F 17 – Blekinge flygflottilj, Ronneby

Historik

1940

1942 beslutades att sätta upp fem flottiljer varav F 17 var en av dem och skulle sättas upp i Blekinge som en marinsamverkande torpedflygflottilj. Som bas- och förläggningsplats fanns två alternativ: Ramdala slätt öster om Karlskrona och Kallinge norr om Ronneby. Marinen förespråkade att förlägga flottiljen till Karlskrona då man såg en fördel i att ha den nära marinbasen i Karlskrona. Lantbrukarna protesterade då Ramdala slätt hade den bördigast åkermarken i Blekinge. Istället valdes Bredåkra hed, en mark som redan ägdes av kronan, och som tidigare använts som militärt övningsområde (Blekinge bataljon och Karlskrona grenadjärregemente I 7).

1944-07-01 sattes Kungliga Blekinge flygflottilj F 17 upp i Kallinge med övlt Torsten Rapp som första chef (blev senare Sveriges ÖB). F 17 stab inrättades provisoriskt i Ronneby brunn i Ronneby då kaserner och flygfält bara var till hälften färdigställda pga brist på byggnadsmaterial och att byggnadsarbetare kallats in till militärtjänstgöring. Totalt uppfördes ett 70-tal byggnader på området.

F 17 beväpnades i början med B 3 Junkers Ju 86 vilka hade överförts från F 1. De hade visserligen moderniserats för att kunna bära både minor och torpeder men ansågs ändå föråldrade.

1945 placerades F 17 i Fjärde flygeskadern E 4.

1947 omskolades F 17 med SAAB T 18B som var avsedd för att bekämpa fartyg med minor och torpeder. Dock var torpederna för tunga och otympliga för flygplanet och T 18B beväpnades därför aldrig med torpeder utan fick istället bomber, raketer och tre automatkanoner. Med den vapenkombinationen blev T 18B och F 17 en föregångare till senare tiders attackflyg och därför överfördes F 17 1948 till Första flygeskadern E 1.

1950

1952 anlades en permanent rullbana.

1954 tillfördes F 17 ett antal jetflygplan J 21RB (Flygvapnets första jetflygplan) och A 29B som i huvudsak kom att användas för inskolning på jetflygplan, bl a A 32A Lansen.

1956-05-24 levererades de första flygplanen A 32 Lansen till F 17 som blev Flygvapnets första flottilj att tillföras 32 Lansen. Under hösten hade F 17:s tre divisioner omskolats från T 18B till A 32A och F 17 blev därmed en attackflottilj.

1958 öppnades flygplatsen för civilflyget.

1960

I början av 1960-talet tillfördes F 17 en Robot 68-division som bestod av två robotgrupper.

1970

1967 beslutades att Robot 68-systemet skulle avvecklas i två etapper, 1974 och 1978. 1974 fanns robotsystemet kvar vid F 13 och F 17 och bytte benämning från division till bataljon. Sommaren 1978 upplöstes de två sista robotförbanden och hela systemet avvecklades och återfördes till Storbritannien.

När Flygvapnet beställde AJ 37 Viggen skulle antalet flygplan i attackeskadern reduceras och antalet attackflottiljer minskas från fyra till tre. Enligt Flygvapnets materielomsättningsplan skulle F 3 på sikt bestå av endast en jaktdivision och en målflygenhet. Den ena jaktdivisionen vid F 3 överfördes till F 17 där den utgjorde stommen i omskolningen till J 35F när F 17 omorganiserades från attack till jakt.

1973-04-01 fördes den kvarvarande jaktdivision med J 35F Draken vid F 3 över till F 17 och 1974-01-01 tillkom även J 35F Draken från den upplösta 183:e jaktflygdivisionen vid F 18. F 17 blev nu en jaktflottilj som bestod av två jaktdivisioner och en attackdivision och utgick därmed ur Första flygeskadern E 1. I december 1975 upplöstes den sista attackflygdivisionen (173:e).

1975 beslutades att avveckla två flottiljer, F 11 och F 12. Även F 17 hade funnits med i diskussionen men avfärdades så småningom.

1975 lades den sista attackdivisionen A 32 Lansen ned.

1976 till 1978 var F 17 en ren jaktflottilj med två divisioner J 35 F.

1978 omskolas 2:a divisionen från jakt till spaning när en spaningsdivision från F 11 överfördes till F 17. Vid F 11 var divisionen beväpnad med S 35 Draken men blev vid F 17 den första divisionen att beväpnas med Viggen (SF 37/SH 37).

1978 övertog F 17 sektoransvaret från F 12 (sektor S2 och luftförsvarscentralen LFC Vargen).

1978 utvärderades F 17 återigen inför avvecklingen av ytterligare en flottilj. F 17 vägdes mot F 1, F 10 och F 16 men operativa och ekonomiska faktorerna pekade på en avveckling av F 1.

1980

1980 uppgick Flygvapnets Väderskola VädS samt en flygverkstad vid F 12 i Kalmar temporärt som ett detachement till F 17 under beteckning F 17K.

1981 omskolades 1:a divisionen till JA 37 Viggen.

1981-07-01 överfördes sektoransvaret till F 10 då sektor S1 och S2 slogs samman och bildade Sektor Syd som övertog all luftbevakning över södra Sverige.

1983-01-01 överfördes VädS till F 5.

1983 återuppstod flottiljens 3:e division som en helikoptergrupp under namnet 173:e helikopterdivisionen.

1990

1992 beslöts att avveckla F 13 varvid 2:a spaningsdivision från F 17 överfördes till F 10 och som ersättning överfördes 2:a jaktdivisionen med JA 37 från F 13 till F 17.
1993-07-01 blev F 17 återigen en renodlad jaktflottilj med två divisioner.

1994-07-01, efter att F 13 avvecklats, övergick hela kasernområdet till Norrköpings kommun. Hangarer och flygfält övergick till F 17 detachement F 17N.

1999 samlade Försvarsmakten samtliga flygverkstäder i ett nytt förband, Försvarsmaktens Flygverkstäder. Flygverkstaden vid F 17 blev en av fem verkstadsenheter och underställdes flygverkstaden vid F 10 som en resurs.

2000

2000 beslutades att F 10 skulle avvecklas 2002-12-31 och Södra flygkommandot FK S 2000-06-30. F 17 hade vägts mot F 10 inför avvecklingen men F 17 fördelar var de långsiktigt goda övningsbetingelserna, bättre luftrumsutveckling, miljöförhållanden samt F 17:s geografiska läge vid södra Östersjön. Det som till sist fällde F 10 var dock regionalpolitiska argument.

Regeringen framhöll att F 10 hade en nyckelroll i den grundläggande flygutbildningen av nya flygförare vid den pågående ombeväpningen till Gripensystemet och ansåg därför att F 10:s omskolning till JAS 39 skulle vara helt genomförd innan F 10 avvecklades. Flygskolan i Ängelholm måste omlokaliseras innan det skulle vara möjligt att avveckla F 10.

I slutet av 2002 ombaserades F 10:s två divisioner JAS 39A Gripen med personal till F 17. Stridsledningscentralen F 10H, som F 10 förvaltade i Hästveda, överfördes organisatoriskt till F 17. F 10 avvecklades vid en ceremoni 2002-12-20 där F 10 fana överlämnades till F 17 som därmed övertog traditionsansvaret för F 10.

När F 16 avvecklades överfördes de båda detachementen F 16M och F 16G (Malmen och Gotland) till F 17 där de fick beteckningen F 17M respektive F 17G.

2004 började F 17 ersätta JAS 39A-versionen med JAS 39C.

2004 överfördes Flygbasjägarskolan FBJS från F 7 till F 17. Även Tredje helikopterskvadronen 3:e hkpskv tillkom men var endast samlokaliserad med F 17 och var ett detachement till Helikopterflottiljen.

2004 beslutades om en om- och tillbyggnad av F 17 (Ronnebypaketet) då en stor del av Försvarsmaktens helikopterverksamhet förlades till Kallinge. Sett till antal flygplan och helikoptrar kommer Ronnebypaketet att göra F 17 till Sveriges största militära flygplats.

2006-01-01 överfördes Flygskolan från F 17M till Luftstridsskolan LSS men behöll lokalisering till Malmen.

2010

2010-10-01 byttes anropssignalerna på F 17 divisioner till Aquilla för 1:a divisionen och till Gator för 2:a divisionen.

2010-12-31 avvecklades Flygbasjägarskolan FBJS och i stället bildades Flygbasjägarkompaniet som ett insatsorganiserat kompani.

2011-01-01 omorganiserades Flygbasjägarskolan FBJS till 25:e (17:e) Flygbasjägarkompaniet vid F 17 där Försvarsmaktens tre flygbasjägarplutoner ingår (25:e är den formella beteckningen på insats- och krigsförbandet medan 17:e är kompaniets freds- och utbildningsbeteckning).

2011 ansvarade F 17 för Libyen FL01 vilken var den första internationella flyginsatsen sedan F 22 Kongo.

2011 var det sista året som F 17 flög med JAS 39A då 172:a stridsflygdivisionen i juni ombeväpnades till JAS 39C.

2012 omorganisation Försvarsmakten för att spara pengar och 2013-01-01 överfördes delar av Försvarsmaktens Logistik FMLOG till Försvarets Materielverk FMV, bl a flygverkstaden vid F 17.

2013-03-21 beslutade regeringen om en investering vid F 17 på 647 miljoner kronor varav 450 miljoner gällde helikopterverksamheten. Uppdraget var nybyggnationer av flygledartorn, start- och landningsbana för helikoptrar, hangar och uppställningsplatta för helikoptrar, flygdrivmedelsanläggning, uppställningsplatta för transport- och incidentflyg samt en ny och förbättrad teknisk infrastruktur. 2013-12-02 togs det första spadtaget till den nya flygplatsen som planerades vara färdig sommaren 2017.

2014-06-01 firade F 17 70 år samtidigt som Flygvapnets huvudflygdag genomfördes vid flottiljen med drygt 40.000 åskådare.

2015-03-19 anlände JAS 39C (nr 39294) till F 17. Det var den sista levererade JAS 39 Gripen till Flygvapnet av de totalt 204 beställda JAS 39 A/B/C/D-versionerna.

2015-12-18 stängdes flygverkstaden vid F 17 efter 70 år som aktiv flygverkstad och allt underhåll överfördes till F 7 och F 21. Detta skulle ge en årlig besparing på 15-20 miljoner kronor.

2015-12-19 stängdes det gamla flygledartornet och dagen efter var det nya flygledartornet i drift. Flygledartornet blev först ut med att förses med det nya flygtrafikledningssystem Mil i-ATC (Militärt Integrerat Air Traffic Control) där militära och civila flygtrafikledare kan dela data och koordinera luftrummet mer effektiv. Mil i-ATC kommer att installeras på samtliga militära flygplatser.

2016-02-05 blev flygledartornet officiellt invigt. Flygledartornet drivs av Luftfartsverket LFV.

2020

Flygaktiviteten på F 17 har ökat samtidigt som flygplanen behöver flygas till Såtenäs, Linköping eller Luleå för underhåll. 2022 påbörjades därför arbetet med att återetablera en flygverkstad på F 17, bl a pga internationellt samarbete där man måste vara beredd att stötta Nato-styrkorna med underhåll och reparationer.

I november 2025 invigdes den nya flygverkstaden.

I och med ett försvarsbeslut och Natomedlemskapet kommer F 17 att växa rejält med investeringar i mångmiljonklassen, bl a med ny kasern och skjutbana. Flottiljområdet kommer också att utökas.

Gate guard

1990 placerades en A 32A Lansen (nr 32151) på pelare framför vaktkasernen. Även en Robot 68 har funnits framför vakten.

2014-05-24 placerades en JA 37DI Viggen (nr 37440) vid Sörby rastplats längs E22 vid västra infarten till Ronneby.

2025 planerade Ronnebys politiker för att sätta upp ett stridsflygplan JAS Gripen som ett monument. Det aktuella flygplanet gjorde en buklandning på F 17 för ett antal år sedan. Våren 2025 beslöt Ronnebys politiker att köpa loss en JAS 39 Gripen från Försvarsmakten för att montera upp det på pelare vid Ronnebys östra infart längs E22. Det aktuella flygplanet fick 2022-11-07 bromsfel vid landningen och körde in i utrullningshindret vid F 17. Det blir därmed kommunens andra flygmonument, då det sedan tidigare finns en JA 37 Viggen placerad längs samma europaväg.

Valspråk

F 17 har inget officiellt valspråk men F 17 förste chef, Torsten Rapp, myntade 1944 begreppet:
”Gör denna bygd till din egen!”

Viktiga årtal

År	Händelse
1944	Kungliga Blekinge Flygflottilj F 17 invigdes 6/11 vid Bredåkra hed.
1944	F 17 blir en marinflygflottilj.
1945	F 17 blir en del av Fjärde flygeskadern E4.
1947	F 17 omorganiseras till en bombflygflottilj.
1948	F 17 överförs till Första flygeskadern E1.
1956	F 17 omorganiserades till en attackflygflottilj.
1964	F 17 tillförs en helikopterenhet för sjöräddning.
1967	F 17 tillförs administrativt en helikoptergrupp från F 8.
1973	F 17 tillförs en jaktflygdivision från F 3 och omorganiseras till en jaktflygflottilj.
1975	F 17 3:e division Quintus Gul avvecklas.
1978	F 17 övertar sektoransvaret över sektor S2 från F 12.
1978	F 17 2:a division Quintus Blå omorganiseras till spaningsflygdivision.
1978	Luftvärnsrobotbataljonen avvecklas.
1980	F 17 tillförs ett detachement i Kalmar, F 17K.
1981	F 17 sektor S2 uppgår i SektorSyd organiserat under F 10.
1983	F 17 detachement F 17K i Kalmar avvecklas.
1983	Helikoptergruppen blir F 17:s 3:e division.
1993	F 17 spaningsflygdivision Quintus Blå omorganiseras till jaktflygdivision.
1994	F 17 tillförs ett detachement i Norrköping, F 17N.
1999	Flygverkstaden vid F 17 överförs till Försvarsmaktens Flygverkstäder.
2000	Södra flygkommandot avvecklas och F 17 lyder direkt under Operativa insatsledningen.
2002	F 17:s två jaktflygdivisioner omorganiseras till stridsflygdivisioner.
2002	F 17 tillförs STRILdetachement F 17H i Hästveda.
2003	F 17 tillförs detachementen vid Malmens flygplats F 17M och Visby flygplats F 17G.
2008	Ledningsenheten i Hästveda överförs 31/12 till Luftstridsskolan LSS.
2011	Flygbasjägarskolan FBJS omorganiseras till Flygbasjägarkompaniet vid F 17.
2011	F 17 övergick i juni till att helt enbart flyga JAS 39C/D.
2015	F 17 mottar den sista av Flygvapnet beställda C-versionen av Gripen.
2015	Flygverkstaden vid F 17 avvecklades.
2025	I november invigdes den nya flygverkstaden.

Förläggningsorter, detachement och baser

Plats	Typ	Period
Kallinge flygplats	F	1944-07-01 –
Byholma flygbas	B	1962 – 1976
Kosta flygbas	B	196? –
Uråsa flygbas	B	196? – 1997
Barkarby flygbas	D	1967 – 1977
Kalmar flygplats	D	1980-07-01 – 1982-12-31
Malmens flygplats	D	2003-07-01 – 2005-12-31
Visby flygplats	D	2003-07-01 –
Hagshult flygbas	B	2003 –
Hästveda	D	2003 –

Detachement

F 17G på Visby flygbas på Gotland. Samlokaliserat med Gotlandsgruppen, Sjöinfokompaniet och FMLOG vid Visborgsområdet.

F 17H vid Hästveda i Hässleholms kommun. F 17 ansvarar för driften medan flygstridsledningen över södra Sverige organiseras av Luftstridsskolan LSS. Beslutet om anläggningens avveckling 2011-2012 revs upp i april 2011 då regeringens syn var att stridsledning bör bedrivas i skyddade anläggningar.

F 17B på Barkarby flygplats (F 8). FRÄD-gruppen var under åren 1967-1977 baserad på Barkarby.

F 17K på Kalmar flygplats (F 12). Den kvarvarande verksamheten med flygverkstad övergick till F 17 som ett detachement under åren 1980-1983.

F 17N på Bråvalla flygplats. Efter att F 13 avvecklades övergick hela kasernområdet 1994-07-01 till Norrköpings kommun medan hangarer och flygfält övergick till ett detachement till F 17.

F 17M på Malmens flygplats väster om Linköping, numera tillhörande Helikopterflottiljen med förbandsdelar ur F 7.

Flygplan

År	Typ
1944-1947	B 3 -Junkers Ju 86
1947-1957	T 18B/B 18B – SAAB 18
1954-1955	A 21R – SAAB 21
1955-1970	TP 83 – Pembroke
1956-1975	A 32A – Lansen
1964-1998	HKP 3 – Agusta Bell 204
1966-1992	HKP 4 – Boeing Vertol 107
1972-1982	J 35F – Draken
1978-1993	SF/SH 37 – Viggen
1981-2002	JA 37 – Viggen
1988-2004	TP 101 – Beechcraft 200
1990-1998	HKP 10 – Super Puma
1998-2001	TP 103 – Cessna 550
200?-	HKP 15 – AW109 (Helikopterflottiljen)
2002-2011	JAS 39A – Gripen
2003-2008	TP 100A/B/C – SAAB 340B
2004-	JAS 39C – Gripen
2016?-	HKP 14 – NH90

Divisioner mm

Beteckning / Namn	Aktiv	Anmärkning
1:a divisionen 171:a stridsflygdivisionen Quintus Röd Aquilla	1944-2010 (Quintus Röd) 2010- (Aquilla)
2:a divisionen 172:a stridsflygdivisionen Quintus Blå Gator	1944-2010 (Quintus Blå) 2010- (Gator)
3:e divisionen 173:e attackflygdivisionen Quintus Gul	1944-1975	Upplöstes 1975
173:e helikopterdivisionen Helikopterdivisionen	1983-1997	Överförd till Helikopterflottiljen
Lvrbdiv Luftvärnsrobotdivisionen	1964-1974	Namnändrad 1974 till Lvrbbat
Lvrbbat Luftvärnsrobotbataljonen	1974-1978	Upplöst 1978
S2 Sektor S2	1978-1981
PARS Flygvapnets PAR-skola	1979-2005	Omlokaliserades 2005 till Halmstad
VÄDS Flygvapnets väderskola	1980-1983	Omlokaliserades 1983 till Ljungbyhed
F 17B Detachement F 17 Barkarby	1967-1977	Överförd 1977 till Helikopterförsöksförbandet
F 17G Detachement F 17 Gotland	2003-	Tillkom 2003 från F 16
F 17H Detachement F 17 Hästveda	2002-2008	Tillkom 2002 från F 10 Överförd 2008 till Luftstridsskolan
FlygS Flygskolan	2003-2006	Tillkom 2003 från Upplands flygflottilj Överförd 2006 till Luftstridsskolan
Transportflygenheten	2003-2008	Tillkom 2003 från Upplands flygflottilj Överförd 2009 till F 7
FbjS Flygbasjägarskolan	2005-2010	Tillkom 2005 från F 7
17:e/25:e fbjkomp Flygbasjägarkompaniet	2011-	25:e = insats- och krigsförbandet 17:e = freds- och utbildningsbeteckning

171:a stridsflygdivisionen

Quintus Röd var 1:a divisionen vid F 17 och bildades 1944. I början var divisionen förlagd vid havet och flög sjöflygplan. Närt F 17 beväpnades med torpedflygplanen T 18B ombaserades divisionen till Kallinge.

1956 beväpnades divisionen med A 32 Lansen (individerna 32001-32023) och F 17:s divisioner var de första att organiseras som attackdivisioner inom Flygvapnet.

1971 beslutades att två av F 17:s divisioner skulle omorganiseras till jaktdivisioner. När F 3 avvecklades tillfördes divisionen personal och flygplan från F 3 och 1973-04-01 tog divisionen emot sina första åtta J 35 Draken.

1981 blev divisionen den andra inom Flygvapnet att beväpnas med JA 37 Viggen.

Hösten 2002 övertog divisionen personal och JAS 39A Gripen från avvecklade F 10. 2004 ersattes JAS 39A med 39C-versionen.

Sedan 2008 ha divisionen varit ett av svenska försvarets snabbinsatsförband.

2010-10-01 fick divisionen ”Aquilla” som ny anropssignal.

172:a stridsflygdivisionen

Quintus Blå var 2:a divisionen vid F 17 och bildades 1944. Mellan 1947-06-25 och 1948-12-03 beväpnades divisionen med T 18B.

1956 beväpnades divisionen med A 32 Lansen och F 17:s divisioner var de första att organiseras som attackdivisioner inom Flygvapnet.

1971 beslutades att två av F 17:s divisioner skulle omorganiseras till jaktdivisioner och 1973 mottog divisionen nytillverkade J 35F Draken.

När F 11 avvecklades tillfördes F 17 en spaningsdivision och 1978 omskolades divisionen från jakt till spaning och beväpnades med SF/SH 37 Viggen.

1992 beslutades att F 13 skulle avvecklas och F 17:s 2:a division skulle omskolas till jakt. F 17:s spaningsdivision överfördes därför till F 10 i Ängelholm och 132:a jaktflygdivisionen vid F 13 överfördes till F 17.

2002 övertog divisionen personal och JAS 39A Gripen från avvecklade F 10.

Sedan 2008 har divisionen varit ett av svenska försvarets snabbinsatsförband.

2010-10-01 fick divisionen ”Gator” som ny anropssignal.

2011-06-16 genomfördes den sista flygningen med JAS 9A vilket markerades med en överflygning i pilformation över Blekinge. Därefter påbörjades omskolning till JAS 39C-versionen.

173:e attackflygdivisionen

Quintus Gul var 3:e divisionen vid F 17 och bildades 1944. Mellan 1947-06-25 och 1948-12-03 beväpnades divisionen med T 18B.

1956 började divisionen beväpnades med A 32 Lansen.

När F 17 skulle omorganiseras från attack till jakt beslutades att 3:e divisionen skulle upplösas. 1975-12-18 gjorde divisionen sin sista flygning.

3:e kompaniet (divisionens klargöringskompani) kvarstod och kom att ansvara för HKP 4, vilken användes i flygräddningstjänsten.

173:e divisionen återuppstod 1983 fast då som 173:e helikopterdivision.

173:e helikopterdivisionen

Quintus Gul var 3:e divisionen (173:e helikopterdivisionen) vid F 17 och bildades 1983.

1966 omfördelades FV:s tunga helikoptrarna till F 8, F 15, F 17 och F 21. F 17 tilldelades två HKP 4 som i början grupperades vid F 8 och 1967 fördes de administrativt över till F 17 men kvarstod vid Barkarby.

1975-10-01 organiserades Helikopterförsöksförbandet (HKP F) vid Berga genom att Marinens och Flygvapnets tunga samt Marinens lätta helikoptrar sammanfördes till ett förband där Marinens 1:a och 2:a hkpdiv samt Flygvapnets FRÄD-grupper i Barkarby och Ronneby ingick. 1977-01-12 omlokaliserades F 17:s flygräddningsgrupp vid Barkarby till Berga.

1982 avslutades försöket med ett gemensamt helikopterförband och F 17:s helikoptergrupp omlokaliseras till F 17 i Kallinge där den 1983-07-01 bildade 173:e helikopterdivision (F 17:s 3:e division) och blev även Flygvapnets enda helikopterdivision.

Divisionen blev Flygvapnets näst största (efter Transportdivisionen) i antal personer i flygtjänst och bestod av 6 HKP 4, 18 flygförare, 9 flygnavigatörer, 12 färdmekaniker och 10 värnpliktiga ytbärgare. Divisionen ansvarade för flygräddning under ordinarie flygövningstid och under incidentrotens beredskapstid och var baserad i Kallinge och Visby. Divisionen ansvarade även för tre krigsförband: 172:a och 173:e FRÄD-grupperna baserade i Luftförsvarssektor Syd/FK S samt 174:e FRÄD-gruppen baserad i Luftförsvarssektor Mitt/FK M.

1987-01-07 satte Marinflyget upp 13:e Helikopterdivisionen vilken samlokaliserades med F 17:s Helikopterdivision.

1997-12-31 upphörde helikopterdivisionen som division när Försvarsmakten samlade all helikopterverksamhet i den nyuppsatta Helikopterflottiljen.

17:e/25:e Flygbasjägarkompaniet

Flygbasjägarkompaniet bildades 1983 som Flygbasjägarskolan vid F 7 där flygbasjägare utbildades fram till 2005 då skolan omlokaliserades till Kallinge och blev en del av F 17.

2010-12-31 avvecklades Flygbasjägarskolan och ersattes av det insatsorganiserade Flygbasjägarkompaniet där Försvarsmaktens tre flygbasjägarplutoner ingår. Kompaniets huvudsakliga uppgift är att säkra och skydda Flygvapnets personal, farkoster och baseringsplatser. 25:e är den formella beteckningen på insats- och krigsförbandet medan 17:e är kompaniets freds- och utbildningsbeteckning.

F 17 Gotland – F 17G

Detachementet sattes upp 1956 på Visby flygplats på Gotland av F 13 under namnet F 13G i syfte att svara för servicen av Flygvapnets anläggningar på Gotland.

När F 13 avvecklades 1994 överfördes detachementet sommaren 1993 till F 16 och fick beteckningen F 16G.

När F 16 avvecklades 2003 överfördes detachementet till F 17 och beteckningen F 17G.

Flygskolan – FlygS – (F 17M)

FlygS bildades 1926 som Femte flygkåren i Ljungbyhed. Flygkåren blev senare Krigsflygskolan F 5. När F 5 avvecklades överfördes FlygS 1997 till F 10.

Vid försvarsbeslutet 2000 skulle F 10 och F 16 avvecklas och FlygS blev därför tvungen att flytta från F 10 då all flygverksamhet i Ängelholm skulle vara avvecklad 2002-12-31. De elever som då utbildades vid Flygskolan fick slutföra sin utbildning i Uppsala, då Flygskolan temporärt överfördes till F 16 som i sin tur avvecklades 2003-12-31.

2003-07-01 lokaliseras FlygS till Malmen och övertog den avvecklade Målflygdivisionens MFD förläggningar på norra sidan om flygfältet. FlygS blev en underenhet och detachement till F 17 (F 17M).

2006-01-01 överfördes FlygS till Luftstridsskolan LSS men med bibehållen lokalisering till Malmen.

Flygvapnets väderskola – VÄDS – (F 17K)

VÄDS bildades 1951 vid F 2 och omlokaliserades 1962 till F 12.

Vid F 12 avveckling 1980-06-30 övergick VÄDS som ett detachement till F 17 (F 17K).

1982 avvecklades F 17K och VÄDS omlokaliseras 1983-01-01 till F 5 och 1996 till Försvarsmaktens Halmstadsskolor (F 14). 2006 blev VÄDS en avdelning inom Försvarsmaktens meteorologi- och oceanograficentrum FM METOCC i Enköping.

Flygvapnets PAR-skola – PARS

PARS bildades 1961 vid F 12 och stod för den grundläggande utbildningen i inflygningstjänst med hjälp av landningsradar. Vid F 12 avveckling omlokaliserades PARS till F 17 i Kallinge.

Från 2006 är PARS en del av Försvarsmaktens Tekniska Skola FMTS i Halmstad.

Robotdivision

1961 beställdes robotsystemet Bloodhound MkII (Luftvärnsrobotsystem RB 68) som börjades levereras 1963. Robotsystem RB 68 placerades vid fem flottiljer varav F 17 var en av dem.

F 17 satte provisoriskt upp en robotdivision 1964-01-27 och 1968-03-01 var den fullt organiserad. Robotdivisionen bestod av två robotgrupper vilka verkade oberoende av varandra. Grupperna hade fasta krigsgrupperingsplatser som de verkade ifrån inom ett visst geografiskt område.

1967 beslutades att själva robotsystemet skulle avvecklas och fyra divisioner upplöstes 1974-06-30. De två kvarvarande divisionerna vid F 13 och F 17 omorganiserades till luftvärnsrobotbataljoner (lvrbbat). Våren 1976 genomförde F 17:s robotbataljonen sin sista krigsförbandsövningen på Österlen i Skåne. Under 1978 utgick bataljonen då hela systemet återfördes till Storbritannien.

Sektorsansvar

1957 ersattes de fyra flygbasområdena av elva Luftförsvarssektorer. Vanligtvis tilldelades de flesta jaktflottiljer ett sektoransvar och blev därmed sektorflottiljer där flottiljchefen ansvarade för en luftförsvarssektor. F 12 i Kalmar tilldelades ansvaret för luftförsvarssektor S2 (Småland, Blekinge och Öland) som leddes från luftförsvarscentralen LFC Vargen i Torskors.

När F 12 avvecklades överfördes sektoransvaret 1978 till F 17. 1981 slogs sektor S1 och W2 samman och bildade Sektor Syd vilken kom att ledas ifrån Hästveda under F 10 ansvar.

När F 10 avvecklades 2002 överfördes STRIL-detachement i Hästveda till F 17 (F 17H) som nu återigen fick rollen som sektorflottilj.

2008-12-31 avvecklades Ledningsenheten på F 17H i Hästveda och verksamheten övertogs 2009-01-01 av Luftstridsskolan LSS.

Specialflygenheten

Specialflygenheten har sina rötter i Stabens Flygavdelning SFA vilken från 1938 ingick i 4:e divisionen vid F 8. 1974 överfördes Sambandsflygenheten till F 18 i Tullinge och 1985 flyttade den till Bromma. 1985-06-01 överfördes Sambandsflygenheten till F 16 i Uppsala men bibehöll viss verksamhet på Bromma. Vid F 16 ingick enheten i Flygunderhållsenheten och fick 1990-06-01 namnet Transportflygenheten.

När F 16 skulle avvecklas överfördes enheten 2002-12-31 organisatoriskt till F 17 (då benämnd Specialflygenheten).

2008-12-31 överfördes Specialflygenheten från F 17 till att från 2009-01-01 organisatoriskt tillhöra F 7 där den tillsammans med Transportflygdivisionen bildade Transport- och specialflygenheten (7:e TSFE).

Chefer

År	Namn
1944-1948	Torsten Rapp
1948-1951	Hugo Svenow
1951-1963	Sten Rydström
1963-1966	Per Svensson
1966-1975	Carl-Otto Larsson
1975-1984	Erik Spångberg
1978-1980	Sten Norrmo (stf sektorfljch)
1984-1987	Rolf Clementson
1987-1990	Gunnar Ståhl
1990-1998	Bo-Walter Eriksson
1998-2000	Lennart Pettersson
2000-2003	Lars Johansson
2003-2007	Lars Lundell
2007-2009	Niclas Karlsson
2009-2012	Mats Helgesson
2012-2013	Gabor Nagy
2014-2014	Magnus Liljegren
2014-2019	Lars Bergström
2019-2022	Tommy Petersson
2022-2024	Anders Jönsson
2024-2026	Johan Elofsson
2026-20xx	Christoffer Gruv

Internationell verksamhet

F 17 har genom åren varit ansvariga för flera beredskapsförband och andra utlandsförband.

Swafrap (JAS39)

Förbandet hade 30 dagars beredskap och växlade mellan F 17 och F 21. När förbandet stod på F 17 deltog Swafrap i flera övningar, bl a Cold Response och Red Flag, Alaska.

AB01

AB01 deltog i övningarna Combined Challenge vid Ljungbyheds flygplats i samband med arméns slutövning 2007 och i NBG:s slutövning Nordic Resolution 07 omkring Luleå flygplats, Boden och Jokkmokks flygbas. Delar av förbandet deltog också i övningen Volcanex 07 i Tyskland.

Flygbasbataljon (AB01)

Förbandsdel inom NBG 08 med 10-dagars beredskap under tiden 2008-01-01 — 2008-06-30.

Förbandets uppgift var att upprätta de flygplatser som NBG 08 avsåg använda vid en insats. Dels en strategisk flygplats där en mindre del, främst för godshantering och omlastning, skulle verka, dels en taktisk flygplats där huvuddelen av förbandet grupperade. De taktiska flygplatsen grupperades nära det område där Core Battalion skulle verka. Förbandet kunde vid behov upprätta en komplett flygplats med bl a flygledartorn, landningsradar och banbelysning.

KFOR (KS18)

Förbandet var insatt under tiden oktober 2008 till april 2009. KS18 inom den Svenska Kosovostyrkan rekryterades till vissa delar med personal ur Nordic Battlegroup 08 (NBG 08) efter avslutad beredskap. Förbandet sattes upp tillsammans med P 7.

Stridsflygenhet (SE02)

Förbandet kan ses som en utveckling av Swafrap där SE01 var en del i NBG 08 och sattes upp av F 21 i Luelå för att sedan övergå till F 17 i form av SE02. Förbandet deltog i några övningar inför beredskapen: Joint Warrior på Fairford i Storbritannien under hösten 2008 samt Loyal Arrow 09 i Luleå (grupperade på Vidsels flygbas).

Förbandet hade 10 dagars beredskap under tiden 2009-07-01 — 2009-12-31.

Expeditionary Air Wing (EAW)

Förbandet var en utveckling av Flygbasbataljon AB01 där samtliga funktioner ur flygvapnet samlades i en organisation avsedd att stödja NBG 11. De funktioner som flyttades in i organisationen omfattade flygplatsdrift på taktisk och strategisk flygplats, understöd med helikopter-, transportflyg och stridsflygsdivision, dvs det som under NBG 08 var fyra olika förband.

Delar av förbandet kom att användas i samband med Flyginsats Libyen (FL01). Dock återuppbyggdes EAW för att kunna säkerställa beredskapen inom Nordic Battlegroup 11 (NBG 11).

Förbandet hade 10 dagars beredskap under tiden 2011-01-01 — 2011-06-30.

Flyginsats Libyen (FL01)

Förbandet togs till stora delar ur EAW-delarna ingående i NBG 11 och anpassades till den nya uppgiften. Förbandet grupperade på Naval Air Station Sigonella på Sicilien under tiden 2011-04-01 — 2011-06-30 (se Youtube nedan).

KFOR (KS24)

KS24 inom den Svenska Kosovostyrkan rekryterades till vissa delar med personal ur NBG 11 efter avslutad beredskap och var insatt under tiden oktober 2011 – april 2012.

Polen 2025

6 st JAS 39 Gripen från F 17 var under juli-augusti 2025 på ett åtta veckor långt skarp Nato-uppdrag i Polen för att skydda Natos luftrum, slå ut ryska drönare, skydda logistikcenter samt militära och civila hjälptransporter på väg genom Polen till Ukraina samt att verka i avskräckande syfte.

Totalt var 200 av F 17 personal på plats på den polska flygbasen.

Divisionsemblem mm

Filmer på Youtube

Flygdagar på F 17
F 17 40 år, 1984-06-17, del 1.	F 17 40 år, 1984-06-17, del 2.
Flygdag 1984.	F 17 50 a°r, 1994.
F 17 70 år, 2014.	Flygdag 2014.
Flygdag i Kallinge 2019.	Flygdag på F 17 Ronneby 2019.
Försvarsmaktens flygdag 2024.	Försvarsmaktens huvudflygdag F 17, 2024.
F 17 Ronneby Airshow 2024.	Flygdagen 2024. JAS 39, F-16, F-35: Uppvisningspiloter!
Blandat
Incidentberedskap F 17. Försvarets hemligaste piloter.	Övning Neptune Strike 24. Amerikanskt stridsflyg lämnar F 17.
Lyfttankning, Ronneby Air Show.	F 17 och FL01 på plats.
61:a bevakningsplutonen F 17.	Blekinge flygflottiljs marsch.
Go¨te bera¨ttar om F 17.	Flygtekniker utbildas på F 17. Ronneby Flygteknik.
Inryckning vid F 17. Del 1.	Inryckning vid F 17. Del 2.
Lumparfilm F 17 Kallinge, 1991.	Ellen och Erica: Hjälpmekaniker vid F 17.
F 17 julgransflygningar
Julgransflygning, Halmstad 2018.	Julgransflygning från luften, 2018.
Julgransflygning, Lund 2020.	Julgransflygning, Södertälje 2024.

---

Källor:
Wikipedia: F 17
Försvarsmakten: F 17 historik
Försvarsmakten: Flygbasjägarkompaniet
Wikipedia: 17:e flygbasjägarkompaniet
Sydöstran: Ny kasern, skjutbana och utökat flottiljområde
BLT: Ny flygverkstad på F 17
SVT: Flygverkstaden på F 17 återinvigs
BLT: Monument i Ronneby
BLT: F 17 stridspiloter slår ut ryska drönare/
BLT: F 17 på historiskt NATO-uppdrag
Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet, Statens Försvarshistoriska Museer / Christian Braunstein

Uppdaterad: 2026-07-06