Fpl 32 – Målning och märkning

Blå fenor pryder i övrigt metallblanka flygplan A 32A ur 1:a divisionen F 17 vintern 1957. Foto: se nedan.


Hur fpl 32 Lansen var målad och märkt i största allmänhet kommer inte att tas upp här utan här skall visas några av de avvikelser och udda företeelser som är förknippade med flygplanstypen.

Var fenan på de första A32:orna målade och i så fall i vilken färg? Efter idogt forskande finns det dock en del oklarheter kvar. Fenan var målad men varför den var målad kan kanske vara lite svårare att förstå. Anledningen var att det visat sig att förbandsflygning i moln försvårades genom att flygplanen var omålade. Man beslöt därför att måla fenan och sidroder samt vingspetsarna i en märk (kontrasterande) färg. En annan, mindre väsentlig, orsak var att man ville ha en mörk bakgrundsfärg vid anbringandet av flygplanets stationssignal (kod).

32113 från F 17 helt i omålad metall förutom den blåmålade fenan. Ritning: Leif Fredin (Kontakt nr 65).

Då det gäller kulören har det förekommit såväl mörkblå som olivgrön fena. Det har även vid något tillfälle framkastats uppgifter om andra kulörer, t ex ljusgrå eller chokladbrun, men detta har troligtvis aldrig förekommit.

Varför då två olika kulörer? Till att börja med målades fenan mörkblå. Vid denna tid kom tanken på att kamouflagemåla fpl 32 till uttryck var för man sedermera målade fenorna olivgröna. Härigenom slapp man alla problem med borttagning av koder och färg på fenan vid kamouflagemålningen. Man maskerade helt enkelt fenan och målade sedan kropp och vingar i olivgrönt.

Det som däremot är svårt att fastställa är vid vilket serienummer man övergick från blå till grön fena. Det enda som med säkerhet kunnat fastställas är att fpl 32001-32020 hade blå fena och fpl 32055 (sedermera prototyp till S 32C) hade grön dito. Någonstans däremellan måste övergången ha skett.

Här är några andra varianter av målning och märkning. Under 1971 infördes på A 32A röda dayglo-paneler runt de övre luftbromsarna på kroppssidorna.

Bild nr 1. Teckning: Leif Fredin.

Anledningen till detta var att man drabbats av en del kollisionstillbud vid förbandsflygning under mörker. Genom denna målning/märkning kom flygning i mörker att väsentligt förbättras då det härvid blev lättare att observera när sidoflygplanet manövrerade luftbromsarna. Vissa rykten säger att F 15 i Söderhamn var först med denna märkning, men detta har ej med säkerhet kunnat fastställas.

En avvikelse från standardmålningen som då och då kan konstateras gäller huvramen som på vissa fpl var omålad. Orsaken härtill har ej kunnat fastställas.

När det gäller ”omålad” så måste fpl 32276 (F6-45) vara något av en ”raritet” då den under de sista tio åren i aktiv tjänst flög med omålade vingar. Orsaken till detta torde anknyta till att flygplanet var inblandat i ett haveri vid start från F 10 hösten 1968. Dock bar flygplanet kronmärken som vanligt.

Under 60-talet provades två- eller tretons-kamouflage på några S 32C ur F 11.

Då det gäller märkning finns det en del udda och ovanliga varianter. Då det gäller kronmärken har man i stort sett hållit sig till en storlek nämligen 1.000 mm, såväl på kroppen som på vingarna. Till att börja med, då A 32:orna fortfarande var omålade, hade man på vingens ovansida ett kronmärke på hela 1.350 mm. Detta ersattes dock med det förstnämnda i samband med målningen av planen.

Det har även förekommit en mindre variant av kronmärket på kroppen, t.ex. på FC:s 32:or. Även målflygdivisionens J 32 har ett mindre kronmärke på kroppen jämfört med vad som tidigare varit standard.

Fpl 32917, Svart Kalle ur F 11, var ett av de Lansenflygplan som bar tre barer orange dayglo på fenan! Lägg också märke till utbyggnaden av extratanken. Foto: se nedan.

I samband med FV-övningar och dylikt har det genom åren förekommit en rik flora av s.k. ”övningsmärkningar”. Ett exempel härpå är Ö68-märkningen (se foto ovan och bild nr 2 nedan). Härvid försågs fenan med rutor i självhäftande dayglo. Även vingspetsarna och utrymmet bakom huven var i vissa fall försedda med dessa rutor vilka präglade de flygplan som deltog i 1968 års FV-övning. En annan variant av dayglo-märkning (som ej kunnat härledas till ett visst år) utgjordes av tre, ovanför stationssignalen, på fenan applicerade barer i röd dayglo. Exempel härpå är bl.a. ”Svart Kalle” (se foto ovan) ur F 11 (S 32C) och F15-22 (A 32A).

Bild nr 2. Ritning: Björn Ek.

I samband med 1969 års VM i militär flygfemkamp i Finland deltog Sverige med tre A 32A ur F 15 vilka i nosen märkts med ett vitt ”E” följt av siffrorna 1, 2 och 3 (se bild nr 1 ovan). De aktuella flygplanen var:

c/nFb+kodMärkning
32139F15-15E1
32177F15-29E2
32168F15-23E3
En fin bild av 32918. Notera resterna av Ö68-märkningen på fenan. Foto: se nedan.

De A 32A som var utrustade med dubbelkommando (DK) och som temporärt brukades vid F 11 för att generera flygtid åt S 32C-piloter bl a, märktes på fenan med en ruta i röd dayglo. Denna märkning bibehölls då flygplanen återfördes till attackförbanden bl a F 15 i Söderhamn. Ett tydligt exempel utgör fpl 32070 (F15-16) vilket senare återställdes och bevarades för framtiden.

Rutan på fenan indikerar att fpl 32070 (F15-16) är försett med dubbelkommando (DK). Foto: B Karlsson.

Då F 6 fyllde 25 år 1964 genomfördes en uppvisning av en fyrgrupp ur 2:a divisionen ledd av löjtnanten I Sävås och följaktligen benämnd ”Sävåsgruppen”. lnför flygdagen hade man märkt flygplanen 32186, 32190, 32194, 32218, 32229 samt 32232 genom att fenan på dessa flygplan målades vit. På fenan anbringades ett ”ruter ess” i röd dayglo vilket i sin tur ramade in en silhuett av en vit A 32 omgärdad av en smal svart bård (se bild nr 2).

Sävåsgruppen gjorde sin bejublade uppvisning på F 6 men ej med flygplan märkta enligt ovan! Dylik märkning – om än i samband med flottiljens jubileum – var förbjudet! C F 6 (med stöd av CFV) beordrade att märkningen skulle avlägsnas och därtill blev man nödd och tvungen.Märkningen sprutades dagen innan flyguppvisningen över med ordinarie färg och eftersom det sista flygplanet i uppvisningen flög i de andras jetstråle, blästrades det yttersta färglagret bort och flygplanet landade med specialmärkningen. (Wikipedia)

Sävås-gruppen framför 32229 på F 6 vid flygdagen 1964. Gruppen bestod av fyra ordinarie förare plus en i reserv: I Sävås, Å Sand, H Pettersson, O Roslin och R Törnqvist (vilka är med på bilden?). Foto: Okänd / Karlsborgs Fästningsmuseum (PDM).

Att Flygvapnets flygplan ej får smyckas med annan märkning än vad som är officiellt antagen i enlighet med gällande märkningsbestämmelser är ett känt faktum. När några flygpojkar på ett sommarläger på F 6 i mitten av 1970-talet försåg fpl 32061 med ”hajkäft” i nosen blev det ett himmelens liv på flottiljchefen. Denna konstnärlighet skulle omedelbart avlägsnas, vilket också skedde. Men likväl existerar denna udda märkning i historien (se bild nr 2).


Källa:
KONTAKT nr 76 april 1986, Björn Ek (något redigerad).
– Fotograf saknas för vissa bilder i originalartikeln.

Uppdaterad: 2020-12-21