1981-08-29, Bottenviken (Luleå)

Haveriet

Haveriet inträffade kl 1040 i samband med generalrepetition av flygprogram dagen före FV flygdag vid F 21. Under inflygning mot Kallax för fotouppdrag tände föraren ebk zon 3 på flyghöjd ca 200 m. När han därefter släckte ebk vid fart ca 1.000 km/h erhöll han felindikeringar, upplevde rollstörningar och märkte att flygplanet inte kunde manövreras. Flygplanet steg okontrollerat upp i moln och föraren sköt ut sig i inverterat flygläge. Han undkom med lindriga kotskador. Flygplanet slog brinnande ned i vattnet drygt 10 km N Norströmsgrund i Bottenviken. Det kunde sedermera bärgas för undersökning.

Händelseförloppet

Vid generalrepetition av flygprogram dagen före F 21 flygdag startade en rote SF 37 från Kallax bana 14 ned tänd ebk zon 3 kl 0955.

Flygplanen var fulltankade utan extratank.

I samband med lättning efter start såg rotetvåan som låg i höger flank en klargul 3-4 m lång onormal låga något under rotechefsflygplanets ebk-låga. Även flygledaren i AD1-position såg sticklågan. Rotetvåan och flygledaren meddelade omedelbart rotechefen detta varpå denne meddelade att han avsåg avbryta flygningen och landa.

Omedelbart efter detta meddelande kom flygchefen upp i flygledartornet och såg då lågan. När flygledaren i AD1-position frågade flygchefen om flygplanet kunde fortsätta och flygchefen då ej längre såg någon låga efter flygplanet som syntes ha passerat bortre banändan meddelade han flygledaren att flygningen kunde fortsättas. Flygchefen hade bedömt att lågan förorsakats av antändning av bränsle som kortvarigt dränerats. Sedan flygledaren vidarebefordrat flygchefens direktiv beslöt rotechefen fortsätta flygningen. Uppdelning av roten hade då skett och båda förarna släckt ebk.

Rotechefen genomförde därefter navigeringen enligt plan på flyghöjd 200-500 m med utnyttjande av enbart grundmotorns effekt. När han lämnade Norströmsgrund kl 1039 tände han vid fart ca 700 km/h ebk zon 3 för att öka farten till 1.000 km/h under inflygning mot fältet som skulle passeras på låg höjd kl 1042.

När föraren släckte ebk vid fart ca 1.000 km/h erhöll han huvudvarning och såg att lampa TÄNDSYST och ytterligare en varningslampa lyste. Han upplevde därefter rollstörningar som han ej kunde häva samt att flygplanet steg upp mot molnen och att styrautomaten kopplats ned från SPAK till GSA. Några onormala ljud hörde han ej. Han kunde ej längre manövrera flygplanet.

När flygplanet passerat in i moln och föraren såg att lampa HYDR I och båda brandindikeringslamporna tänts beslöt han sig för att lämna flygplanet vilket han meddelade på radio.

Utskjutningen skedde kl 1040 i moln sannolikt i inverterat flygläge. När föraren landat i vattnet ca 40 km SSO Luleå kunde han ej äntra livbåten. Beroende på att han glömt kasta syrgasmasken under nedfärden kom han ej loss från fallskärmen efter landningen förrän han lossat centralkopplet. Livbåten trasslade in sig i fallskärmslinor. Föraren uppehöll sig intill livbåten och fallskärmen tills flottiljens FRÄD-hkp bärgade honom kl 1053. Han transporterades därefter till Luelå lasarett dit han anlände tillsammans med flottiljens läkare som medföljt i FRÄD-hkp kl 1110. Föraren undkom med lindriga kotskador.

Under räddningsuppdraget erhölls ingen indikering i FRÄD-hkp från förarens nödsändare i flytvästen. SÖK-75-mottagaren i hkp befanns senare vid kontroll fungera utan anmärkning.

En person observerade från båt ca 5-6 distansminuter norr om haveriplatsen att flygplanet brinnande slog ned i vattnet. Flottiljens dykare fotograferade flygplansvraket på bottnen (djup ca 25 m). Av fotografierna framgick att flygplanet var relativt väl sammanhållet samt att brand förekommit i flygplanet.

Utlåtande

Haveriet har orsakats av att flygplanet blivit omanövrerbart. När föraren tänt ebk har flygbränsle läckt ut ur en spricka i ett rör på flygplanets motor. Detta bränsle har antänts av ebk-lågan vilket resulterat i brand inuti flygplanet. Flygplanet har blivit omanövrerbart på grund av skador på styr- och hydraulsystemen som uppstått till följd av branden.

Flygplansbranden har utbrutit sedan föraren efter 45 minuters flygning tänt ebk zon 3. Därvid har bränsle under högt tryck läckt ut genom en spricka i ett rör ingående i ebk:s bränslesystem. Det utläckande bränslet har med ventilationsluften i motorzonen strömmat bakåt och antänts av ebk-lågan. Därefter har branden spritt sig framåt sannolikt under den stängda tertiärluftsluckan in i stjärtkonen och vidare till spalten mellan flygplanets kropp och högra vinge. I detta utrymme har en lättmetallstötstång för manövrering av höger vingroder bränts av samt ledningar tillhörande båda hydraulsystemen värmeskadats med hydraulläckage som följd.

Sprickan i bränsleröret har funnits redan vid starten som utförts med ebk zon 3. Den låga som då observerats under ebk-lågan och som bildats av antänt utläckande bränsle har sannolikt ej haft någon förgrening in i flygplanet beroende på att tertiärluftsluckan då varit öppen. Sedan föraren i samband med lättningen informerats om den onormala lågan har han snabbt beslutat avbryta flygningen och landa. Han har emellertid frångått detta beslut sedan han erhållit flygchefens direktiv att fortsätta flygningen. Detta direktiv har ej varit sakligt underbyggt.

Sprickan i bränsleröret är lokaliserad till en försvagad del av rörämnet i form av en 23 millimeter lång tillverkningsdefekt vars djup uppgått till ca 85% av rörväggens godstjocklek. Normala påkänningar under drift (bränsletrycksvariationer) har orsakat en utmattningsspricka utgående från tillverkningsdefekten. Slutligen har godstjockleken blivit så liten att bränsletrycket förorsakat att rörmaterialet brustit.

Till följd av skadorna på styr- och hydraulsystemen har flygplanet okontrollerat stigit upp i moln och föraren tvingats skjuta ut sig. Föraren, som undkommit med lindriga kotskador, har haft svårigheter att hantera säkerhetsmaterielen på avsett sätt. Brytkopplingen mellan flygplanet och raketstolen för syrgas och radiokommunikation har ej öppnats på normalt sätt vid utskjutningen. Nödsändaren i förarens flytväst förväntades starta med automatik vid utskjutningen. Så har ej skett p g a bristfälligt utprovad omkonstruktion av nödsändaren.

Försvarets Flygsäkerhetsanalys

Orsak till det inträffade var ett sprucket rör i ebk:s bränslesystem, varvid utströmmande bränsle antändes. Branden skadade hydraulledningar och styrmekanism så att flygplanet blev manöverodugligt.

Efter haveriet har detta rör bytts på samtliga motorer i tjänst. Ytterligare ett antal rör kommer att kontrolleras i samband med stor översyn (SÖ).

---

Källor:
Statens Haverikommission
Försvarets Flygsäkerhetsanalys – OFYL

Uppdaterad: 2012-01-23