G 101 – Historik

Segelflygets uppkomst och tillväxt i Sverige, har sin grund i krigsutbrottet 1939. Det civila motorflyget lades i malpåse, p g a försvaret prioriterades när det gällde tilldelning av bensin och olja. Istället bildades modell- och segelflygklubbar runtom i landet, samtidigt som Ålleberg blev segelflygets Mekka fr o m 1942.

I grunden låg också de erfarenheter som ingenjören Rolf Bergvik tog med sig till Sverige från Tyskland i början av 20-talet. Segel – eller rättare sagt glidflyget – introducerades i praktiken 1924 av greve J Douglas Hamilton, som startade en flygskola först i Halmstad sedan vid Hammars Backar utanför Ystad. Hamilton använde sig av rena hängglidare, medan Ålleberg kom att starta med glidflygplanet SG 38.

Ursprunget till SG 38 kom från Fleugzeugbau Schneider i Grunau, Tyskland. Schulgleitern konstruerades 1938 tillsammans med några tyska segelflyglärare, och blev enhetsflygplanet i Tyskland till mitten av 50-talet. Man grundade konstruktionen på de erfarenheter som fanns i tidigare tillverkning, bl a Rolf Bergviks glidare från 1923, ”Djävlar anamma”, Lippisch konstruktion ”Zögling” från 1926 och Espenlaubs ”Grunau 9”. I Tyskland byggdes omkring 5.000 exemplar.

1942 fick AB Flygindustri licensrätten att i Sverige tillverka SG 38. För att flygförarna i svenska flygvapnet skulle få ”stärka flygsinnet” bestämde Flygförvaltningen att 40 st SG 38 skulle beställas från AB Flygindustri. Dessa fick beteckningen G 101 och FV nr 8001-8040 och levererades fr o m 1942 fram till 1948.

Utöver dessa 40 ex tillverkade AB Flygindustri ca 200 byggsatser, som skulle monteras ihop i flygklubbarna runtom i landet. Man stod även för byggledarkurser för de medlemmar som skulle ansvara för byggverksamheten i klubbarna. Byggsatserna innehöll limmade balkar, spryglar och övriga delar tillsågade. AB Flygindustri tillverkade själva 20-30 färdiga SG 38:or av dessa byggsatser.

SG 38 på den tid det begav sig. Här på Ålleberg en sommar i början på 40-talet. Foto via N. Olmin (se nedan).

En insats för att ytterligare stimulera segel- och glidflygintresset bestod varuhusföretaget Tempo med. Genom den s.k. ”Tempodonationen” erhöll KSAK medel för inköp av bl.a. SG 38:or till flygklubbarna. Detta mot att flygplanen målades med Tempo’s logotyp som reklam. Dessutom namnades flygplanen: ”Gun”, ”Stina” etc, är välkända namn på SG 38 från denna tid.

KONSTRUKTION

Högvingat stagat monoplan, ensitsigt (förarplatsen kunde även kläs in, SG 38A). Framtill kunde tillsatsvikter monteras för avbalansering av flygplanet med hänsyn till förarens vikt. Kropp i fackverkskonstruktion av trä. Vingar i träkonstruktion klädda med plywood och duk.

G 101 nr 8003 får här representera Flygvapnets SG 38:or. Vingar, spänntorn, ”kropp” och stabilisator målades i signalröd färg (Wedevåg 1433) medan skev-, sid- och höjdroder var elfenbensvita (Wedevåg 212). Foto: Se nedan.

Flygplanet var endast tillåten för bil- eller vinschstart.

DATA

Spännvidd 10,41 m
Längd 6,28 m
Höjd 2,43 m
Vingyta 16 m2
Tomvikt 110 kg
Flygvikt 210 kg
Max hastighet 115 km/h
Min hastighet 50 km/h
Min sjunk 1,3 m/s
Glidtal 1:10

SAMMANSTÄLLNING

FV-nr C/n Flottilj Godkänd
8001 106 F1, F18 430521
8002 107 F1, F7 440508
8003 108 F2
8004 109 F2, F11 440720
8005 110 F3
8006 111 F3
8007 112 F4
8008 113 F4 450815
8009 114 F5 430490
8010 115 F6 430407
8011 116 F6 440402
8012 117 F7 451006
8013 118 F8
8014 119 F9 430323
8015 120 F10 421217
8016 121 F5 430608
8017 122 F7 430409
8018 123 F8
8019 124 F9 430630
8020 125 F10 421217
8021 126 F12
8022 127 F11 430517
8023 128 F11
8024 129 F21
8025 130 F21
8026 152 F12 450609
8027 F13 440817
8028 F13 460228
8029 F16
8030 F16 450815
8031 F5 450424
8032 F4
8033 F14 460210
8034 F14 461022
8035 F17 461228
8036 F17 481122
8037 F15
8038
8039 F18
8040 F18

Källa:
Kontakt nr 71, april 1985.
– Fotograf ej angiven i originalartikeln…

Uppdaterad: 2019-02-15





















Annonser