SK 9 – I Flygvapnet

Första SK 9:an, tidigare G-ABKM, efter ankomsten till Ljungbyhed i juni 1931. Foto: Se nedan.

Inför 1931 års flygskola på Ljungbyhed hade läget på den flygande materielen snabbt försämrats. Flygplanen som användes för den grundläggande flygutbildningen, Heinkel HD 36, SK 6/SK 6A, var utrustade med krigstidstillverkade Mercedes-motorer om 180 hp, hade råkat ut för allt mer frekventa motorhaverier. Flygstyrelsen hade under våren utfärdat restriktioner beträffande flygning med planet. Då flygskolan snart stod inför sin början, måste ersättningsmaskiner fram, och det snabbt!

På rekordtiden två månader beställdes och levererades tio stycken DH 60 Moth Trainers, som tilldelades flygvapenbeteckningen SK 9. I juni kunde flygskolan ta sin början, tre veckor försenad.

Anskaffningen av SK 9 var ett snarkommet beslut grundat på det kritiska flygplansläget. Moth Trainern ansågs av somliga som alltför lättfluget för att kunna ge ett klart utslag på elevernas skicklighet och därmed lämplighet. Jämfört med dagens moderna småflygplan som ”landar själva när dom får syn på fältet” som någon uttryckte det, var dock inte Moth:en så lättflugen som många tycks tro.

Samtidigt bytte man nu ut Mercedes-motorerna på en del av de kvarvarande SK 6A mot AS Puma, för att på detta sätt förlänga flygplanens livslängd ytterligare några år. SK 6A användes därefter parallellt med SK 9 (och senare SK 11) för tillämpningsövningar och spaningstjänst ytterligare en tid.

EN OLYCKLIG BÖRJAN

De tio SK 9:orna levererades direkt till flygskolkåren (F 5), där flyglärarna genast igångsatte inflygningen på typen. Redan den 1 september inträffade det första haveriet med SK 9 varvid en flygförare omkom (se nedan).

I början av november överfördes ett plan (5111) till stabens flygavdelning på Barkarby.

Situationsbild från Flygskolkåren, Ljungbyhed i augusti 1931. Blandat flygplansbestånd SK 9 och SK 6. Foto: Se nedan.

Ursprungligen var tänkt att flygplan SK 9 skulle användas ”interimistisk” i avvaktan på ett nytt skolflygplan typ I och sedan fördelas som övningsplan på de övriga kårerna. Sedan beslut fattats om en uppföljning med Tiger Moth (SK 11) som nytt skolflygplan, kvarstod dock SK 9 som skolplan på F 5 parallellt med den nya SK 11.

SK 9 på flottörer benämndes inofficiellt SK 9H. Här 559 vid Hägernäs 16 september 1934. Foto: Se nedan.

I november förlades flygskolkårens resterande SK 9:or i Västerås för bl.a. ”Flygskola – sjö”, varvid några av planen försågs med flottörer. Här inträffade den 10 november åter ett haveri med SK 9 (se nedan).

SK 9 nr 5107 vid ”Flygskola – sjö” på F 1 i december 1931. I bakgrunden en SK 4. Foto: Se nedan.

Fyra månader efter det att SK 9 hade introducerats i Flygvapnet hade därmed nästa halva flygplansbeståndet gått förlorat. En olycklig början…

FÖRLÄNGD TJÄNST VID FLOTTILJERNA

Från och med våren 1932 började SK 11 att tillföras F 5 och de kvarvarande SK 9:orna integrerades i den nu blandade floran av skolflygplan typ I.

Av de mer konkreta svagheterna med SK 9 påtalades särskilt svårigheterna att ur främre sittbrunnen ta sig ur flygplanet vid nödläge. Detta pga att de stöttor, med därtill hörande wirar, som bar upp övervingens mittsektion (tanken), var placerade runt främre sittbrunnen. Därtill kom att tanken således var placerad rakt över huvudet på föraren i framsits på ca 45 cm höjd.

Detta var en generell anmärkning från de länder som använde Moth Trainer för militär utbildning och detta föranledde de Havilland att konstruera om vingstället, vilket småningom resulterade i en ny typ av Moth…

1937 återstod tre SK 9 i tjänst och av dessa överfördes då en (555) till F 1 i Västerås och de övriga två (558 och 560) till F 3 Malmslätt. Här framlevde planen till 1947 då de avfördes ur Flygvapnet och försåldes civilt.

HAVERIER MED SK 9

1931-09-01: Under övning i avancerad flygning i 3-grupp med flyglärare över Bonarps hed, kolliderade ledarflygplanet (5106) med höger sidoflygplan (5112) i ryggläge under utförande av en roll. Flygplanen blev manöverodugliga, varvid gruppchefen följde med sitt plan mot marken och omkom medan föraren av det andra planet kunde hoppa ut och rädda sig oskadd med fallskärm. Detta haveri blev det enda med dödlig utgång med SK 9.

1931-11-10: Under flygning i 3-grupp på ca 100 m höjd över F 1 fält, kom mittenflygplanet (5104) för nära gruppchefen (5103) under flankformering. Denne svängde då åt vänster, varvid planets stjärtparti kom in och fastnade i fpl 5104 vänstra vingställ. Sammankopplade på detta sätt, fortsatte planen i långsam vänstersväng, slog i marken och totalhavererade. Föraren i 5103 erhöll ryggskador, medan den andre föraren undkom i det närmaste oskadd.

1932-09-27: Fpl 557 (5557) havererade under start- och landningsövningar vid Bjärslöf. Efter rekognosering på ca 100 m höjd nedgick vid vänstersväng motorvarvet plötsligt. Vid ansatt nödlandning på ett intilliggande fält, upptäckte föraren en kraftledning strax framför fältet. Vid försök att passera över ledningen, tappade flygplanet farten och vek sig på 20 m höjd, slog i marken och totalhavererade. Besättningen undkom med lindriga skador. Orsaken till haveriet fastställdes till konstruktionsfel på ingassätet till cylinder 3. Efter detta utbyttes cylindertopparna på samtliga till Sverige levererade Gipsy II-motorer med d:o i aluminiumbrons (genom tillverkarens bekostnad).

1936-08-06: Under en flygkurs för teknologer på F 3 havererade fpl 559 (5-3) under övning i stigning och plané. Flygplanet kom under sväng under anbefalld minimihöjd. Dessutom utförde föraren svängen för brant med låg nos och stor höjdförlust. Vid urgången ur svängen var planet på så låg höjd att det kolliderade med en tall. Flygplanet förlorade därvid farten, slog i marken och totalhavererade. Föraren undkom med hjärnskakning. Orsaken till haveriet var manöverfel i kombination med felbedömning.

1936-09-29: Efter utfört höjdprov, som ingick i certifikatprovet, skedde inflygning för landning på F 5 fält, Ljungbyhed. Flygplanet 561 (5-5), vek sig dock på låg höjd, beroende på att föraren utförde svängen mot landningsmärket endast med sidorodret. Planet förlorade då farten, kanade utåt och slog i marken med landställ och nos samtidigt, varefter det kapotterade och totalhavererade. Föraren undkom med lindrig hjärnskakning. Orsak: Manöverfel.

5109 på Ljungbyhed våren 1932. Observera att kronorna på SK 9 målades på vit cirkelyta. SK 6 till höger. Foto: Se nedan.

NÅGOT OM MÅLNING OCH MÄRKNING

SK 9 var inledningsvis helt silvermålad (silverbrons) med svarta kronor på vit cirkelyta i sex positioner och med blå/gult sidoroder. 4-siffrigt individualnummer på kroppen med sista siffra repeterad i mindre utförande på motorplåten (5103-5110=3-10, 5111-5112=1-2). Enligt 1932 års märkningsbestämmelser ändrades individualnumret på kvarvarande maskiner (5555, 5557-5559 och 5561). Under 1933 ommålades planen i det för skolflygplan då anbefallde röd/gula målningsschemat. Härvid utelämnades kronmärkena på vingarnas ovansidor. Även den vita cirkelytan utgick, varför de svarta kronorna målades direkt på den gula duken.

Ritning: Björn Karlström

I och med 1935 års märkningsbestämmelser återkom den vita cirkelytan som bakgrund åt de svarta kronorna i nationalitetsbeteckningen, som nu återigen applicerades på vingarnas ovansida. Flottiljsiffran (5) målades framför kronmärket (i färdriktningen sett) och individnumret (1-5) bakom densamma.

De två SK 9 (558 och 560) som överfördes till F 3, ommålades i samband med införandet av 1937 års märkningsbestämmelser med ”pansargrå” kropp och orange vingar/stabilisatorer. Med denna märkning infördes även det blå/gula kronmärket utan gul ring, medan de blå/gula färgerna på sidorodret försvann. Fpl 555, som överfördes till F 1, behöll dock sin tidigare röd/gula bemålning.

Under senare delen av 1932 märktes fpl 5555 med beteckning som senare ordersattes att utmärka divisionschefsflygplan, dvs tre svarta band runt kroppen framför stabilisatorn, jämt tre likaledes svarta, vinklade band på övervingen (se ritning). För fullständighetens skull kan nämnas att SK 11 nr 5563 bar två och SK 11 nr 5566 ett band.

5555 efter en hård landning. Motorfundamentet är stukat och demontering pågår. Notera även banden runt bakkroppen! Foto: Se nedan.

Beträffande flygplanens FV-nr var dessa ursprungligen desamma som kodnumret, d.v.s. 5103-5112, men ändrades senare till 555-561 för kvarvarande flygplan.

Detaljbild på 5108. Notera den flitiga upprepningen av FV-nr, även på stöttorna till bensintanken! Foto: Se nedan.

SAMMANSTÄLLNING ÖVER FLYGVAPNETS SK 9 MOTH

FV-nr Godk DH c/n Exreg x m/32 m/35 m/37 m/40 Anm Gångtid
5103 310708 1700 G-ABKM 5103 Totalhaveri 311110 F 1 245,15
5104 310708 1701 G-ABKN 5104 Totalhaveri 311110 F 1 152,3
555 310708 1702 G-ABKO5105 5555 5-1 1-96 1-96 Såld SE-AZW
5106 310811 1703 G-ABKP 5106 Totalhaveri 310901 Bonarp 122,25
557 310708 1704 G-ABKR 5107 5557 Totalhaveri 320927 Bjärslöf 495,05
558 310811 1718 5108 5558 5-2 3-43 3-100Såld SE-BFI
559 310811 1719 5109 5559 5-3 Totalhaveri 360806 Malmslätt1.554,30
560 310811 1720 5110 5560 5-4 3-44 3-101 Såld SE-BFH
561 310811 1721 5111 6561 55615-5 Totalhaveri 360929 F 5 1.511,50
5112 310811 1722 5112 Totalhaveri 310901 Bonarp 45,05
Ritning: Björn Karlström.
5558 under transport med fällda vingar. Foto: Se nedan.
SK 9 (nr 560) vid F 3 med märkning m/37 (3-44). Planet är målat pansargrå/orange. Bakåtfällda vingar. Foto: Se nedan.
En klassisk bild på SK 9 (555) i märkning m/37. Bemärk den röd/gula bemålningen! Foto: Se nedan.

Källa: KONTAKT nr 83, september 1987. 
– Bramson o Birch: The Tiger Moth Story. 
– Leif Fredin har levererat foton.
Fotograf ej angiven i originalartikeln…

Uppdaterad: 2018-07-03