SK 3 – I tjänst

Marinens första Avro 504! Observera att kronmärket på kroppen är målat direkt på duken utan vit botten. Foto: Se nedan.

TILL MARINENS FLYGVÄSENDE

I A V Roe’s anbud av oktober 1923 offererades två flygplan av typ 504K, med roterande Clergetmotorer om 130 hk, till ett pris av 1.230 per styck.

I januari 1924 skickades de båda löjtnanterna Wigert och Palm över till England för att besiktiga och provflyga planen. Kontrollerna utföll till belåtenhet och den 18 samma månad fraktades maskinerna per båt från Hull till Göteborg. Därifrån transporterades de vidare till 2.Flygkåren (F 2) i Hägernäs, där de monterades och erhöll nummer 6 resp 7 i Marinens flygväsende.

YTTERLIGARE BESTÄLLNINGAR

Redan i augusti samma år beslöt man sig för att inköpa ytterligare tre plan. En månad senare accepterades en offert per telegram som avsåg en vidareutvecklad variant av 504K, kallad Mk II. Maskinerna skulle tas direkt ur tillverkningslinjen och priset var £750 per flygplan, exklusive motor.

Denna gång reste en annan representant för Marinens flygväsende, kapten Ragnar Werner, till Avro för att på ort och ställe inspektera och provflyga planen. Då Werner i början av december anlände till fabriken i Manchester var bygget i full gång. Ett flygplan var klart, men en viss försening uppstod då den beställda motorn ännu ej levererats, beroende på att den vid leveransprov visat sig ej fungera helt tillfredsställande. Någon vecka senare anlände dock motorn och den 18 december var den monterad och flygplanet klart för provflygning.

Men motorn visade sig fortfarande inte vara helt i ordning då den ej gav tillräckligt varvtal, varför flygningen avbröts och ny motoröversyn fick göras. Dagen därpå genomfördes en 30 minuter lång provflygning och denna gång fungerade motorn utan anmärkning. Man konstaterade dock att den propeller som använts under proven hade för stor stigning, varför stighastigheten blev lägre och planflyktshastigheten högre än stipulerat.

En intressant bild av fpl nr 6 och 7 fotograferade på Malmslätt, troligtvis vintern 1925. Från originalfotot kan urskiljas att kronmärkena nu försetts med en vit rektangulär bakgrund samt att sidorodret är vitt. Foto: Via C G Ahremark, se nedan.

Någon ytterligare provflygning genomfördes av någon anledning ej, varför de två återstående flygplanen levererades ”obesedda”. Samtliga tre plan skeppades dagen före julafton till Göteborg fvb till Hägernäs. I februari 1925 var flygplanen färdigutrustade och registrerades med nummer 8, 9 och 10 vid Marinens flygväsende.

Hur de i offerten överenskomna priserna i verkligheten förhöll sig är osäkert, men ur Flygstyrelsens protokoll av den 3 juli 1926 framgår att £2.105 utbetalades till Avro för ”ett” flygplan.

ARMÉNS ENDA AVRO 504

Också Arméns flygväsende använde sig en kort tid av en Avro 504. Denna var av typ 504N, gemenligen kallad ”Avro Trainer”, försedd med en fast Armstrong Siddely Lynx-motor om 160 hk. Flygplanen beställdes i december 1925 och var närmast tänkt som ett provexemplar för en ev efterföljande serie.

Leverans skedde så sent som den 28 april 1926, alltså endast ca två månader före det officiella upprättandet av det självständiga Flygvapnet. Flygplanet erhöll nummer 64 i Arméns flygväsende (flygkompaniet), ett nummer som den också behöll under sin tid i Flygvapnet.

FLYGVAPNETS SK 3 OCH SK 3A

Flygplanens tjänst inom Marinens resp Arméns organisation blev således mycket kortvarig. Vid 2.Flygkåren (F 2) sorterade maskinerna under kategorin landbaserade ”övningsflygplan”, med ett relativt ringa flygtidsuttag. Flygplan nr 6 råkade ut för ett par smärre haverier under vårvintern 1926, dock ej värre än att maskinen efter reparation snart åter var i tjänst.

Efter omorganisationen till Flygvapnet den 1 juli 1926, skedde ingen direkt omfördelning av flygplanen. I uppgjorda förteckningar erhöll dock Marinens nr 6 – 10 Flygvapnets beteckning SK 3 och Arméns nr 64, SK 3A.

På hösten 1926 var förberedelserna för den nya flygskolan på Ljungbyhed i full gång. Härför överfördes nu skol- och övningsflygplan hit, så även SK 3 nr 8, 9 och 10. De två övriga (6 och 7) anlände först i oktober 1927, en månad innan den första kursen började.

SK 3A överfördes aldrig till Ljungbyhed då den havererade vid start på Malmslätt redan den 4 april 1927 och skadades så svårt att reparation ansågs uteslutet. Planet kasserades i september samma år.Angående typbeteckningar i Flygvapnet kan följande utdrag ur skrivelse nr T 277 från Flygstyrelsen, Tekniska byrån, vara av intresse:

Fr.o.m. 1 juli 1928 skall följande typbeteckningar gälla för Flygvapnets nuvarande flygplanstyper:
För att i skrivelser, rapporter etc. särskilt framhålla, när ett flygplan är försett med flottörlandningsställ eller hjullandningsställ, tilläggas efter typbeteckningen respektive H eller L (t ex SK 4H och SK 4L). (SFF)

SNABB AVSKRIVNING

SK 3 nr 072 efter det tragiska haveriet i Rönneå, november 1927. Foto: Se nedan.

Introduktionen av SK 3 vid Flygskolan blev föga lyckosam. Redan ett par veckor efter kursstarten inträffade ett tragiskt haveri, då fpl 072 (f.d. ”6”) fick motorstopp efter start och havererade i Rönneå vid Nybro, varvid flygeleven, fänrik Richert, drunknade.

I mars 1928 inträffade nästa totalhaveri. Löjtnanten Hägglöf rammade under landning med sin Ö 2 Albatros, SK 3 nr 075, som stod uppställd på fältet. Hägglöf och Ö 2:an klarade sig tämligen lindrigt undan medan 075 ramponerades fullständigt.

En månad senare kasserades 076 efter att ha slagits sönder vid en misslyckad landning. Därmed hade tre av de fem SK 3:orna totalhavererat inom loppet av sex månader!

De två återstående maskinerna (073 och 074) kasserades i slutet av juni p.g.a. förslitna motorer! 074 skrotades medan 073 såldes och kom senare att civilregistreras.Nr 073 kom till Torslanda i juli 1928 och då hade maskinen redan fått registreringsbeteckningen S-AABT. Flygplanet hämtades på Ljungbyhed av fältflygaren Folke Pettersson och flögs non-stop till Göteborg. Vädret var inte det bästa: Regn, dis och låga moln på hela sträckan. Folke berättade ganska skakad efter ankomsten till Torslanda att han genom ett rent under undgick att kollidera med radiomasterna i Grimmeton OSO Varberg. (UR)

SK 3 kom således att göra en särklassigt kort karriär inom Flygvapnet, mycket beroende på olyckliga omständigheter, dock har den sin givna plats i historien, då den tillsammans med Albatros var det första skolflygplan typ I som det nya Flygvapnet använde sig av.

SAMMANSTÄLLNING ÖVER AVRO 504 I SVENSK MILITÄR TJÄNST

C/n Godkänd Marinens nr FV-nrMotor nr Kass Anm
10671 240215 6 26
072
1279 271125 Totalhaveri 271117 i Rönne å pga motorstopp. Lärare (sg SO Karlsson) oskadad. Elev (fk Bengt M Richert) avled till följd av drunkning. (SFF)
10688 240213 7 27
073
5502 280629 Försåld S-AABT (SE-ABT)
16915 241223 8 074 1306 280629 Förslitning
16949 241223 9 075 21266 280313 Totalhaveri 280228 (ev 280305). En Albatross 160 nr 017 (ff lt Hägglöf) kolliderade i starten med fpl 075, vilket pga motorstopp i starten befann sig stående i startzonen. Fpl 075 fullständigt ramponerat. (SFF)
16932 241223 10 076 3407 280412 Totalhaveri 280330 (ev 280404) vid landning Ljungbyhed. Ff flaggkorpral Frick oskadad. (SFF)
260428 64 270429 Arméns SK 3A. Haveri 270411 på Malmen.

Källa: 
KONTAKT nr 65, februari 1984. 
– Fotograf ej angiven i originalartikeln…
UR) = Uno Ranch, Kontakt nr 69.
SFF) = Svensk Flyghistorisk Förening (Leif Fredin och Lars Larsson)

Uppdaterad: 2018-05-15

Annons