Segelflygets uppkomst och tillväxt i Sverige, har sin grund i krigsutbrottet 1939. Det civila motorflyget lades i malpåse, p g a försvaret prioriterades när det gällde tilldelning av bensin och olja. Istället bildades modell- och segelflygklubbar runtom i landet, samtidigt som Ålleberg blev segelflygets Mekka fr o m 1942.
I grunden låg också de erfarenheter som ingenjören Rolf Bergvik tog med sig till Sverige från Tyskland i början av 20-talet. Segel – eller rättare sagt glidflyget – introducerades i praktiken 1924 av greve J Douglas Hamilton, som startade en flygskola först i Halmstad sedan vid Hammars Backar utanför Ystad. Hamilton använde sig av rena hängglidare, medan Ålleberg kom att starta med glidflygplanet SG 38.
Ursprunget till SG 38 kom från Fleugzeugbau Schneider i Grunau, Tyskland. Schulgleitern konstruerades 1938 tillsammans med några tyska segelflyglärare, och blev enhetsflygplanet i Tyskland till mitten av 50-talet. Man grundade konstruktionen på de erfarenheter som fanns i tidigare tillverkning, bl a Rolf Bergviks glidare från 1923, ”Djävlar anamma”, Lippisch konstruktion ”Zögling” från 1926 och Espenlaubs ”Grunau 9”. I Tyskland byggdes omkring 5.000 exemplar.
1942 fick AB Flygindustri licensrätten att i Sverige tillverka SG 38. För att flygförarna i svenska flygvapnet skulle få ”stärka flygsinnet” bestämde Flygförvaltningen att 40 st SG 38 skulle beställas från AB Flygindustri. Dessa fick beteckningen G 101 och FV nr 8001-8040 och levererades fr o m 1942 fram till 1948.
Utöver dessa 40 ex tillverkade AB Flygindustri ca 200 byggsatser, som skulle monteras ihop i flygklubbarna runtom i landet. Man stod även för byggledarkurser för de medlemmar som skulle ansvara för byggverksamheten i klubbarna. Byggsatserna innehöll limmade balkar, spryglar och övriga delar tillsågade. AB Flygindustri tillverkade själva 20-30 färdiga SG 38:or av dessa byggsatser.

En insats för att ytterligare stimulera segel- och glidflygintresset bestod varuhusföretaget Tempo med. Genom den s.k. ”Tempodonationen” erhöll KSAK medel för inköp av bl.a. SG 38:or till flygklubbarna. Detta mot att flygplanen målades med Tempo’s logotyp som reklam. Dessutom namnades flygplanen: ”Gun”, ”Stina” etc, är välkända namn på SG 38 från denna tid.
KONSTRUKTION
Högvingat stagat monoplan, ensitsigt (förarplatsen kunde även kläs in, SG 38A). Framtill kunde tillsatsvikter monteras för avbalansering av flygplanet med hänsyn till förarens vikt. Kropp i fackverkskonstruktion av trä. Vingar i träkonstruktion klädda med plywood och duk.

Flygplanet var endast tillåten för bil- eller vinschstart.
DATA
Spännvidd | 10,41 m |
Längd | 6,28 m |
Höjd | 2,43 m |
Vingyta | 16 m2 |
Tomvikt | 110 kg |
Flygvikt | 210 kg |
Max hastighet | 115 km/h |
Min hastighet | 50 km/h |
Min sjunk | 1,3 m/s |
Glidtal | 1:10 |
SAMMANSTÄLLNING
FV-nr | C/n | Flottilj | Godkänd |
---|---|---|---|
8001 | 106 | F1, F18 | 430521 |
8002 | 107 | F1, F7 | 440508 |
8003 | 108 | F2 | |
8004 | 109 | F2, F11 | 440720 |
8005 | 110 | F3 | |
8006 | 111 | F3 | |
8007 | 112 | F4 | |
8008 | 113 | F4 | 450815 |
8009 | 114 | F5 | 430490 |
8010 | 115 | F6 | 430407 |
8011 | 116 | F6 | 440402 |
8012 | 117 | F7 | 451006 |
8013 | 118 | F8 | |
8014 | 119 | F9 | 430323 |
8015 | 120 | F10 | 421217 |
8016 | 121 | F5 | 430608 |
8017 | 122 | F7 | 430409 |
8018 | 123 | F8 | |
8019 | 124 | F9 | 430630 |
8020 | 125 | F10 | 421217 |
8021 | 126 | F12 | |
8022 | 127 | F11 | 430517 |
8023 | 128 | F11 | |
8024 | 129 | F21 | |
8025 | 130 | F21 | |
8026 | 152 | F12 | 450609 |
8027 | F13 | 440817 | |
8028 | F13 | 460228 | |
8029 | F16 | ||
8030 | F16 | 450815 | |
8031 | F5 | 450424 | |
8032 | F4 | ||
8033 | F14 | 460210 | |
8034 | F14 | 461022 | |
8035 | F17 | 461228 | |
8036 | F17 | 481122 | |
8037 | F15 | ||
8038 | |||
8039 | F18 | ||
8040 | F18 |
Källa:
Kontakt nr 71, april 1985.
– Text: Kenneth Göransson
– Fotograf ej angiven i originalartikeln…
Uppdaterad: 2019-02-15