TP 46 – Teknisk beskrivning – Svensk Militär Flygplanshistorik

TEKNIK

Hela flygplanet var tillverkat av metall och var vid leveransen högglanspolerat. Flygplanskroppen byggdes i en monocoquekonstruktion (självbärande kaross, dvs chassi, kaross och bärande balkar är sammanbyggda som en del) av pressad aluminiumplåt. Den omfattande användningen av Redux metallim minskade behovet av nitning och medförde minskad totalvikt och luftfriktion.

Roderytorna var dukklädda och dopade och målade med aluminiumfärg.

Nospartiet och stripen på kroppen var mörkt blå och denna dekoration följde TP 46:an genom åren i Flygvapnet även då flygplanet senare helt målades med aluminiumfärg för att ge bättre skydd mot korrosion.

Landstället var infällbart och hade ett frisvängande noshjul vid körning på marken. Ett av flygplanen (nr 15 i produktionen, reg N91827) fick också flottörer monterade.

Ett avisningssystem fanns tillgängligt för Dove: Alkoholbaserad gelé matades ut via perforerade metallremsor inbäddade på framkanterna av vingarna och stabilisator.

Många av de ingående enheterna var konstruerade för att lätt kunna bytas ut, t ex var motorerna bara fastsatta i fyra snabbkopplingspunkter. Vingarna och stjärtkonen var också möjliga att demontera.

Flygplanet kunde ta mellan 8 och 11 passagerare beroende på om toalett var installerad och om det bakre bagagerummet hade tagits bort.

Motorn på De Havilland DH 104 Dove. Vienna Technical Museum.
Foto: Nanabaka (CC BY-SA 4.0, Wikimedia)

DATA – DH 104 DOVE 2B (TP 46 var Dove 4)

Längd	11,96 m
Spännvidd	17,37 m
Höjd	4,06 m
Vingyta	31,1 m²
Tomvikt	2.600 kg (v7: 2.869 kg)
Max startvikt	4.000 kg (v7: 4.060 kg)
Motorer	2 × 6-cyl de Havilland Gipsy Queen 70 Mk 2
Motoreffekt	2 × 380 hk
Marschfart	250 km/t (v7: 260 km/t)
Max hastighet	325 km/t (v7-v8: 378 km/t)
Stallhastighet	(v7: 119 km/t)
Räckvidd m max bränsle	1.720 km (v7: 1.415 km, v8: 1.891 km)
Max flyghöjd	6.100 m (v7-v8: 6.610 m)
Stigförmåga	4,7 m/s (v7: 5,8 m/s)
Lastförmåga	800 kg (utan passagerare)

SAMMANSTÄLLNING TP 46

FV-nr c/n Tillv.år Modell	Anm
46001 04076 1947 Dove 4 / Devon C Mk 1B (mod till Mk 2B)	Reg G-AIIZ reserverad under produktionen. 1947-11-06 till F 11. 1955-06-08 till F 9. 1956-05-30 till F 8. 1960-03-01 till F 21. 1967-06-02 till kn Göte Rosén, Stockholm. 1967-08 till Malmö Aero, som SE-CWT. Till AB Avfallsråvaror i Malmö för skrotning.

DOVE-VERSIONER

Dove 1: 11 passagerare. Två 330 hk de Havilland Gipsy Queen 70-3 6-cyl kolvmotorer.
Dove 1B: 11 passagerare. Två 340 hk Gipsy Queen 70-4 kolvmotorer.
Dove 2: VIP-version. 6 passagerare, två 330 hk Gipsy Queen 70-3 kolvmotorer.
Dove 2B: Två 340 hk Gipsy Queen 70-4 kolvmotorer.
Dove 3: Föreslagen version för höghöjdsövervakning. Ej byggd.
Dove 4 (kallas även för Devon): Militär transport- och kommunikationsversion.
Devon C Mk 1: Transport- och kommunikationsversion för RAF.
Devon C Mk 2: Modifierad Devon C Mk 1. Reviderad cockpit, två 400 hk Gipsy Queen 175 kolvmotorer.
Sea Devon C Mk 20: Transport- och kommunikationsversion för Royal Navy.
Dove 5: Modifierad Dove 1. 11 passagerare, två 380 hk Gipsy Queen 70-2 kolvmotorer.
Dove 6: Modifierad Dove 2. 6 passagerare, två 380 hk Gipsy Queen 70-2 kolvmotorer.
Dove 6B: Modifierad för max startvikt 3.900 kg.
Dove 7: Modifierad Dove 5. 11 passagerare, två 400 hk Gipsy Queen 70-3 kolvmotorer och reviderad cockpit.
Dove 8: Modifierad Dove 6. 6 passagerare, två 400 hk Gipsy Queen 70-3 kolvmotorer och reviderad cockpit.
Dove 8A: Modifierad Dove 8. 5 passagerare. För den amerikanska marknaden.
Dove Custom 800: Ombyggda Dove, utförd av Horton och Horton i Fort Worth, Texas. Demonterbara skott, olika interiörer och konfigurationer.
Carstedt Jet Liner 600: Ombyggda Dove, utförda av Carstedt Inc, Long Beach, Kalifornien, USA. Två 605 hk Garrett AiResearch TPE331 turbopropmotorer. Flygkroppen förlängdes 2,2 m, 18 passagerare. 6 flygplan konverterades innan haveri pga strukturellt fel.
Riley Dove 400: Ombyggda Dove, utförda av Riley Aeronautics Corp i USA. Två 400 hk Lycoming IO-720-A1A 8-cyl kolvmotorer. Högre svept vertikal fena och roder. De som behöll standard DH-fenan fick namnet Riley Dove 2.

DH 104 PÅ YOUTUBE

De Havilland Dove presentation.	De Havillands flygplansfabrik, 1948
D-INKA vid Buochs flygplats 2020-07-25. Landning, mototstart o start.	Start från Hamburgs flygplats.
Ombordflygning mellan Soest och Essen-Mülheim. Cockpit vid 3:20.	Motorstart (från utsidan) med kommentarer.
D-INKA cockpit.	D-INKA, start och instrumentering.
Landing på Weston flygplats (cockpit).