Fpl 28 – Målning o märkning

Foto: Se nedan.

GRUNDLÄGGANDE MÅLNINGSALTERNATIV

Fpl 28 var från början målad i standard olivgrön ovansida och blågrå undersida i halvblank finish. Färggränsen på kropp och bommar var ursprunglige skarp (målad med maskering) men blev ibland, efter ommålning och bättring med färgspruta ”på fri hand”, mer diffus.

Färggränsen på framkroppen på fpl 28136. Foto: Se nedan.

Ommålningen medförde även att framförallt den blågrå färgen i slutet av 28:ans ”camouflerade” period varierade i finish från matt till blank! Färggränsen på framkroppen kom p.g.a. dessa ommålningar även att variera något (se ex fpl 28136).

Cockpitinteriören var matt svart och hjulhus och fälgar ”bare metal”.

En del 28B och C försågs i ett senare skede, och före ommålningen till det helt aluminiumblanka färgschemat, med ”bare metal” ving- och fenframkanter.

Fälltankarna målades i undersidans blågrå färg, utom främre/övre kvadranten, som sprutades olivgrön utan maskering. Denna färgsättning behölls, och även efter det att flygplanen i sin helhet målats aluminiumblanka flögs de ibland med camouflerade fälltankar (mestadels 28C). De ursprungliga ”papptankarna” som endast användes på 28A var helt målade i blågrått.

Målningsgränser för vingtank på J 28A.
Foto: ”Stahlkocher” (CC BY-SA 3.0, Wikimedia)

Omkring 1960 erhöll fpl 28 den färgsättning som bibehölls till slutet av dess tjäntgöringsperiod, en ”overall silver finish” d.v.s. målade metallytor lutades av, medan dukklädda ytor målades med silverbronsfärg.

MÄRKNINGAR

Nationalitetsbetckningar (kronmärken)

De fem först levererade 28A hade kronmärket placerat på kroppen framför luftintagen till motorn, förutom på sedvanligt sätt på vingarnas ovan- och undersidor. Kronmärkena på kroppen flyttades dock tämligen omgående till slutgiltlig plats på stjärtbommarna.

Koder

J 28 försågs med kodbokstäver i resp, divisions färg (röd, blå, gul och för fljstab vit) i enlighet med 1944 års märkningsbestämmelser. Kodbokstäverna utlinjerades med vit kant (röd och blå) och mörkblå (sedemera svart) för gul division. Fljstabens vita kodbokstäver utlinjerades ej. Bokstäverna anbringades på fena/sidoroder och på nosställsluckan. Stabsdivisionen på F 8 bar svarta kodbokstäver med vit bård.

Fälltankarnas konsoller. Foto: Se nedan.

28001-28005 bar under ínledningsskedet (då kronmärket var placerat på kroppen under huven) endast kodbokstaven målad på nosställsluckan, röd lucka med kod A-E i vitt.

De flygplan 28 som placerades på F 11 (S 28B) borde rätteligen erhållit kodsiffror, men behöll bokstavskoden. Förutom på redan angivna platser bar även F 11 28:or kodbokstaven på framsidan av konsollerna för fälltankarna (se bild).

Stabsdivisionen på F 8 behöll bokstavskoderna även efter det att flygplanen målats helt aluminiumblanka. Kodbokstäverna (bl.a. B, H, I och L) målades då svarta utan vit utlinjering. Observera dock att 28C vid F 8 bar sifferkod!

Vit lucka. Foto: Se nedan.

Generellt målades hela nosställsluckan i divisionens färg med kodbokstaven i vitt (3.div svart). Vid F 20 förekom dock vita luckor med röd kodbokstav (se bild)! —-> 
SK 28 bar på nosställsluckan sifferkoden utan bakgrundsfärg i gult (vitt) och senare i svart.

Då flygplanen överfördes till F 5 (SK 28) omkodades de med sifferkoder i serierna 01-49 (SK 28B) och 51-104 (SK 28C) i gula, sedemera även vita, siffror på nos- och stjärtparti. Övergångsvis, och under försöksutbildningen på F 14, användes ett antal 28C med bokstavskod, men med flottiljsiffra 5. Samtidigt användes även ett antal 28C ”registrerade” på andra flottiljer.

Efter ommålning i helaluminiumschemat målades siffrorna och anvisningstexterna i svart. Från 1964 infördes allmänt inom Flygvapnet en ny enhetstyp av siffror vilka delvis kom att införas på 28:an. Dessa nya siffror påmålades i samband med att flygplanen genomgick H-översyn, vilket innebar att endast ett antal 28C kom att erhålla den nya siffertypen.

Flottiljsiffor och serienummer

Flottiljsiffrorna var genomgående gula, på helt aluminiumblanka flygplan svarta. I enlighet med vad som ovan sagts om kodsiffrorna, erhöll en del SK 28C flottiljsiffror av den nya typen. Serienumret (Fv-nr) var under hela perioden svart (märk 28001 på Malmen som felaktigt har gult serienummer!).

Instruktions- och anvisningstexter å fpl

Ritning: Se nedan.

Emblem och dekorationer

Förekomsten av divisionsemblem och ”symboliska tecken” är mycket sparsam på fpl 28. Måhända berodde detta på den restriktivitet gentemot påmålandet av dylika ”figurer” som kom till uttryck i 1944 och framförallt 1955 års märkningsbestämmelser. Enda undantaget tycks vara F 9, där de sedan tidigare välkända divsionssymbolerna målades på flygplanen.

Placering av landskapsvapen resp flottiljemblem (1/F9). Ritning: Se nedan.
Överst: 1.div/F 9 emblem. Röd ”figur” med svart slängkappa på gul cirkelsektor.
Underst: Den lilla figur som förekom i ett par fall på F 5 SK 28C. Helt i rött.
Ritning: Se nedan.

Härvid målades 1.div symbol (”Röde djävulen”) på en gul cirkelsektor vars spets riktades framåt, på kroppssidan framför luftintagen. ”Bonzo” (2.div) och ”Getingen” (3.div) målades likaså, men någon fotodokumentation över detta har vi tyvärr ej lyckats finna.

Dessutom förekom en liten figur, påminnande om 1.div/F 9, på några SK 28C under de sista åren på F 5. Denna symbol var långt ifrån officiell och får närmast ses som ett kuriosum.

Landskapsvapen från fr.v. F 4 (vit älg på blå botten), F 10 (röd grip med blå krona på gul botten, F 11 (svart grip med röda klor och näbb på gul botten), F 13 (blå mantel, röd ”soffa” och vit yxa på gul botten), F 14 (vit grip på ljusblå botten) och F 15 (gul ”Hälsingebock” med röda horn och hovar på mörkbrun botten). Samtliga vapen var krönta i likhet med F 4’s, utom F 13 som dessutom var mindre till storleken än de övriga. Bild: Se nedan.

Däremot använde sig flera flottiljer av en mer strikt symbol i form av resp. landskapsvapen på sina 28:or. Denna var då likformig inom flottiljen.

Övriga markeringar

Varianter av dayglow-paneler. Överst en tidig variant från F 5. Ritning: Se nedan.

I samband med 28:ans överförande till F 5 försågs flygplanen med fält i flourescerande rödorange antikollisionsfärg (s.k. dayglow). Inledningsvis förekom ett antal detaljvariationer, men ett standardiserat utförande tillämpas snart. Färgfältens kulör och placering bibehölls även efter det flygplanen aluminiummålats.

Flygstabens 28:or uppvisade individuella avvikelser i applicerandet av dayglow-panelerna, i det att fälten indelades i ett antal mindre d:o bestående av självhäftande flourescerande plast (se foto).

Vid F 18 användes periodvis en övningsmärkning bestående av vita fält målade på vingspetsarnas ovan- och undersidor, samt mellan luftbromsarna och skevrodren.

SK 28C-1 (28416) temporärt tillhörande F 8 i Barkarby. Bilden utgör lämpligt detaljstudium icke minst vad avser dayglow-panelerna på stjärtbommarna. Foto: Se nedan.

Källor:
KONTAKT nr 59, december 1982.
– Åke Hall, Peter Kempe och Bo Widfeldt.
– Tyvärr dåliga bilder eftersom de är fotostatkopierade i en gammal maskin…
– Fotograf/ritare är ej angivet i originalartikeln…

Uppdaterad: 2023-03-12