SK 3 – Civila 504

SE-ACC, en 504 utan svensk militär anknytning. Delar av flygplanet fanns kvar till i början av 60-talet. Foto: Via Lars E Lundin, se nedan.

CIVILA AVRO 504

Det har även funnits ett antal civila Avro 504 i Sverige. Först var P O Herrström som till sitt P O Flygkompani redan 1919 inköpte bl.a. två stycken Avro 504. Med dessa maskiner ingångsattes lufttrafik på linjen Porjus-Sourva för Vattenfallsstyrelsens räkning, till det där pågående kraftverksbygget. Åtagandet kunde dock ej uppfyllas och i stället köpte Vattenfall själva tre stycken 504. Dessa såldes sedermera till Transitcompaniet för Göteborgs luftdroskor.

Den tidigare SK 3:an (073) registrerades i maj 1929 på fältflygaren Wahrgren i Löberöd och fick registreringen S-AABT (senare SE-ABT). Med flygplanet företog han bl a då för tiden populära ”passageraruppstigningar”, tills dess han i maj 1931 råkade ut för motorstopp och totalhavererade intill Karlslundsfältet i Örebro.Fpl 073 köptes på initiativ av Folke Pettersson av ett litet konsortium, där den störste intressenten var en ganska osympatisk figur som enligt Folke levde på smuggling. Kanske var det hans mening att börja använda flyg i sin ”rörelse”. Under alla förhållanden hade han tänkt lära sig flyga. Efter ett antal timmar med Folke som lärare var det bara att konstatera att han överhuvudtaget inte hade några som helst anlag för flygning. Resultatet blev att han ville ha tillbaka sina pengar… (UR)

Wahrgren ägde vid detta tillfälle ytterligare en 504 (SE-ACC) med vilken flygningarna fortsatte en kort tid. Flygplanet avfördes ur registret i oktober 1931 som ej luftvärdigt.År 1919 såg jag som skolgrabb både S-AAC och S-AAD tillhöriga P O Flygkompani göra rundflygningar från Kvibergsfältet med de båda engelska piloterna Saunders och Johnston vid spakarna. Priset var 100:- för en stjärtsväng över Göteborg och för en looping var taxan 150:-.

År 1923 i juni fick jag mitt andra luftdop från Tingstadsvassens gropiga flygfält tillsammans med min gamle vän Harry Duff i S-AAAA, tillhörig Göteborgs Luftdroskor, med fältflygaren Folke Pettersson vid spakarna. Priset för en rundtur över Göteborg var 25:- per person, men det var ont om passagerare år 1923 så vi fick åka på halv biljett eller m.a.o. 12:50 per person. Stora penningar på den tiden för ett par unga pojkar! (UR)

SAMMANSTÄLLNING ÖVER CIVILA AVRO 504 I DET SVENSKA REGISTRET

Reg-nr 1) Reg-nr 2) Typ Första reg Anm
S-AAC K 190712 P O Herrströms Flygkompani
S-AAD K 190712 P O Herrströms Flygkompani
S-AAP S-AHAA L 1921/22 Köpt av G Spaak. Senare SE-HAA
S-IAA S-ABAA KL 221201 Vattenfallsstyrelsen
S-IAB S-AAAA KL 221201 Vattenfallsstyrelsen
S-IAG N 2212 Vattenfallsstyrelsen. Totalhaveri 221218
S-AABT K 290517 Fb nr 7 i Marinens Flygväsende (FV SK 3 kod 073). Reg S-AABT 1928-08-21 SJ Månsson, Göteborg (köpt på auktion vid Ljungbyhed 1928-06-30). 1928-10 L Svensson, Göteborg. Reg SE-ABT 1929, TCJ Wahrgren, Malmberget. Totalhaveri 310513 Karlslund: Nödlandning på åker efter motorstopp, törnade mot komposthög och förstördes (Ff TCJ Wahgren). (SFF)
SE-ACC K 291030 TCJ Wahrgren. Avförd 311022

1) = Det s.k. Rosborgs register.
2) = Det officiella Luftfartsregistret


SÅ VAR AVRO 504 ATT FLYGA

Sveriges ”meste privatflygare” – Uno Ranch – tecknar här i korthet några minnesbilder med anledning av presentationen av AVRO 504:

AVRO 504K är ett av mina favoritplan från den gamla goda tiden. Jag torde i dag (1984) vara den absolut ende aktive pilot i Sverige som flugit en dylik apparat. Det gjorde jag på Torslanda under augusti och september månad år 1928 då jag med den legendariske fältflygaren Folke Pettersson (”Femton-Pelle” kallad) flög in mig på typen.

AVRO 504K var – i jämförelse med den gamla drögen Albatros B 2 i vilken jag 1925 nere i Weimer gjorde mina första lärospån i den ädla flygkonsten – sin tids verkliga drömplan.

504:ans roderharmoni var, trots den roterande motorn, mycket god. Landningen var kanske det värsta, och då alldeles speciellt om fältet var litet. Rotationsmotorn hade den egenskapen att gå på ett mycket högt tomgångsvarv. För att kompensera detta hade man en liten knapp på spaken, vilken kallades för ratteringsknappen. Genom att trycka på denna då och då under finalen, så bröt man helt sonika tändningen och minskade därvid motorns dragkraft. Det var därför plan med roterande motor vid inflygning i samband med landning, alltid lät ”Raat… Raat… Raat”. Bromsar funnos givetvis inte på den tiden varför det gällde att hålla nere farten så långt det gick. AVRO 504K var en snäll maskin att flyga. Det omdömet kan jag utan vidare ge!

Rotationsmotorerna smordes med ren ricinolja. Flög man från framsits, ja då fick man sina stövlar mer eller mindre preparerade med denna högklassiga olja. Att man därtill luktade ricinolja långa vägar var bara ett tecken på att man som flygare flög en maskin med rotationsmotor.

Sammanlagt har jag flugit och en av mina högsta önskningar skulle utan vidare vara att ännu en gång få sitta vid spakarna på en AVRO 504K. Maskinens registre- ringsbeteckning var S-AABT. På en bokylla i mitt arbetsrum står en reservcylinder vilken tillhörde Clerget-motorn i just denna maskin. Den minner mig nu om en epok i flygets historia som jag är glad att själv ha fått vara med och uppleva.

UNO RANCH, 8 timmar och 10 minuter i AVRO 504K.


Källa: 
KONTAKT nr 65, februari 1984. 
– Fotograf ej angiven i originalartikeln.
UR) = Uno Ranch, Kontakt nr 69.
SFF) = Svensk Flyghistorisk Förening (Leif Fredin)

Uppdaterad: 2018-05-15