för Flygvapnet |
| CG | Center of Gravity. Tyngdpunktscentrum. |
| CIC | Combat Information Center, stridsledningscentral |
| CKF | Chefen för KustFlottan. Wikipedia |
| CM | Chefen för Marinen |
| CTR | Control Zone (Kontrollzon) |
| CTV | Central Torpedverkstad i Motala (FFV Försvarsmateriel, Torpedverkstaden i Motala). |
| CVA | Central Verkstad Arboga (1944-) |
| CVM | Central Verkstad Malmslätt (se CFM) |
| CVR | Cockpit Voice Recorder. Utrustning för registrering av ljud i cockpit. Kraschskyddad bandspelare som spelar in radiokommunikation och cockpitljud. |
| CVS | Centrala flygverkstaden Stockholm. Före 1926 var den Torpeddepartementet på flottans varv i Stockholm. |
| CVV | Central Verkstad Västerås (lades ned 1970). |
| DA | Driftstörningsanmälan. |
| DC | Divisionschef. |
| DH | Decision Height. Höjdvarningssystem som styrs av radarhöjdmätaren (RHM). |
| DHC | De Havilland, Canada |
| DIDAS | Driftdatasystem. |
| DK | Dubbelkommando |
| DME | Distance Measuring Equipment |
| EADI | Electronic Attitude Director Indicator, Attitydindikator för tipp- och rollvinkel. |
| EBK | EfterBrännKammare. Bakre del av jetmotorn där flygbränsle sprutas in i ‘jetstrålen’ och antänds. Ger extra kraft till motorn vid start mm. |
| edk | Elev DubbelKommando (se ldk) |
| ELINT | ELectronic INTelligence |
| ELT | Emergency Locator Transmitter, nödsändare för flygplan. |
| FADEC | Digital styrning av motorer (Full Authority Digital Engine Control) Wikipedia, Youtube och Skybrary. |
| FAF | Final Approach Fix (Fix vid slutlig inflygning, icke-precisionsinflygning) |
| FAP | Final Approach Point (Punkt för slutlig inflygning, precisionsinflygning) |
| FAR | FAR-koder (Fast Anropssignal för Rapportering) har ibland tilldelats luftförsvarets anläggningar/förband som täcknamn för att inte röja verksamhetens syfte och inriktning. Detta har även förekommit för flygbaser. |
| fask | Fallskärm. Även ”fsk” används ibland. |
| FBS | Flygvapnets Befälsskola. 1943 Flygvapnets Bomb- och Skjutskola, F 21. Flyttade till Malmen (F 3) 1968. Blev Flygvapnets Flygbefälsskola 1981. 1983 omlokaliserad till Tullinge (del av Flygvapnets Södertörnsskolor). 1985 till Uppsala som Flygvapnets Befälsskola (del av Flygvapnets Uppsalaskolor). 2005 till Luftstridsskolan i Uppsala. Wikipedia. |
| FBS | Flygvapnets BastjänstSkola, 1966–1972 (se BBS). Wikipedia. |
| FC | Försökscentralen, Malmslätt, Linköping |
| FCS | Flygvapnets Centrala Skolor i Västerås, 1942-1961. 1962 flyttar FCS till Halmstad och blir grunden till Hallands Flygkår F 14. Wikipedia |
| FDR | Flight Data Recorder, Kraschskyddad bandspelare som spelar in tekniska flygdata. utrustning för registrering av flygdata. |
| fe | Flygelev |
| Fettemboli | Dödsorsak vid flera haverier. Emboli pga fettförekomst i blodomloppet. Tillståndet kan uppstå efter brott på större rörben, då fett från benmärgen läcker ut. Finto |
| ff | Flygförare |
| FF | Se KFF |
| FFA | Flygtekniska Försöksanstalten inrättas i Bromma 1940. |
| FFK | Frivilliga FlygKåren |
| ffl | Fältflygare. Fanns under tiden 1946-2016. Den siste akive ffl landade 2016-05-05 (Flygvapenbloggen). |
| FFL | FFL bildades 1964 vid F 2 som Flygvapnets FlygTrafikLedningsSkola FTLS. 1973 överfördes FTLS till Krigsflygskolan F 5 i Ljungbyhed (Herrevads kloster) som Förberedande FlygLedarSkolan FFLS. 1987 namnbyte till Flygvapnets Flygtrafiktjänstskola. 1998 överfördes skolan till Försvarsmaktens Halmstadsskolor som Flygtrafiktjänstskolan FFL. 2004 överfördes FFL till Försvarsmaktens Tekniska Skola FMTS i Halmstad. Wikipedia |
| ffle | Fältflygarelev |
| FFLS | Förberedande FlygLedarSkolan (se FFL). |
| FFRL | Försvarets Fasta RadioLänk – Ett landsomfattande länknät som byggdes upp som reserv och komplement till televerkets ordinarie trådnät (ATN). |
| FFS | Flygvapnets Flygmaterielskola, 1973-1985. Wikipedia |
| FFSU | Fortsatt FlygSlagsUtbildning |
| FFU | Försvarets fredsorganisationsutredning |
| FFV | Försvarets FabriksVerk (CVM, CVV och CVA överförs hit 1948). Byter senare namn till Förenade FabriksVerken, FFV Aerotech. |
| FFVS | FlygFörvaltningens Verkstad Stockholm (se fpl J 22) |
| FHS | Försvarshögskolan |
| FIK | FlygInstruktörsKurs |
| fing | Flygingenjör |
| fj | Fanjunkare |
| fk | Fänrik |
| FK | Flygkompaniet |
| FLAR | Flygvarning. Vädervarningar utfärdade centralt från Flygstaben fram till 1959 (se FLÖR). Molnhöjden understiger 100 m över högsta terräng under dager respektive 200 m under mörker eller/och horisontalsikten understiger 3 km under dager respektive 6 km under mörker. FHT (pdf). |
| FLI | FlygLägesIndikator |
| FLIR | Forward-Looking InfraRed |
| flj | Flottilj |
| fll | Flyglärare |
| Flybo | Flygbasområde med ansvar för ledning av Flygvapnets förband med krigsbaser, förråd, luftbevakningen mm. Wikipedia |
| FLYGI | Militära flyginspektionen |
| FlygS | Flygskolan i Linköping (en del av Luftstridsskolan). Försvarsmakten |
| FLÖR | Flygförbud. Vädervarningar utfärdade centralt från Flygstaben fram till 1959 (se FLAR). FHT (pdf). |
| FM | Försvarsmakten |
| fmek | Färdmekaniker |
| FMFO | Försvarsmaktens flygoperatör. |
| FMS | Flygvapnets MarkstridsSkola (se BBS). Wikipedia. |
| FMTS | Flygvapnets MarkteleTekniska Skola, 1985-1995. FMTS bildades vid Försvarsmaktens Halmstadsskolor genom sammanslagning av Flygvapnets TeleTekniska Skola FTTS i Tullinge och Flygvapnets FlygmaterielSkola FFS i Halmstad. 1995 sammanslogs FMTS med Flygvapnets Sambands- och Stabstjänstskola och bildade Informationsteknologiskolan ITS. Wikipedia |
| FMTS | Försvarsmaktens Tekniska Skola. FMTS bildades 2005 i Halmstad efter sammanslagning av Försvarsmaktens Halmstadsskolor FMHS, Arméns Tekniska Skola ATS och Marinens Tekniska Skola vid Berga och Karlskrona. WikipediaWikipedia |
| FMV | Försvarets MaterielVerk inrättas 1968. |
| fnav | Flygnavigatör |
| FOA | Försvarets Forskningsanstalt (se FOI) Läs mer |
| FOC | Full Operationell Capability. |
| FOD | Foreign Objekt Damage (lösa föremål som orsakar skada) |
| FOHS | Flygvapnets OfficersHögSkola, 1981-1998. Inrättades i Halmstad som en ny skola för samtliga officerskategorier. Wikipedia |
| FOI | Försvarets Forskningsinstitut (se FOA) Läs mer |
| FOM | Flygoperationell manual. |
| FOM-A | Flygoperationell Manual för Försvarsmakten Gemensam |
| fpl | Flygplan |
| fplm | Flygplanmästare |
| FR | FlygRadio |
| FRA | Försvarets RadioAnstalt |
| FRAMOM | FRÄMre klargöringsOMråde för flygplan. |
| FRAS | Flygvapnets RAdarSkola |
| FRS | FlygReservSkolan i Eslöv. Se även RFS. Läs mer på Silvervingar… |
| FRÄD | Flygräddning (FRÄD-hkp = Flygräddningshelikopter). Flygräddningsgruppen. |
| fs | Flygspanare |
| FS | FlygStaben |
| FSI | Flygsäkerhetsinspektören. |
| fsig | Flygsignalist |
| fsk / fsky | Flygskytt |
| FSS | Flygvapnets SignalSkola/Flygvapnets Sambands- och Stabstjänstskola, 1942-1995. FSS bildades som Flygvapnets Signalskola och var en del av Flygvapnets Centrala Skolor FCS i Västerås. 1962 omlokaliserades FSS till Halmstad och blev en del av Hallands Flygkår F 14. 1972 omorganiserades skolan och bytte namn till Flygvapnets Sambands- och Stabstjänstskola. 1995 sammanslogs FSS med Flygvapnets MarkteleTekniska Skola FMTS och bildade InformationsTeknologiSkolan ITS. Wikipedia: Signalskolan, Wikipedia: Sambands- o stabstjänstskola |
| fst | Försvarsstaben |
| Ft | Fot. Måttenhet för längd: 0,305 m. |
| fte | Flygtekniker |
| FTG | Flygtomgång (ett läge för hastighetsreglaget) |
| FTLS | Flygvapnets FlygTrafikLedningsSkola (se FFL). |
| FTN | Försvarets TeleNät (här ingår FFRL, ATL, ATN/PTN mfl) |
| FTS | Flygvapnets Tekniska Skola/FlygTekniska Skolan. FTS bildades 1942 som Flygvapnets Tekniska Skola i Västerås. 1962 omlokaliserades FTS till Hallands flygkår F 14 i Halmstad. 1972 övergick FTS till Flygvapnets Halmstadsskolor F 14 och 1999 till Försvarsmaktens Halmstadsskolor där det bytte namn till FlygTekniska Skolan. 2005 uppgick FTS i det nybildade FörsvarsMaktens Tekniska Skola FMTS. Wikipedia: Flygtekniska skolan, Wikipedia: FV tekniska skola |
| FTTS | Flygvapnets TeleTekniska Skola, 1966-1985. Wikipedia |
| FTUS | Flygvapnets Trupputbildningsskola. Wikipedia |
| fu | Furir |
| FV | FlygVapnet |
| FV flygbasnummer | Infördes 1975 för de flygbaser som då fortfarande användes av flygvapnet i fredstjänst, under övningar och vid eventuell beredskap i krig. |
| FVC | Flygvapenchef, tidigare CFV. |
| FVI | Flygvapeninspektör, tidigare CFV. |
| FVM | Flygkompaniets Verkstäder Malmen (blev senare CFM och CVM) |
| FVÖ | Försvarsövning |
| FYL | Markradiosystem för kommunikation med flygplan i luften. |
| FÖFS | Förberedande Fältflygarskolan, Hägernäs och Herrevadskloster (i Herrevad 1959-1982). Läs mer |
| genmj | Generalmajor |
| GFSU | Grundläggande FlygSlagsUtbildning |
| GFSU:Ä | Grundläggande flygslagsutbildning. Förkortad utbildning av förare som tidigare genomfört Grundläggande flygslagsutbildning GFSU på annan flygplan-/helikoptertyp. |
| GFU | Grundläggande FlygUtbildning Läs mer |
| GKN | Volvo Aero köptes upp av brittiska GKN år 2012 och fick namnet GKN Aerospace Sweden. GKN Wikipedia |
| GPS | Global Positioning System. Satellitbaserat navigeringssystem. |
| gr-ch | Gruppchef |
| GTU | Grundläggande Taktisk Utbildning |
| HIL | Hold Item List. Lista över tekniska fel som inte åtgärdats (se MEL). |
| hkp | Helikopter |
| HKV | Försvarsmaktens högkvarter. |
| HL | Hoppledare. |
| HM | Hoppmästare. |
| HPRAK | Halvpansarraket |
| ICAO | International Civil Aviation Organization. System för flygplatskoder som används globalt för både civila och militära flygplatser. |
| IFF | Identification Friend or Foe, ett ”radarsystem” med aktiv svarstransponder i frågat fpl. Friend svarar med lösen, Foe svarar ej eller med felaktigt lösen. |
| IFR | Instrument Flight Rules (Instrumentflygregler) |
| IFYL | Flygsäkerhetsinspektören |
| ILIS | Internationella Luftfartsutställningen I Stockholm 1931. |
| ILS | Instrument Landing System (Instrumentlandningssystem för precisionsinflygning) Läs mer i Navigeringshandboken |
| ILUG | Internationella LuftfartsUtställningen i Göteborg 1923. |
| IMC | Instrument Meteorological Conditions. Väderförhållande som kräver instrumentflygning, ex: ”Uppträdde under IMC, öva IMC-kontakter, gick mål IMC”. Se VMC. |
| INS | Inertial Navigation System. Tröghetsnavigeringssystem (TN). |
| IR | Infraröd |
| ITS | InformationsTeknologiSkolan i Halmstad. 1995 sammanslogs Flygvapnets Sambands- och Stabstjänstskola FSS och Flygvapnets MarkteleTekniska Skola FMTS och bildade ITS. Wikipedia |
| JAL | Jaktledare |
| jfpl | Jaktflygplan |
| JRAK | Jaktraketer |
| KAS/M | Flygvapnets Kadett- och AspirantSkola (Marklinjen) |
| KC | Kommandocentral |
| kd | Kadett |
| KFA | Krigsförbandsansvarig. |
| KFF | Kungliga FlygFörvaltningen (eller bara FF) Läs mer |
| KH | KursHorisont-instrument. Förenade de väsentliga egenskaperna hos fjärrkompassen, kursgyrot och horisontgyrot och möjliggjorde att flygning kunde genomföras utan yttre referenser i moln och mörker. Läs mer |
| Kkam | Klimatkammare med ett provrum stort nog för t ex en 35-kabin, temperaturområde -40° till +70°C med fuktighetskontroll, simulering av regn, sol mm samt separata kabin- och dräktklimat. Se även Ukam. (FV-nytt 1966) |
| KMÖ | Krigsmaktövning |
| kn | Kapten |
| kpl | Kommandoplats |
| Knop | Måttenhet för fart. 1,852 km/tim. |
| KrA | Krigsarkivet |
| Kragg | Kraftaggregat (elverk för reservkraft) |
| krp | Korpral |
| KSAK | Kungliga Svenska AeroKlubben (tidigare Kungliga Svenska Aeronautiska Sällskapet) Läs mer |
| lbev | Luftbevakning |
| Lbs | Pounds. Måttenhet för massa: 0,454 kg. |
| L CF | Lokal flygchef. |
| ldk | Lärare DubbelKommando (se edk) |
| LFC | LuftFörsvarsCentral (ledningsenhet för luftstrid) |
| Lfuc | Luftförsvarsundercentral. FHT: STRIL-systemet. |
| LFV | LuftFartsVerket (1947-) |
| LGC | LuftförsvarsGruppCentral (underenhet till LFC) |
| LP | Left Pilot. Pilot i vänstersits (se PF, PNF och RP). |
| LSS | LuftStridsSkolan består av Flygskolan, Stridslednings- och Luftbevakningsskolan, Flygbefälsskolan, Basbefälsskolan och Försvarsmaktens Hundtjänstenhet. Läs mer: FM LSS och Wikipedia |
| lt | Löjtnant |
| LUFOR | LUftFörsvarsORientering. Orientering om fientligt flyg som sändes från luftförsvarscentralen (Lfc). Från mitten av 1950-talet till 1998. Ersattes då av LuLIS. |
| lv | luftvärn |
| Lvrbdiv | Luftvärnsrobotdivision. |
| MB | Milobefälbefälhavere |
| mek | Mekaniker |
| MEL | Minimum Equipment List. Lista över fungerande utrustning som krävs i luftfartyget (se HIL). |
| METAR | Meteorological Aerodrome Report – Flygväderrapport som ges i en kort kodad form. |
| MFD | MålFlygDivisionen. 1964 bildades en provisorisk målflygsgrupp vid F 3. 1967 bildades MFD ur målflygsgruppen. 1974 till F 13 Malmen, 1993 till F 16. 1997 avvecklades MFD. (Wikipedia) |
| MFI | Malmö Flygindustri. Startade som Svenska Kanotverken i Båstad. 1939 ombildas till AB Svenska Kano Verken, sedan flytt till Halmstad. 1942 namnändring till AB Flygindustri. 1945 sålt till Kockums. 1952 sålt till AB Förenade Bil och blev MFI. MFI köps upp av SAAB 1968. |
| MFUS | Militära FlygUtbildningsSystemet (nytt i samband med SK 40) |
| MFV | Marinens Flygväsende |
| MFV | Miloförråd Väst |
| MHS | Militärhögskolan |
| milo | militärområde |
| MILS | Militärt instrumentlandningssystem. |
| mj | Major |
| MKrit | Kritiska machtalet (max tillåten fart) |
| mob | Mobilisering |
| MOC | Minimum Obstacle Clearence (Minsta hinderfrihet) |
| MS | Materielsystem. |
| MS | Anger nivån av motorpådraget för jetmotorer m EBK (Max Släckt) |
| MSA | Minimum Sector Altitude (Minsta sektorhöjd) |
| MSK | Mörkerspaningskapsel. |
| MSL | Mean Sea Level (Havsytans medelnivå) |
| MTBF | Mean Time Between Failure (medeltid mellan fel). Den tid som förväntas passera innan ett fel uppstår i ett system under drift. |
| MTI | Moving Target Indication |
| MTOW | Den maximala startvikten (Maximum TakeOff Weight) för ett flygplan är den maximala vikt vid vilken en pilot får starta pga strukturella eller andra begränsningar. Andra benämningar: MGTOW (Maximum Gross TakeOff Weight) och MTOM (Maximum TakeOff Mass). Wikipedia |
| MVFK | Malmens VeteranFlygKlubb MVFK.org. |
| NAB | Nordiska Aviatik AB (1916-1918) Wikipedia |
| NATO | North Atlantic Treaty Organization |
| NDB | Non-directional radio beacon. En radiofyr som sänder en kontinuerlig bärvåg i alla riktningar, avsedd att pejlas från flygplan mha ADF. |
| NBG | Nordic Battle Group. |
| nj | Nattjakt |
| njdiv | Nattjaktdivision |
| Nm | Nautisk mil. Måttenhet för längd: 1,852 km. |
| NOHAB | NOHAB (Nydquist och Holm AB) Flygmotorfabriker i Trollhättan, 1930-1941. Blev därefter SFA (Svenska Flygmotor AB). |
| O-Bas | Ordinarie flygBAS med fullständig betjäning. |
| offasp | Officersaspirant |
| OFFG | Order För Flygningens Genomförande, även Order För Fällningens Genomförande. |
| OFYL | Försvarets FlygsäkerhetsANALYS (Informationsblad inom Flygvapnet) |
| OPC | Operators Proficiency Check. Operatörens kompetenskontroll för förnyelse av flygbehörighet med inriktning på bolagets rutiner, genomförs normalt en gång per år. |
| OPEVAL | Operational Evaluation. Operativ utvärdering. |
| OSF | Ordnings- och Säkerhetsföreskrifter för Flygtjänsten. Gavs ut 1:a gången 1931. |
| PAPI | Precision Approach Path Indicator. System för noggrann visuell glidbaneindikering. |
| PAR | Precision Approach Radar. Radarutrustning som används för att från marken leda fpl till landning (glidbana på 2,86). Ex, landningsradar (PN-67 och PN-671). Från 1961-… |
| PARS | Flygvapnets PAR-skola bildades 1961 vid F 12 och stod för den grundläggande utbildningen i inflygningstjänst mha landningsradar PAR. |
| PC | Proficiency Check. Kompetenskontroll som alla piloter med varierande intervall ska genomgå för att förnya behörigheten. |
| PF | Pilot Flying. Piloten i besättningen som för tillfället framför flygplanet (se LP, PNF och RP). |
| pfl | Provflygare |
| pfpl | Provflygplan |
| PFT | Periodisk flygträning. |
| PIO | PilotInducerad Oscillering. Fördröjningen mellan spakrörelse och flygplanets reaktion kan bidra till att fler spakrörelser används än nödvändigt varvid korrigeringarna hamnar ur synk och den oönskade rörelsen snabbt förvärras. |
| Plate | Bild som visar flygprocedur, t.ex inflygningsförfarande mot flygplats. |
| PLN | Färdplan för flygning enl militära flygregler |
| PNF | Pilot Non Flying. Pilot i besättningen som för tillfället inte framför flygplanet (se LP, PF och RP). |
| PROD | Produktionsledningen i Försvarsmaktens Högkvarter (HKV). |
| PS- | Spaningsradar |
| PSRAK | Pansarsprängraket |
| PST | Periodisk simulatorträning. |
| Pugg | Pumpaggregat för tankning av flygplan |
| QAM | Observerat aktuellt väder. |
| QAR | Quick Access Recorder. Inspelningsutrustning med löstagbart registeringsmedium för snabb åtkomst av registrerade flygdata. |
| QBC | Väderinformation som sänds via radio till väderenhet eller annat luftfartyg. |
| QFE | Lufttryck relaterat till markytans nivå. |
| QFU | Rullbanans mittlinje |
| QFE | Lufttrycket vid flygfältets nivå. |
| QNH | Lufttryck relaterat till havsytans nivå . |
| QRA | Quick Reaction Alert (incidentberedskap). |
| RAF | Royal Air Force |
| RAK | Rikets Allmänna Kartverk |
| RAKKAPS | Raketkapsel |
| RAWS | Radio Altitude Warning System (höjdvarningssystem). |
| RB | Robot |
| RCAF | Royal Canadian Air Force |
| RD | Reservdel. |
| resff | Reservflygförare |
| RFS | ReservFlygSkolan. RFS-I låg i Bulltofta och sedan i Örebro. RFS-II låg i Eslöv och sedan i Eskilstuna. RFS-III låg i Örebro och sedan i Eslöv. Se även FRS. Läs mer på Silvervingar… |
| RGC | Radargruppcentral. Ändras senare till RRGC |
| RHM | Radarhöjdmätare. |
| RM | Reamotor (ex: RM8A) |
| RML | Regler för Militär Luftfart |
| rotech | Rotechef (roteetta) är det flygplan som ligger först och leder en grupp om 2 flygplan (rote). |
| RP | Right Pilot. Pilot i högersits (se LP, PF och PNF). |
| RR | Radar |
| RRJAL | RadaRJAktLedare |
| RRGC | RadaRGruppCentral |
| RUF | Utrustning för Registrering, Underhåll och Flygsäkerhet. |
| RVR | Runway Visual Range). Anger det största avstånd längs en rullbana, på vilket banljus (el motsv) är synliga, mätt frän den banände där inflygningen sker. |
| SAA | Skandinaviska Aero AB grundades 1931 som Björkvallsflyg i Barkarby men bytte 1944 namn till SAA. Köptes upp 1947 av SILA. Blev 1948 en del av SAS. Wikipedia |
| SAAB | SAAB – Svenska Aeroplan AB grundades 1937 i Trollhättan av Bofors-NOHAB och Wenner-Gren. Wikipedia: Saab AEF (sid 21) |
| SAF | Svenska Aeroplanfabriken bildades 1913 (se SAK) och uppgår ca 1916 i SW (se nedan). |
| SAK | Svenska AeroplanKonsortiet bildades 1912 i Stockholm och blev senare SAF. |
| SAR | Search And Rescue (Flyg- och sjöräddning) |
| SAS | Scandinavian Airlines System. Bildades 1946 av danska DDL, norska DNL och svenska ABA. |
| SAS | Svenska Aeronautisk Sällskapet (1900-) |
| sb | Samband |
| serg / sg | Sergeant |
| SFA | Svenska Flygmotor AB i Trollhättan, 1941-1969. Tidigare NOHAB Flygmotorfabriker. Blev senare VFA (Volvo Flygmotor AB). Wikipedia |
| SFA | Stabens FlygAvdelning bildades för att den flygande personalen vid staben skulle upprätthålla flygkunskaperna. 1926-1938. Wikipedia |
| SFB | Stabens Flygavdelning (Barkarby?). Fram till 1938 märktes Stabens Flygavdelning flygplan med Västgöta flygflottiljs flottiljsiffra ”6”. I oktober 1938 upphörde Stabens flygavdelning som eget självständigt flygförband och överfördes till F 8 Barkarby som bildade en egen division (4:e) vid flottiljen. Wikipedia |
| SFI | Speciell FörarInstruktion |
| SFT | SpecialFlygTjänst |
| SHK | Statens HaveriKommission (Flygkommissionen 1922-1926, Flygvapnets Haverikommission 1959, Försvarets Haverikommission 1966, SHK 1978). Se Riksarkivet |
| SI | Siktlinjesindikator. |
| SID | Standard Instrument Departure (Standardflygväg för utflygning från flygplats) |
| SILA | Svensk Interkontinental Lufttrafik AB var ett flygbolag som bildades 1943. Blev 1946 den svenska delen av SAS, Scandinavian Airlines System. 1948 slogs SILA samman med ABA, AB Aerotransport. 1996 bytte SILA namn till SAS Sverige AB. Wikipedia |
| SKA | SerieKAmera/SpaningsKAmera. Benämningen Seriekamera användes från ca 1948 men från ca 1956 var benämningen Spaningskamera. |
| SLA, SLAB | Svenska Lufttrafik AB. 1919-1922. Wikipedia |
| SLF | Svenska LuftfartsFörbundet |
| Slipstream | Ett aerodynamiskt fenomen som man använder sig av inom bland annat motor- och cykelsport. Det fordon som ligger först skapar i höga hastigheter ett undertryck bakom sig som i sin tur ger lägre luftmotstånd för den som ligger precis bakom som då behöver använda mindre kraft för att uppnå samma hastighet. Detta gör att det bakomvarande fordonet kan bygga upp en högre hastighet än det framförvarande. Wikipedia |
| SRAK | Sprängraket |
| SRE | Surveillance radar element. En högpresterande radar som används i flygtrafikledningen (ATC) för att upptäcka och spåra ankommande flygplan vid en flygplats och vägleda dem in i den slutliga inflygningsfasen. BEL |
| Stabilisatorstall | Överstegring av stabilisatorn så att den förlorar sin lyftkraft och därmed sin stabiliserande förmåga. |
| STAL | Svenska Turbinfabriks AB Ljungström (tidigare Ljungströms Ångturbin AB). Gasturbintillverkare. Wikipedia |
| STAR | Standard Arrival Route (Standardflygväg för inflygning till flygplats) |
| STD | Höjdmätarreferens, ex: ”Molnhöjd på 3.500m STD” Läs mer |
| STRI | Stridsledning |
| STRIL | STRIdsledning och Luftbevakning |
| SVENORDA | Avtal mellan Sverige, Norge och Danmark där ländernas militära flygplan, i händelse av nöd, skulle kunna landa på närmaste tillgängliga flygfält. |
| SW | Södertelge Werkstäder (1897-1917) |
| SW Aviatikavd | Södertelge Verkstäders Aviatikavdelning (1913-1917) Wikipedia |
| SwAFHF | Swedish Air Force Historic Flight, Såtenäs. Före 2007: VVF – Västgöta VeteranflygFörening. |
| SWAFRAP | Swedish Air Force rapid reaction force. Bildades 2001 efter beslut av Sveriges regering. Det var ett förband i Flygvapnet som snabbt skulle kunna delta i internationella fredsbefrämjande insatser, i samverkan med bland andra FN och NATO. Försvarsmakten upphörde att tillämpa begreppet i samband med att den andra Nordic Battlegroup sattes upp. |
| SWIR | ShortWave InfraRed Sensors Unlimited Edmund Optics |
| SÄKI | Säkerhetsinstruktion. |
| SÄKINSP | Försvarsmaktens säkerhetsinspektion. |
| SÖ | Stor Översyn |
| T-Bas | Tillfällig flygBAS med begränsad betjäning. |
| Tail over nose | Undanmanöver vid luftstrid (buntartad kvickroll): Fullt skevroderutslag åt det håll man svänger samtidigt med fullt höjdroder framåt och fullt motsatt sidroder. (JIT) |
| TAJ | Taktiska Anvisningar för Jaktförband |
| TC | Type Certificate. Typcertifikat. |
| TDS | Torpeddepartementet vid flottans varv i Stockholm |
| TFHS | TrafikFlygarHögSkolan med Försvarsmakten som huvudman (1984-1998). 1998 blev Lunds Universitet huvudman för TFHS som bytte namn till Trafikflyghögskolan. Läs mer och ännu mer. |
| TIA | Traffic Information Area (Trafikinformationsområde) |
| TILS | Tactical Instrument Landing System. Landningshjälpmedel. Läs mer i Navigeringshandboken |
| TIS | TypInflygningsSkede (ibland TypInflygningsSkolning). Utbildning av förare på ny flygplanstyp. |
| TIS:Ä | Typinflygningsskede. Förkortad utbildning av flygförare som tidigare genomfört Typinflygningsskede (TIS) på annan flygplanstyp. |
| TIZ | Traffic Information Zone (Trafikinformationszon) |
| TL | TrafikLedare (heter idag Flygledare) |
| TLbi | Trafikledarbiträde. |
| TLF | Trafikledaren vid fältet |
| TLM | TrafikLedare vid landningsmärket |
| TMA | Terminal Area (Terminalområde, luftrum för stigning och inflygning) |
| TMR | Transportabel markradarstation. |
| TSA | Transair Sweden AB. Bildades 1951 ur Nordisk Aero Transport och blev 1975 dotterbolag till SAS. TSA upphörde 1981. |
| TSO | Taktisk systemoperatör. |
| TU xx | Taktisk Utprovning av ett flygsystem, t ex TU JAS. En enhet inom Försvarsmakten som ansvarar för att utveckla taktik, metoder och utbildningsanvisningar flygplanssystemet och genomför operativ test och utvärdering (OT&E) för att säkerställa systemets förmåga. |
| TWR | ToWeR (flygledartorn). |
| UAV | Unmanned Aerial Vehicle. Obemannad flygfarkost. |
| UE | Utbytesenhet. Enhet som monterades ur fpl för reparation och ersattes med en tidigare reparerad enhet (till skillnad mot Reservdel). |
| UHF | Ultra High Frequency (radioband) |
| Ukam | Undertryckskammare. Fanns vid den flygmedicinska institutionen FM vid Försökscentralen (FC). Se även Ökam. (FV-nytt 1966) |
| UL | Uppdragsledare (befattning i FMV). |
| ult | Underlöjtnant |
| UOM | Uppställningsområde för icke flygklara flygplan. |
| USAAF | United States Army Air Forces, det amerikanska arméflygvapnet (1942-06-20–1947-09-18). Därefter United States Air Force (USAF). Wikipedia |
| USAF | United States Air Force. USA:s flygvapen. |
| VAC | Volvo Aero Corporation |
| VASIS | Visual Approach Slope Indicator System. System för visuell glidbaneindikering (glidbana på 3,25). |
| VFA | VFA – Volvo Flygmotor AB, 1969-1994. Tidigare SFA (Svenska Flygmotor AB). Blev senare Volvo Aero. Wikipedia |
| VFR | Visual Flight Rules (Visuella flygregler. Siktförhållande vid flygning, se VMC) |
| VHF | Very High Frequency (radioband) |
| vk / vkrp | ViceKorpral |
| VKA | Värmekamera (IR). |
| VMC | Visual Meteorological Conditions. Väderförhållanden som medger flygning med visuella referenser. Se Wikipedia för VMC, IMC och VFR |
| VML | Verksamhetsledning Militär Luftfart. |
| VMS | Varnings- och MotmedelsSystem (motmedel: t ex värmefacklor och metallremsor) |
| Volvo Aero | 1994-2012. Tidigare VFA (Volvo Flygmotor AB). Blev senare GKN. Wikipedia |
| VOR | Visual Omni-directional Range – Riktad radiofyr VHF – Avancerat kortdistansradionavigationssystemet som möjliggör för flygplan att bestämma sin position mha radiosignaler från en grupp fasta radiofyrar. Wikipedia. |
| VoVC | Försvarets Materielverk (FMV): Validerings- och Verifieringscentrum (FMV:VoVC). |
| VVF | Västgöta VeteranflygFörening, Såtenäs. 2007 ändrades namnet till Swedish Air Force Historic Flight (SwAFHF). |
| VU | Verksamhetsuppdrag. |
| VädS | Flygvapnets väderskola bildades 1951 vid F 2. Numera är VädS en avdelning inom Försvarsmaktens Meteorologi- och Oceanograficentrum FM METOCC i Enköping. |
| WFU | Withdrawn From Use (tagen ur tjänst) |
| YOP | YrkesOfficersProgrammet (utbildning) |
| ÖB | Överbefälhavaren |
| öfu | ÖverFurir |
| Ökam | Övertryckskammare. Ingick i den räddningsutrustning som var föreskriven för vissa ukam-prov. (FV-nytt 1966) |
| övlt | Överstelöjtnant |
Vanliga förkortningar på webbsidorna
bl a = bland annat
ca = cirka
dvs = det vill säga
ev = eventuell
mha = med hjälp av
s k = så kallad
t ex = till exempel
f d = före detta
Källor:
KONTAKT
Flyget i Sverige under 1900-talet (SFF)
Luftfartsverket
Wikipedia
Statens Haverikommission
FlygvapenNytt
JIT) ”De som aldrig kom hem” av G Jacobsson/A Ingesson Thoor
m.fl.
Uppdaterad: 2026-05-18
Svensk Militär Flygplanshistorik 