HISTORIK

DC-3 eller C-47 ?

DC är en förkortning för ”Douglas Commercial” och Douglas DC-3 är ett av världens mest tillverkade transport- och passagerarflygplan. Den utvecklades från DC-2 som ett passagerar- och posttransportflygplan. Prototypen till DC-3 flög redan 1935-12-17 med Douglas chefsprovflygare Carl Cover vid spakarna.

Det var under andra världskriget som DC-3 fick sin storhet, då behovet av snabba transporter ökade enormt. US Army Air Forces mönstrade in nästan alla civila DC-3 samt alla flygplan som då var under produktion. De fick benämningarna C-48, C-49, C-50, C-51 och C-52.

En militär version med lastdörr, förstärkt golv, förstärkta vingar och med ökad max startvikt fick beteckningen C-47 Skytrain. Den versionen blev den i särklass mest tillverkade och Douglas beteckning på flygplanet var DC-3A-360.

Skillnaderna på en DC-3 och en C-47 är inte stora och beteckningen DC-3 har därför ofta använts även på den militära versionen.

Den militära passagerarversionen i sin tur blev C-53. RAF och RCAF benämnde flygplanet Dakota, förmodligen inspirerat av förkortningen DACoTA som står för Douglas Aircraft Company Transport Aircraft.

DC-3 I VÄRLDEN

DC-3 i alla dess varianter användes av de allierade i kriget på samtliga krigsskådeplatser, samt av Japan, som redan före kriget fått licens att bygga planet under namnet Showa L2D.

Sovjetunionen licenstillverkade flygplanet men med det sovjetiskt motoralternativet Lisunov Li-2 (NATO-namn Cab).

Då de allierade genomförde invasionen i Normandie 6/6 1944, användes C-47 som bogserflygplan för lastglidflygplan av typ Airspeed Horsa. En C-47 kunde, om nödvändigt, bogsera upp till tre fullastade lastglidflygplan samtidigt.

Under Koreakriget byggdes ett antal DC-3 om till ”gunships”, vilka var utrustade med ett antal kraftiga kanoner. Totalt tillverkades 455 civila DC-3 plus ytterligare 10.174 i olika militära utföranden i USA. Forskning i sovjetiska arkiv på senare år har visat att upp till 7.000-8.000 Li-2 kan ha tillverkats där.

1998 var fler än 400 flygplan fortfarande i kommersiell drift.

---

Källor:
Flygvapenmuseum.
Wikipedia.
Haverirapport 79001, Lutab, 2007-05-25 (Försvarsmakten).

Uppdaterad: 2022-03-16