TP 3 – Historik och Teknik

TP 3 enligt 1940 års märkningsbestämmelser med koden F8-67. Foto: Okänd fotograf / Flygvapenmuseum (CC-PDM)

ETT UDDA FLYGPLAN

De Havilland DH 90 Dragonfly är ett av de många ”udda flygplan” som gjort tjänst i det svenska Flygvapnet.

Till det yttre gjorde Dragonfly intryck av att vara en något förminskad DH 89 Dragon Rapide. Men Dragonfly var strukturellt ett helt nytt flygplan ¡ det att det var uppbyggt i sk skalkonstruktion.

Prototypen till Dragonfly (trollslända) flög för första gång den 12 augusti 1935 och det första seriebyggda flygplanet såg dagens ljus ¡ februari 1936. Totalt tillverkades 67 flygplan Dragonfly (inklusive prototypen) vid De Havillands fabriker i Hatfield fram till 1938. Flygplanen fick c/n 7500-7566 och kom att göra tjänst över hela jordklotet.

KONSTRUKTION

Måhända en träkonstruktion men konstruktionsprincipen var kännetecknande för ett nytt tänkande där kroppens inklädnad utgjordes av formpressad kryssfanér, uppbyggt på spant, och förstärkt med längsgående spruestringers. Vingkonstruktionen var dock en klassisk fackverkskonstruktion, dock med den skillnaden att undervingens vingbalkar var genomgående, vilket reducerade vingställets förstagning och därigenom minskade luftmotståndet. Vingarna liksom roderytor var klädda med duk men vingarnas framkanter kläddes med kryssfanér. Vingstället var försett med klaffar, vilka snarare kunde betraktas som luftbromsar än konventionella vingklaffar då dessa endast brukades vid landning.

Dragonfly hade plats för fem personer och var utrustad med dubbelkommando. Bakom förarplatsen och över den tidigare omtalade vingbalken kunde en person placeras till höger ¡ kabinen och de resterande två bakerst ¡ kabinen. Motorinstallationen bestod av två stycken DH Gipsy Major, inverterade luftkylda och fyrcylindriga radmotorer om vardera 130 hkr vid ett maximalt varvtal om 2.350 rpm. För övrigt samma motor som ¡ den legendariska Tiger Moth.

I undervingens mittsektion, mellan balkarna, var de två huvudtankarna om vardera 135 liter placerade. Därutöver fanns en extratank om 105 liter placerad i kroppen bakom kabinen. Dragonfly hade en maximal räckvidd på 1.400 km.

I Flygvapnet

I början av 1937 tecknade Flygvapnet order om ett flygplan av typen Dragonfly, vilket i dåtidens penningvärde betingade ett pris av £2.650 i standardutförande och med en leveranstid på ca tre månader.

Det av Flygvapnet inköpta flygplanet hade c/n 7550 och erhöll FV-nummer 906 och fick initialt typbeteckningen Trp 3. Typbeteckningen ändra des senare till TP 3. Inom parentes kan nämnas att den danska Hærens Flyvetropper inköpte två Dragonfly vilka hade c/n 7551 och 7552!

TP 3 kom i Flygvapnet att göra tjänst som lätt transport-, sambands- och ”VIP-flygplan” och tillfördes därför flygstabens flygavdelning men baserades 1938-10-06 vid F 8 Barkarby och var även under en kortare period (2 mån) utlånad till F 1.

TP 3 kunde för vinteroperationer förses med skidställ vilket förekom i ett par olika utföranden.

Fpl TP 3 nr 57 med skidor. Foto: Okänd fotograf (SFF)

Tp 3 är ett flygplan som inte låtit tala om sig så värst mycket och dess tjänsteperiod blev också relativt kortvarig. Den 8 juni 1942 fick flygplanet strukturella skador i samband med ett landningshaveri vars orsak var bristande kunskap om flygplanet hos flygföraren i fråga. Båda landställsbenen kröktes och därutöver uppstod sprickor i vingbalken av sådan karaktär att reparation icke ansågs motiverad. Flygvapnets TP 3 avfördes slutligen den 28 maj 1943.

Målning och märkning

TP 3 Dragonfly var under sin tjänst i Flygvapnet helt målad i aluminiumfärg. Dess märkning har dock, åtminstone i initialskedet, skapat något av en begreppsförvirring. I sin första märkning var flygplanet försett med dåtidens svarta kronor med gul och blå sidrodermarkering.

Till vänster om nationsmärket på kroppen anbringades siffran 6 och till höger därom siffran 3. I en rad sammanhang har därvid gjorts gällande att TP 3 tillhört F 6 i Karlsborg! Detta är dock helt felaktigt då siffran 6 i detta fall anger att flygplanet tillhörde flygstabens flygavdelning enligt 1932 års märkningsbestämmelser! 1939 fick flygplanet koden 8-99 och enl 1940 års märkningsbestämmelser har flygplanet burit koderna 8-67, 8-57 och 8-68.

TP 3 Dragonfly med siffran ”6” som står för flygstabens flygavdelning,
inte ”F 6” som man kanske kan tro… Foto: Okänd fotograf (SFF)

TEKNISKA DATA TP 3

Spännvidd övervinge:13,11 m
Spännvidd undervinge:11,77 m
Längd:9,65 m
Höjd:2,80 m
Vingyta:23,8 m2
Tomvikt:1.134 kg
Flygvikt:1.814 kg
Toppfart:237 km/h
Marschfart:209 km/h
Praktisk topphöjd:4.800 m
Praktisk flygsträcka:1.000 km
Stighastighet:2,7 m/s
Motorer:2 st DH Gipsy Major á 130 hkr
Flygvapenpersonal vid transportflygplan TP 3. I bakgrunden B 4 Hawker Hart. Foto: Okänd fotograf / Flygvapenmuseum (CC-PDM)

Källor:
Kontakt nr 45 (feb 1980)
SFF) Svenskt Flyghistoriskt Forum

Uppdaterad: 2020-12-21