S2, S3, S4, S5 – I Flygvapnet

Som tidigare nämnts kom ett antal av marinflygets Hansor av typerna 31, 32, 42 och 47 att övergå till Flygvapnet under 1926. De användes främst för utbildning och spaningsflygning i samverkan med marinen. Svenska Aero AB hade under 1926 i samarbete med Heinkel utvecklat HE 4 (typ 47) till HE 5 vilken för svenskt bruk skulle förses med Bristol Jupiter VI-motor på 450 hk.

Hansa typ 47 med FV-beteckning S 4 vid Flottans varv år 1930. Foto: Från Krigsarkivet.

I oktober 1926 erhöll Svenska Aero AB en första beställning på fyra plan av typen HE 5 till det svenska flygvapnet. Köpesumman var 193.000 kronor för samtliga plan. De levererades under maj och juni 1927 och erhöll nummer 251-254.

Svenska Aero AB levererade denna S 5 (252) i juni 1927.
Foto: Från Krigsarkivet.

S 5, som beteckningen var på det nya planet, skiljde sig på många viktiga punkter från tidigare Hansor. Kroppen var tillverkad i stålrörskonstruktion klädd med duk. Även roderytorna var i dukklädd stålrörskonstruktion. Flottörerna var tillverkade i fanérklädd trästomme med aluminiumförstärkning.

Efter slutmontering hos Svenska Aero AB på Lidingö fördes planen över till CFS på Djurgården där slutgiltiga prov och utrustning skedde. Planen försågs med beväpning och ställ för lätta bomber samt radio.

Beväpningen utgjordes normalt av en rörlig kulspruta m/22 samt en fast monterad kulspruta vid nosens högra sida, även denna m/22 (8 mm).

I januari 1932 beställdes exempelvis upphängningsanordning för dimbildning för flygplan 2452.

De första två S 5 kasserades pga förslitning i november 1936 (2451 och 2452) medan de två senare kasserades pga haverier den 9 augusti 1927 (253) samt den 17 juli 1933 (2454).

SISTA HANSORNA FRÅN SVENSKA AERO AB

Flygvapnet beställde totalt tio HE 5/t i tre olika serier den 7 november 1927 (5), den 5 september 1928 (2) samt den 16 oktober 1928 (3). Dessa plan förekom med två olika motorversioner Bristol Jupiter VI och VIA. Effekten låg hos båda motortyperna på omkring 450 hk.

S 5A (257) leveransprovas här vid Svenska Aero AB på Lidingö våren 1928. Foto: Se nedan.

De tio planen levererades till flygvapnet under perioden december 1927 till april 1929 och erhöll nummer 255-264. I samband med att 1931 års märkningsbestämmelser genomfördes omnumrerades planen så att första siffran ändrades från 2 till 4. Detta sammanhängde med att jaktflygets plan skulle ha individuella nummer som började med 2 och sjöflyget skulle ha nummer som började på 4. Denna idé härskade ända fram till man övergick till femsiffriga nummer där typnumret utgjorde de två första siffrorna.

De tre sista serierna HE 5/t från Svenska Aero AB fick beteckningen S 5A men några påtagliga skillnader från de fyra första planen kan knappast påvisas. Samtliga S 5A modifierades och utrustades efter hand med 2 st ksp m/22 samt hållare för lätta bomber och dimbildare. Dessutom försågs samtliga plan med flygradio och därmed vinddriven generator.

Flygplan 458 blev mest långlivad och kasserades inte förrän under hösten 1942 pga förslitning.

SPETSBERGSEXPEDITIONEN 1928

Den 25 maj 1928 havererade det italienska luftskeppet Italia efter att först ha överflugit nordpolen. Luftskeppet tvingades ned till följd av nedisning. Nobile och de tretton övriga undkom nedslaget mot isen med liven i behåll, men flera hade erhållit frakturer och sårskador.

Nu startade ett intensivt spaningspådrag från flera olika länder och i detta deltog även Sverige med två S 5A med nummer 255 och 257. Kapten Egmont Tornberg och löjtnant Bengt Jacobsson kunde med de två Hansorna utföra en avgörande flygspaning som i hög grad bidrog till hela expeditionens världsbekanta framgångsrika räddning av Umberto Nobile.

De två svenska Hansorna kunde återvända till Sverige och göra tjänst ytterligare några år innan de kasserades. Fokker CVD med nummer 31 fick däremot kasseras efter Lundborgs rundslagning på ett isflak. De svåraste skadorna på planet hade emellertid uppkommit vid själva bärgningen och transporten till Sverige.

FORTSATT TILLVERKNING AV HANSA I VÄSTERÅS

De tre sista S 5A tillverkades vid Svenska Aero AB enligt beställning den 16 oktober 1928. Dessa plan skulle egentligen levereras i delar för montering vid den nya flygverkstaden i Västerås – CFV. Till följd av förseningar i starten av fabriken i Västerås byggdes planen klara och levererades som klara flygplan (262-264) av Svenska Aero AB.

S 5A (469) komplett med fast och rörlig kulspruta samt radio. I bakgrunden syns ett antal Fokkerplan (S 6). Foto: Se nedan.

Medan företaget på Lidingö planerade för en utvecklad Hansa med beteckningen S 8 (SA 15) hade CFV en första order på två S 5A från den 15 februari och 30 mars 1927. Denna följdes den 13 augusti 1928 av en beställning på sex plan av typen S 5A. Ytterligare en S 5A beställdes hos CFV den 14 november 1930. Den 8 maj 1931 beställdes en S 5B vilken dock kom att tillverkas som S 5A. Av tre beställda S 5B den 30 oktober 1931 levererades två som S 5A.

Samtliga tolv S 5A tillverkade i Västerås levererades till flygvapnet från 1929 till 1932. Den 18 oktober 1932 hade Svenska Aero AB fått beställning på en SA 15 men när bolaget trädde i likvidation den 19 december samma år övergick kontraktet till ASJA som emellertid aldrig fullföljde arbetet.

CFV som snart bytte namn till CVV fortsatte utvecklingsarbetet på Hansan i samarbete med Tekniska Byrån vid Flygstyrelsen och ett provflygplan S 5B tillverkades under 1933 och godkändes i juni 1934 med nummer 477. Detta flygplan användes för försök med kamera för lodbildsfotografering i samband med kartläggningsarbete.

Samtliga S 5A tillverkade vid CVV var försedda med original Bristol Jupiter VI F-motorer på 450-500 hk. S 5B försågs med en svensktillverkad Nohab My VIA-motor på 600 hk och fick därmed tjäna som prototyp för S 5C.

S 5C och S 5D – DE SISTA HANSORNA

Samarbetet mellan CVV och Flygstyrelsens Tekniska Byrå resulterade i en utvecklad Hansa som erhöll beteckningen S 5C. Detta plan fick i likhet med S 5B den Nohab-tillverkade My VIA-motorn på 600 hk. I övrigt försågs planet med Short-flottörer. Dessa hade för övrigt redan provats på S 5A nummer 259. Generatorn till flygradion placerades i höger vingframkant, en modifiering som även infördes på S 5A.

Formation av S 5C och D den 16/7 1937. Från vänster nr 489 (F2-89), 483 (F2-83) och 481 (F2-81). Foto: Se nedan.

S 5C tillverkades i nio exemplar enligt beställningar 11 oktober 1932 (2), 2 mars 1933 (1), 4 juli 1933 (4) samt 3 november 1933 (2) och levererades till flygvapnet 1934-36. De sista exemplaren avskrevs inte förrän i november 1945. Planen hade nummer 478-486 medan koder skiftades ofta under beredskapsåren.

S 5D skilde sig endast från C-versionen genom motortypen som var en Nohab-tillverkad My VIIA på 675 hk försedd med trebladig metallpropeller. Den 1 mars 1935 anvisades 110.000 kronor för fyra plan vilka erhöll nummer 487-490. De beställdes 11 mars 1935 och levererades till flygvapnet 1936-1937 och fanns i tjänst ända fram till november 1945.

S 5C nr 480. Observera det övermålade kronmärket.
Ett lyckligt flygarpar, Verner och Gunborg Tornberg, efter landning vid F 2 i Hägernäs i slutet av 1930-talet. Gunborg, som ofta följde med på Verners flygningar, har sagt: ”Jag har vevat mer bombluckor än många anställda på flygplan B 3”.
Foto via Sture Kilgren, Gävle, vars biologiska far Verner Tornberg flög bl a på F 7 och flög ihjäl sig 1943 i en B 17 när Sture var 1,5 år. Stures styvfader blev Bertil Kilgren som bland annat startade Jordbruksflyg.

HANSORNA UNDER BEREDSKAPEN

Flera olika omständigheter bidrog till att S 5A, B, C och D kom att tjänstgöra som spaningsplan under andra världskriget.

Den 3 november 1939 hade Heinkel He 114 godkänts som marinspaningsplan med beteckningen S 12. Tolv plan av denna typ skulle levereras i december 1939 och ytterligare 27 plan av samma typ beställdes senare. Till följd av exportstopp från Tyskland kunde endast 12 plan av typen S 12 levereras och då först under våren 1941.

Vidare gick leveranserna av S 17BS trögt och i en skrivelse till CFV i februari 1943 från Depåchefen F 2 (H. Sundin) meddelar denne att av 38 levererade S 17 har 10 plan avförts pga haverier (3), utlånat till F 3 (1), översyn CVV (2), reparation Fc (1), lån av reservdelar (1) samt ständiga skador (2). Eftersom 28 plan inte kunde fylla de fem divisionerna vid F 2 fick 5:e divisionen utrustas med S 12 och därmed direkt ingå i krigsorganisationen. Parallellt utgjorde naturligtvis kvarvarande tiotalet Hansor ett visst stöd även om de inte längre kunde tjänstgöra i första linjen.

Av tillgängliga uppgifter om koder och märkningar framgår att Hansorna under krigsåren ofta bytte kodnummer. Det är ännu svårt att se något direkt system i kodnummer i förhållande till flygplansnummer.

PROJEKTERAD SUPERHANSA – S 8

I samband med att tillverkningen av de sista S 5A, B, C och D överfördes till CFV (CVV) pågick utvecklingsarbetet vid Svenska Aero AB. Projektet, som betecknades SA 15, presenterades för flygstyrelsen i november 1931. Planet skulle förses med en Nohab My VI-motor på 600 hk vilken skulle ge en toppfart på 225 km/tim.

Vindtunnelmodell av S 8 vid CVM år 1933. Foto: Se nedan.

Svenska Aero beräknade leveranstiden till 8-9 månader efter en eventuell beställning. Efter närmare ett års betänketid slöts kontrakt den 18 oktober 1932 med Svenska Aero AB om leverans av en SA 15 inom ett år. Köpeskillingen uppgick till 112.500:- exklusive flottörer. I samband med att Svenska Aero trädde i likvidation överläts kontraktet på ASJA den 19 december 1932. ASJA lät utföra vindtunnelprov vid CFM och samtidigt påbörjades arbetet med en fullskaleattrapp. På grund av vissa förseningar i konstruktionsarbetet godkändes i maj 1933 en förlängning av kontraktstiden till den 18 januari 1934.

Det nya planet skulle få beteckningen S 8. Vindtunnelproven visade emellertid dåliga resultat och kring mitten av 1933 föreslogs att arbetet med planet helt skulle avbrytas. Gjorda beräkningar visade att S 8 inte skulle medföra några stora förbättringar jämfört med de redan planerade versionerna S 5B, C och D. Kontraktet på S 8 hävdes slutgiltigt den 15 december 1933.

Data och prestanda för projekt SA 15 (S 8)

Besättning2-3 man
MotorNohab My VI
Effekt600 hk
Beväpning1 rörlig ksp samt 4×50 kg bomber
Högsta hastighet225 km/tim
Marschfart210 km/tim
Landningshastighet98 km/tim
Stighastighet1.000 m / 2 min 54 sek
Tomvikt1.900 kg
Flygvikt2.750 kg
Spännvidd16,0 – 16,6 m
Längd11,8 – 12,05 m
Höjd4,2 – 4,45 m
Spårvidd3,2 m (hjul), 3,6 m (flottörer)
Formationsflygning med Hansor (S 5) och Fokker (S 6) år 1934. Foto: Se nedan.

SAMMANFATTNING: Hansa i Flygvapnet

TillverkareTypAntalNummerAnmärkning
Svenska Aero ABS 27231, 236-241Tidigare i Marinens flygväsende
Svenska Aero ABS 34243-246Tidigare i Marinens flygväsende
Flottans varv (CFS)S 31242Monterad av delar från kasserade fpl
Svenska Aero ABS 41247Tidigare i Marinens flygväsende
Svenska Aero ABS 54251-254 
Svenska Aero ABS 5A10255-264 
CVVS 5A12465-476 
CVVS 5B1477 
CVVS 5C9478-486 
CVVS 5D4487-490 
Tre Rolls-Hansor på patrull försedda med flygradio samt kulsprutor i spanarsitsen. Foto: Se nedan.

Källa:
KONTAKT nr 67, juni 1984.
– Fotograf är ej angivet för vissa bilder i originalartikeln …

Uppdaterad: 2018-12-07