F 13 – Bråvalla flygflottilj, Norrköping

Historik

1940

CFV Bengt Nordenskiöld ville ha fler jaktflottiljer och Norrköping ansåg det viktigt att få en jaktflottilj till staden. 1941 rekognoscerades ett område vid Sörby gård i Bråvalla som en lämplig plats för en fjärde jaktflottilj.

1942 beslutades att sätta upp en flottilj i Norrköping. Delar av gårdarna Knivberga, Ringstad och Sörby köptes in för att bereda mark för flottiljen. I juni 1942 påbörjades arbetet med flottiljen som blev klart i september 1943.

1943-07-01 sattes Bråvalla flygflottilj F 13 upp och flottiljens första chef blev Lage Thunberg. I början fanns bara två flygplan: En J 8 Gloster Gladiator och en P 1 Sparmann S 1-A. Några färdigställda rullbanor fanns ej heller utan bara ett grässtråk på ett fält på 1.000 x 1.100 meter.

1944 beväpnas F 13 med en division J 11 Fiat CR.42 Falco men redan samma år började de ersättas av J 22 – FFVS P22. Hösten 1945 hade flottiljen tre fulltaliga divisioner med J 22.

1945 blev kanslihuset färdigt. Fram till dess hade flottiljstaben var förlagd till Stora hotellet i centrala Norrköping.

1946 blev F 13 den första flygflottiljen i Sverige att gå in i den s k jetåldern när J 22:orna byttes ut mot 70 flygplan J 28A de Havilland DH 100 Vampire.

1946 sattes ett detachement upp på Gotland som 1956 betecknades F 13G.

1948 kom F 13 att ingå i Tredje flygeskadern E 3.

1950

Under hösten 1951 började J 28:orna byttas ut mot J 29 Tunnan.

1952 fick F 13 asfalterade rullbanor.

I början av 1950-talet påbörjades byggnationen av berghangaren som togs i bruk 1959.

1960

1960-03-08 landade F 13:s första J 35 Draken på flottiljen.

1970

1975 föreslogs en avveckling av flottiljerna F 11 och F 12. Försvarets fredsorganisationsutredning FFU hade i januari 1971 fått i uppdrag att utreda hur Flygvapnets fredsorganisation skulle kunna anpassas till krigsorganisationens utveckling. FFU ansåg, främst av operativa och beredskapsskäl, att spaningsdivisionerna skulle omfördelas till andra flottiljer. S 32 Lansen och S 35 Draken skulle under 1980-talet ersättas med SH/SF 37 Viggen och flygspaningen skulle då kunna lösas av tre flygdivisioner istället för de fem befintliga spaningsflygdivisionerna.

Som kompensation till Nyköping kommun utreddes en flytt av F 13 till Nyköping men investeringskostnaderna skulle bli betydande. Vidare var F 13 och F 16 de enda återstående flottiljerna med berghangarer vilket var ett starkt operativt och ekonomiskt skäl för att F 13 borde stanna kvar i Norrköping.

1975 beslutades att F 11 skulle avvecklas och dess spaningsverksamhet skulle överföras till F 13.

1976-10-01 landade F 13:s första 37 Viggen och 1:a divisionen omskolades till en spaningsdivision beväpnad med SF 37 och SH 37 Viggen.

1978 avvecklades 3:e divisionen och robotdivisionen.

1980

1980 påbörjade 2:a divisionen omskolningen från J 35 till JA 37 och den var helt genomförd i februari 1981. F 13 tillfördes även flygsimulatorer för både SF/SH 37 och JA 37 och fick därmed utprovningsansvar för systemen inom Flygvapnet.

1980-07-01 omlokaliserades Flygvapnets underrättelseskola FV UndS från F 11 och även Spanings- och underrättelsedetaljen vid Första flygeskadern E 1 till F 13 men lokalerna stod färdiga först i maj 1982.

1985-06-13 bildades F 13 kamratförening med syfte att bl a bevara och främja F 13 minne och historia. Föreningens första ordförande blev C F 13 Börje Björkholm. I utställningen visas bl a en JA 37 Viggen med s/n 37366.

1990

1992-06-03 godkände riksdagen ÖB:s förslag om avveckling av F 13 vilken skulle vara helt genomförd 1994-06-30.

1994-06-30 hölls en avskedsceremoni där C F 13 Göte Pudas och stabschefen Åke Renåker överlämnade nycklarna till kommunfullmäktiges ordförande Nanna Nilsson. Närvarande vid ceremonin var även CFV Lars-Erik Englund.

1994-07-01 övergick hela kasernområdet till Norrköpings kommun medan hangarer och flygfält övergick till ett detachement till F 17 i Kallinge. Verksamheterna vid flottiljen överfördes till sex flygflottiljer där F 16 övertog merparten av verksamheten, bl a F 13G Gotland, F 13M Malmen, stridslednings- och luftbevakningsenheten, radarkompani PS-870 och versionskontor JA 37. FV UndS överfördes till Flygvapnets Uppsalaskolor F 20. Spaningsflygdivisionen överfördes till F 10, jaktflygdivisionen och simulatorn för JA 37 överfördes till F 17. Andra verksamheter och uppgifter övertogs av F 7, F 15 och F 21.

1999 avvecklades den kvarvarande bastroppen på flygfältet.

2000

2002 stängdes rullbannorna för flygtrafik och området blev förrådsplats för hela Försvarsmakten då gammal och övertaligt materiel samlades in till försäljning, bl a ca 22.000 fordon såldes och skänktes bort.

Fortifikationsverket hade planer på att avveckla området under 2009.

2010

2014-06-30 högtidlighöll F 13:s kamratförening 20-årsdagen av F 13 avveckling genom en ceremoni vid det f d kanslihuset. Deltagare var fanvakten ur 31:a livgrenadjärbataljonen, Hemvärnets musikkår, F 13 sista chef öv Göte Pudas, Helikopterflottiljens chef öv Peder Söderström och kommunalrådet Lars Stjernqvist. F 7 gjorde även en överflygning över Bråvalla med en rote JAS 39C Gripen.

2013-2017 arrangerades Bråvalla festival på de delar av området som tillhörde kommunen.

2020

Fortifikationsverket äger fortfarande en stor del av marken vid Bråvalla och 2024 började området nyttjas av Helikopterflottiljen från Malmen som blivit trångbodda både i Linköping och vid Markstridsskolan MSS i Kvarn. Det är Malmens basbataljoner och krigsförband som utbildas och tränas, bl a har värnpliktiga övat körning med tunga lastbilar på landningsbanan.

I april 2026 gjorde Trafikverket bedömningen att Norrköpings flygplats inte är nödvändig i nätet av beredskapsflygplatser.

Valspråk

Altius Citius Pericula Commoda Suscipientes (Högre och snabbare, med risker värda att tagas).
Basräddning: Ad manum esse (Att vara till hands).

Viktiga årtal

År	Händelse
1943	1/7 bildades F 13.
1956	Detachement F 13G på Gotland sätts upp.
1957	F 13 får sektoransvar för sektor O1 och G1.
1959	Berghangaren tas i bruk.
1960	F 13 tillförs J 35 Draken.
1962	F 13 sätter upp en robotdivision.
1965	F 13:s två sektorer O1 och G1 sammanslås till sektor O1.
1972	I mars gör F 13 ett vänskapsbesök i Sovjetunionen med J 35 Draken.
1974	1/7 övertar F 13 Malmslätt: F 13M.
1976	F 13 tillförs SH 37 Viggen.
1976	1:a divisionen omorganiseras till en spaningsdivision.
1977	F 13 tillförs SF 37 Viggen.
1978	3:e divisionen och robotdivision avvecklas.
1980	F 13 tillförs JA 37 Viggen.
1981	Flygvapnets Underrättelseskola FV UndS lokaliseras till F 13.
1981	F 13 blir en normalflottilj när sektoransvaret överförs till F 16.
1983	Radargruppcentralen Rrgc Björnen i Grödinge (Tullinge) överförs till F 13.
1985	F 13 kamratförening bildas.
1986	1/7 övertar F 13 Tullinge: F 13T.
1993	30/6 upphörde flygverksamheten vid F 13.
1994	30/6 avvecklades F 13.

Förläggningsorter, detachement, baser och övningsområden

Plats	Typ	Period
Bråvalla flygplats	F	1943-07-01-1994-06-30
Gotland	D	1957 – 1993-06-30
Malmslätt	D	1974-07-01 – 1993-06-30
Eskilstunabasen	B	1982 – 1994-06-30
Tullinge	D	1986 – 1994-06-30
Ågelsjön	Ö	19?? – 1994-06-30
Granholmen i sjön Glan	Ö	19?? – 1994-06-30

Flygplan

År	Typ
1943-1944	J 11 – Fiat CR.42 Falco
1944-1947	J 22 – FFVS P22
1946-1952	J 28A Vampire
1951-1961	J 29F Tunnan
1960-1980	J 35 Draken
1976-1993	SF 37 Viggen
1976-1993	SH 37 Viggen
1980-1993	JA 37 Viggen
1974-1994	J 32B Lansen
1991-1994	HKP 9
1944-1947	B 5 – Northrop 8A-1
1949-1952	B 17 – SAAB 17
1943-1947	J 8 – Gloster Gladiator
1945-1948	SK 15 – Klemm KL 35
1948-1970	SK 16 – AT-16 Harvard
1972-1993	SK 50 – SAAB Safir
1974-1982	TP 79 – Douglas DC-3
1973-1977	TP 83 – Pembroke
1974-1992	TP 85 – Caravelle SE-210
1944-1952	G 101 – Schulgleiter SG 38
1943-1947	P 1 – Sparmann S1-A
1942-1952	SE 102 – Grunau Baby
1944-1952	SE 103 – DFS Kranich – Tranan
1943-1952	SE 104 – DFS Weihe

Divisioner och enheter

Beteckning / Namn	Aktiv	Anmärkning
1:a divisionen 131:a spaningsflygdivisionen Martin Röd	1947-1993
2:a divisionen 132:a jaktflygdivisionen Martin Blå	1948-1993
3:e divisionen 133:e jaktflygdivisionen Martin Gul	1948-1978	Upplöst 1978
Luftförsvarssektor G1	1957-1965	Uppgick 1965 i sektor O1
Luftförsvarssektor O1	1957-1981	Uppgick 1981 i sektor O5
Luftvärnsrobotdivisionen 132:a lvrbdiv	1964-1974	Namnändrad 1974
Luftvärnsrobotbataljonen 132:a lvrbbat	1974-1978	Upplöst 1978
Flygvapnets underrättelseskola FV UndS	1980-1994

131:a spaningsflygdivisionen

Martin Röd var 1:a divisionen vid F 13 och bildades 1943 som en jaktflygdivision.

De första åren beväpnades divisionen med jaktflygplanen J 11 och J 22. 1946 hade de avvecklats och ersattes med 70 flygplan av J 28A Vampire.

1951 började J 28A ersättas av J 29 Tunnan som var i tjänst fram till 1961.

1976-10-01 kom Martin Röd att avvecklas som jaktdivision och sattes upp som en spaningsflygdivision bestående av 115:e spaningsflygdivisionen och delar av 113:e spaningsflygdivisionen från avvecklade F 11. F 13 övertog då den spaningsroll som F 11 hade haft och divisionen beväpnades 1976 med SH 37 Viggen, vilken kompletterades i april 1977 med SF 37 Viggen.

1993-06-18 hölls en avskedsceremoni för 1:a flygdivisionen med stationskompani. 131:a spaningsflygdivisionen överfördes till F 10 där den blev en del av 101:a spaningsflygdivisionen.

132:a jaktflygdivisionen

Martin Blå var 2:a divisionen vid F 13 och bildades 1943 som en jaktflygdivision.

De första åren var divisionen beväpnad med J 11 och J 22. Dessa följdes av J 28A, J 29 Tunnan och J 35 Draken.

1980 påbörjade 2:a divisionen omskolningen från J 35 till JA 37 och den var helt genomförd i februari 1981. Divisionens första JA 37 landade 1980-06-25 och blev därmed den första divisionen i Flygvapnet som beväpnades med JA 37 Viggen. Efter inledande tekniska problem blev divisionen helt operativ i januari 1982.

1993-06-24 hölls en avskedsceremoni för 2:a flygdivisionen med stationskompani. Divisionen överfördes till F 17 där den blev 172:a jaktflygdivisionen Quintus Blå.

133:e jaktflygdivisionen

Martin Gul var 3:e divisionen vid F 13 och bildades 1943 som en jaktflygdivision.

Divisionen var beväpnad med J 11 och J 22 under de första åren. Dessa följdes av J 28A, J 29 Tunnan och J 35 Draken.

1978 upplöstes divisionen.

F 13 Gotland

F 13G var ett detachement till F 13 baserat på Gotland. Det sattes upp 1956 på Visby flygplats för att svara för servicen av flygvapenanläggningarna på Gotland. 1956 anlades även en asfalterad start- och landningsbana.

1957 tilldelades F 13 ansvaret för Gotlands luftförsvarssektor G1 som 1965 kom att sammanslås med F 13:s sektor O1. 1981 bildade sektor O1 tillsammans med O5 en ny sektor, Sektor Mitt, vilken täckte hela mellansverige. Sektor Mitt leddes av F 16 i Uppsala men fredsverksamheten på Gotland kvarstod under F 13:s ansvar.

Flygbasen anpassades 1965 till Bas 60, 1975 för JA 37 Viggen, 1992 till Bas 90 och 1995 för transportflygplan.

När F 13 avvecklades 1994 överfördes detachementet till F 16 (F 16G). När F 16 avvecklades 2003 överfördes detachementet till F 17 (F 17G).

F 13 Hannäs

F 13H var ett detachement till F 13 baserat i Hannäs utanför Åtvidaberg och utgjordes av radargruppcentralen Rockan (Rrgc Rockan) inom luftförsvarssektor O1 S.

Våren 1970 inleddes den operativa driften vid Rockan. 2000 avvecklades verksamheten vid Rockan.

F 13 Kolmården

F 13K var ett detachement till F 13 baserat i Drömgruvan i Kolmården och utgjordes av radargruppcentralen Vesslan (Rrgc Vesslan) inom luftförsvarssektor O1 N.

Våren 1970 inleddes den operativa driften vid Vesslan. 2000 avvecklades verksamheten vid Vesslan.

F 13 Malmen

F 13M var ett detachement till F 13 baserat på Malmslätt.

1974-06-30 avvecklades F 3 i Malmslätt och F 13 övertog mobiliserings- och förvaltningsansvaret för flygplatsen då området låg inom F 13:s luftförsvarssektor. F 3:s jaktdivision kom att tillföras F 17. Målflygdivisionen och Transportflygdivisionen på Malmslätt blev ett detachement till F 13.

F 13M avvecklades 1994 och överlämnades till F 16.

F 13 Tullinge

F 13T var ett detachement till F 13 baserat på Södertörn, söder om Stockholm.

Detachement utgjordes ursprungligen av radargruppcentralen Björnen (Rrgc Björnen) i Grödinge (luftförsvarssektor O5 Syd) som i juni 1983 överfördes till F 13 Stril-bataljon. Den operativa driften vid Rrgc Björnen inleddes under andra hälften av 1960-talet och var i operativ drift fram till december 1992.

1986-07-01 kom F 13T att även omfatta Stridslednings- och luftbevakningsskolan StrilS som överfördes till F 20 men blev kvar på Tullinge.

När F 13 avvecklades överfördes ansvaret temporärt till F 16. StrilS lämnade Tullinge 1994 och 1995-06-30 lämnades Tullinge helt. Anläggningar som ej påverkade basens roll som krigsflygbas avyttrades.

Flygvapnets Underrättelseskola – FV UndS

FV UndS bildades 1973-07-01 när Försvarets fototolkutbildning överfördes till Flygvapnet.

1974-07-01 omlokaliserades FV UndS till F 11 och 1980-07-01, tillsammans med Spanings- och underrättelsedetaljen vid Första flygeskadern E 1, till F 13.

När F 13 avvecklades 1994 kom skolan att överföras till F 20.

1997-12-31 avvecklades FV UndS, tillsammans med Arméns underrättelseskola och Försvarets tolkskola, och ersattes 1998-01-01 av Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum FMUndSäkC i Uppsala.

Luftvärnsrobotdivisionen – Lvrbdiv
Luftvärnsrobotbataljonen – Lvrbbat

1961 beställdes det brittiska robotsystemet Bloodhound Mk II som fick den svensk beteckning Luftvärnsrobotsystem 68 (RB 68). RB 68 började levereras 1963 och placerades vid fem flottiljer, vilka tillsammans organiserade sex robotdivisioner.

F 13 var en av flottiljerna som skulle sätta upp en robotdivision. Verksamheten påbörjades provisoriskt 1964-01-27 och var fullt organiserad 1968-03-01.

Genom Luftförsvarsutredningen 1967 kom själva robotsystemet att avvecklas och divisionen vid F 13 omorganiserades 1974-07-01 till en luftvärnsrobotbataljon (lvrbbat).

1978 avvecklades luftvärnsrobotbataljon men radarn behölls inom Stril-organisationen som spaningsradar fram till att den nya radarn PS-860 togs i drift.

Som minne över Robotdivision vid F 13 bevarades en robot uppställd framför Kamratföreningens lokal. 2004 att överlämnades roboten till Robotmuseet i Arboga.

Stridsledning, luftbevakning, flygledning mm

1947 började F 13 bygga en jaktcentral i kanslihusets källare.

På taket till en jordkulehangar placerades den första radarstationen som främst kom att användas som flygsäkerhetsradar men kunde även bistå med luftbevakningsunderlag.

På uppdrag av staben vid Tredje flygeskadern E 3 kom en luftförsvarscentral att byggas 1949 i F 13:s gymnastikhall som en försöksanläggning. Försöket blev lyckat och i början av 1950-talet fick F 13 i uppdrag att bemanna och utbilda en fungerande Stril-organisation. I början tillfördes Stril-organisationen amerikanskt överskottsmaterial.

F 13:s första rörliga radar kunde användas både för stridsledning och luftbevakning. Radarn, som stod på F 13 flygfält, fick typbeteckningen PJ-21 (P=pulsteknik, J=jaktstridsledning).

F 13 förfogade över en central på Bråvalla och ett utrymme i Oxelberget inne i Norrköping. 1956 lämnades Oxelberget och verksamheten flyttades över till Kolmården där STRIL 50 togs i drift. F 13 byggde även upp en luftbevakningsgruppcentral (lgc) i Kvarsebo i Kolmården, vilken även användes som utprovningscentral. Till Kolmården tillfördes även en radaranläggning PJ-21 som tidigare stått på Bråvalla.

I mitten av 1950-talet organiserades även en anläggning på Gotland i en bunker i Tingstäde. Till centralen tillfördes radarsystemet PS-16 som togs i bruk 1954. I samband med Catalinaaffären kom radaranläggningen på F 13 att flyttas till Gotland, vilken senare ersattes av PJ-21 från F 10 i Ängelholm.

Fram till 1966 bedrevs incidentberedskap för östra Sverige vid LFC Höken (som stängdes 1992). När Flygvapnet gick in i STRIL 60 flyttades incidentberedskapen över till LFC Puman (O5) i Bålsta som då tog över ansvaret för hela Mellansverige.

I maj 1991 flyttade Stril-enhetens stabsorganisation upp från underjorden och in i lokaler ovan jord på F 13.

Vid sidan om STRIL-verksamheten kom F 13 även att stödja Östgöta Kontrollcentral ÖKC, en flygledningscentral på F 13 som ansvarade för både civil och militär flygledning inom Östgöta terminalområde (Östergötland och södra Södermanland). Terminalområdet sträckte sig i höjdled från 300 till 2.900 meter. ÖKC var bemannad dygnet runt av ca 30 trafikledare. Från 1978 var ÖKC en del av Luftfartsverket som övertog all trafikledning av luftfart i Sverige under fredstid. Flygledare och flygledarassistenter vid ÖKC var civilanställda vid Luftfartsverket men stöddes av värnpliktiga trafikledarbiträden från F 13.

Sektorsansvar

1957 avvecklades samtliga fem flygbasområden (som regionalt ledde Flygvapnets förband med krigsbaser, förråd mm) och ersattes av elva luftförsvarssektorer. F 13 blev då en s k sektorflottilj och ansvarade för två luftförsvarssektorer (O1 och G1) där LFC Höken på fastlandet och LFC Tigern på Gotland ingick.

1981-07-01 slogs F 13:s sektorer O1 och G1 samman med F 16:s sektor O5 och F 16 blev en storsektorflottilj. F 13 återgick då till att bli en vanlig flygflottilj och dess sektorer omorganiserades till luftförsvarsundercentraler (lufc) till sektor O5. Sektorerna delades i en fastlandsdel (O1V) och en Gotlandsdel (O1O).

Berghangaren

F 13 var en av fem flottiljer där berghangarer byggdes. Berghangarerna i Sverige stod alla färdiga att tas i bruk 1959.

Berghangaren är helt nedsänkt från markytan och har två 300-500 meter långa lutande uppfartstunnlar, vilka är sammankopplade med huvudtunneln som är hästskoformad. Längst ned i huvudtunneln finns ett antal sidotunnlar. Totalt är anläggningen på cirka 22.000-24.000 m2.

Berghangaren vid F 13 var från början anpassad för att rymma 65 flygplan. Under 1960-talet modifierades berghangaren för att kunna rymma J 35 Draken och senare JA 37 Viggen. Under 1987-1991 modifierades berghangaren en tredje gång för att anpassa den till JAS 39 Gripen, som flottiljen planerade att ombeväpnas till.

När F 13 avvecklades 1994 upphörde freds- och krigsanvändningen av berghangaren. Istället kom Flygvapnet att förrådsställa övertaliga stridsflygplan och kom senare att bli förråd för hela Försvarsmakten.

Chefer

År	Namn
1943-1947	Lage Thunberg
1947-1948	Grels Naeslund
1948-1950	Ante Söderlindh
1950-1959	Frank Cervell
1959-1964	Nils-Magnus von Arbin
1964-1966	Hans Neij
1966-1966	Gunnar Rissler
1966-1979	Carl Norberg
1977-1979	Bengt Lönnbom, stf sektorflottiljchef
1979-1981	Stig Abrahamsson, stf sektorflottiljchef
1980-1984	Kurt Hagerström
1984-1987	Börje Björkholm
1987-1991	Hermann Schulz
1991-1994	Göte Pudas

Divisionsemblem mm

Filmer på Youtube

F 13 Bråvalla – SAAB JA37 Viggen	F 13 – SAAB 37 Viggen
132:a, Martin blå – JA 37 Viggen	”Jaktviggenpilot” på Bråvallajakten 1989
Den glömda historien: F 13	F 13 Museum – Walkaround In The Main Hangar
F 13 flygmuseum i Norrköping	F 13 Fighter Wing Museum – Photos

---

Källor:
Wikipedia: Bråvalla flygflottilj
F 13 kamratförening
FlygvapenNytt: 72-1 (pdf)
FlygvapenNytt: 62-3 (pdf)
SVT: Försvarsmakten satsar i Norrköping
NT: Militären tillbaka till Bråvalla
Svenskt Flyghistoriskt Forum
Norrköpings Tidning: Beredskapsflygplats
Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet, Statens Försvarshistoriska Museer / Christian Braunstein

Uppdaterad: 2026-04-23