J 24 och J 24B

På kort tid tog FVM (Flygkompaniets Verkstäder på Malmslätt) fram en förstärkt variant av J 23. Vingen var helt fanérklädd och kraftigare förstagad. Landstället var likaså förstärkt och för att driva det nu avsevärt tyngre planet (985 kg) utrustades det med en Hispano-Suiza 8F V-8 om 300 hk (224 kW).

Till ny testförare hade utsetts löjtnanten Nils Söderberg, som rapporterade att planet var lättfluget, men knappast gav någon jaktflygplankänsla. Planet var fortfarande trögt i rollrörelserna pga den stora vingen och hade dålig vändbarhet. Denna ”förbättrade” variant av J 23 kallades för J 24 och flygplanet fick koden 4121.

Under ett dykprov i början av utvärderingen rämnade flygplanets bakkropp med våldsamma vibrationer som följd. Söderberg beslöt att hoppa men hade problem att få upp sin fallskärm ur sittbrunnen. Under tiden rätade planet upp sig och Söderberg kunde landa, omskakad men oskadd.

Ett sista försök gjordes på den gamla grundkonstruktionen. Kroppen till J 24:an reparerades och försågs med ett helt nytt vingställ av biplanstyp. Planet kallades J 24B och fick koden 5121. Provflygningarna började på hösten 1925 men dessa avbröts dock snart då det visade sig att planet nu blivit alldeles för tungt (1.215 kg) och klumpigt, bl a var vingbalkarna tillverkade av stål.

I detta skede hade utvecklingen gått ifrån J 24B och då möjlighet nu fanns att köpa redan färdiga, prestandamässigt likvärdiga, eller t.o.m. bättre plan från utlandet, lades projektet ned. J 24B behölls dock kvar och tilldelades Söderberg som något slags personligt flygplan. Någon flygning blev det dock inte mer så flygplanet monterades ner och stoppades undan men kasserades inte officiellt förrän 1931!

---

Källor:
Kontakt nr 104, dec 1991
– Fotograf ej angiven i originalartikeln.
Wikipedia
Svenskt Flyghistoriskt Forum
http://www.avrosys.nu

Uppdaterad: 2021-01-18