
KONSTRUKTION
Fpl SK 25 anges som ett tvåsitsigt, lågvingat monoplan försedd med en inverterad radmotor typ Hirth HM 500 A-1 om maximalt 105 hkr.
Flygkroppens främre del utgörs av en svetsad stålrörskonstruktion, i vilken förarrummet med de båda bredvid varandra placerade förarplatserna är inrymt. Av dessa är den vänstra ordinarie förarplats (elevplats). Den bakre delen av flygkroppen är liksom vingar, stabilisator och fena utförd i skalkonstruktion av trä. Samtliga roder är försett med vingklaffar (klyvklaffar) av lättmetall. SK 25 är avsett för grundläggande flygutbildning och således försett dubbelkommando samt är dels standardutrustat och dels instrumentflygutrustat.
FLYGKROPP
Främre delen är ett svetsat fackverk av stålrör vars stomme utgörs av två vinkelrätt mot flygkroppen gående balkar. Vid dessa är anslutningsbeslag för vingar, landställ, stolar och styrinrättning fastsvetsade. På fackverket i övrigt finns bl.a. infästningar för bakkroppen, bränsletank, motorfundament, reglage och instrumentfack samt förarhuv. Kroppens främre del avgränsas medelst ett brandskott.

Denna bild ger en god uppfattning av SK 25:ans konstruktion. Främre delen av kroppen i stålrörskonstruktion, bakkroppen med träspryglar och duk. 25003 på F 1 ca 1947. Foto: Se nedan.
Instrumentfacket är en plåtkonstruktion vars bakre vägg bildar en i förarrummet tredelad instrumentbräda vars högra och vänstra del upptas av flyginstrument emedan mittdelen upptager plats för motorinstrument, bränslemätare, klocka och strömställare.
Förarhuven är uppbyggd av plexiglas i ramar av dural och stål samt består av vindruta, tak och dörrar. Dörrarna kan nödfällas och tryckas ut inför eventuellt nödutsprång. I bakre delen av framkroppen och ovanför bränsletanken är inrett ett bagagefack vilket också rymmer förbandslåda, nödproviant och verktygsväska. Stolarna i förarrummet är ställbara i höjdled och konstruerade för sittfallskärm.
Förarrummets sidor är invändigt täckta med grönmålad plåt. Golvet utgörs av en fanérdurk, försedd med plåtklädda tramplister av trä. Den utvändiga klädseln utgöres på kroppens undersida mellan brandskott och främre kroppsbalk av elektronplåt, på undersidan i övrigt av duk med öppningar för inspektioner och vilka tillslutes medels snörning. Påfyllningsstudsen för bränsle är placerad på flygkroppens högra sida under en täcklucka av plåt. Bränsletanken rymmer 100 liter.
Kroppens bakre del är en skalkonstruktion i fanér på träspant och utförd i två halvor vilka är sammanlimmade. Bakkroppen sammanfogas med framkroppen medels fyra bultförband.
VINGSTÄLL
Vingstället består av två helt fribärande vinghalvor, vilka är fästade i vingbeslagen på stålrörsbalkarna i kroppens främre del. Vingstommen är av trä och uppbyggd av en helt genomgående huvudbalk och en till hälften genomgående hjälpbalk samt spryglar. Vingen är på över- och undersidan från framkanten till huvudbalken klädd med fanér och i övrigt med duk. I vingspetsarna finns plats för lanternor.
LANDSTÄLL

Huvudställen har helt fribärande ben i avsaknad av stöttor och är sinsemellan utbytbara efter vändning av saxlänkarna. Stötdämparen utgöres av en arbetsupptagande spiralfjäder med vätskedämpning. Huvudställen är inklädda i formkåpor och fästade med beslag i framkroppen.
Hjulen är försedda med däck av lågtryckstyp samt har mekaniska bromsar vilka manövreras via en bowdenkabel från vänster sidroderpedaler. Hjulen kan lätt bytas mot skidor.
Sporrstället består av ben med sporrgaffel och sporrhjul eller skida med samma stötdämparteknik som gäller för huvudstället. Sporrstället kan vid behov kopplas till sidstyrverket.
RODER OCH STABILISERINGSORGAN
Stabilisator och fena är helt uppbyggda av trä med fanérklädsel. Samtliga roder utgörs av en trästomme klädd med duk och är samtliga statiskt och dynamiskt utbalanserade. Vänster höjdroder har ett från förarrummet omställbart trimroder. Sidrodret och båda skevrodren är försedda med s.k. trimplåtar.
Sidstyrning sker genom de sammanlänkade sidroderpedalerna via stötstänger och linor. Höjd- och skevstyrverket manövreras likaledes medelst de två sammanlänkade styrspakarna. Höjdrodertrimmen manövreras med en ratt mellan stolarna.
Vingklaffarna är mekaniskt opererade medelst en spak mellan förarstolarna och har tre lägen. Infällt, utfällt (45°) och ett mellanläge (15°). Klaffarna utgöres av rektangulära lättmetallplåtar vilka förstyvats med spryglar.
MOTORINSTALLATION

Motorn utgöres av en (Hirth HM 500-A1) inverterad luftkyld radmotor utvecklande 105 hkr vid ett max varvtal på 2.500 rpm. Marscheffekt 65 hkr vid 2.100 rpm.
Motorfundamentet består av två bryggor i fackverkskonstruktion vilka stöttas underifrån med snedställda strävor och är bultat till framkroppen. Motorinklädnaden utgörs av en nosplåt, övre och undre motorplåtar samt öppningsbara sidoplåtar. Samtliga plåtar är fästade med snabblås.
Gasreglaget kan manövreras från båda platserna, emedan blandningsreglaget endast kan manövreras från elevplats.
Motorns oljetank vilar i en bock över motorns bakre del och har en rymd av 5 liter, varav 4 liter olja.
ELSYSTEM
Flygplanets elsystem utgöres av dubbelledarsystem med spänningen 12 V DC. Systemet strömförsörjes av en ackumulator om 15 Ah placerad högst upp mellan brandskott och instrumentbräda. Flygplanet saknar laddningsgenerator (!) och batteriets urladdningstid vid max belastning är 2 timmar.
Elsystemet betjänar lanternor och instrumentlyse, strålkastare och pitotrörsuppvärmning samt signallampor med nyckel. Flygplanet saknade initialt radioanläggning.

START OCH TÄNDSYSTEM
Motorn ar försedd med handstart och i varje fpl medföljer en handvev vilken anbringas i uttag på motorns vänstra sida. Tändsystemet utgörs av en s.k. tvillingmagnetapparat d.v.s. två tändsystem med gemensamt ankare.
TEKNISKA DATA
Spännvidd: | 10,6 m |
Längd (markläge): | 7,85 m |
Höjd (markläge): | 2,04 m |
Vingyta: | 13,5 m2 |
Spårvidd: | 1,83 m |
Tjänstetomvikt (hjul): | 495 kg |
Tjänstetomvikt (skidor): | 515 kg |
Max flygvikt: | 850 kg |
Vingbelastning (vid 780 kg): | 57,8 kg/m2 |
Effektbelastning (vid 780 kg): | 7,4 kg/hkr |
Propeller: | Typ Schwarz, fast träpropeller, diameter 2 m. Högerroterande. |
Bränslekapacitet (total): | 100 liter |
Bränslekapacitet (reserv): | 20 liter |
Max flygtid: | 4 tim |
Max hastighet: | 215 km/h |
Marschhastighet: | 195 km/h |
Landningshastighet: | 70 km/h |
Stigtid: | 2.000 m/12 min |
Topphöjd: | 5.000 m |
Max flygsträcka: | 800 km |
Besättning: | 2 man |
MÅLNING OCH MÄRKNING
Fpl SK 25 målades inledningsvis i den vid denna tid för skolflygplan gängse färgsättningen; Pansargrå kropp med orange vingar och stabilisator/höjdroder. Efter det att sprickbildning (troligtvis p.g.a. solens inverkan) upptäckts i fpl fanérklädsel på de ytor som målats med pansargrå täcklack (W18), anmodade Flygförvaltningen Hägglunds att fr.o.m. fpl 25060 ersätta den grå lacken med en olivgrön d:o (W62). Redan levererade maskiner målades om vid flottilj.

Vid denna tidpunkt började också märkning enl. 1944 års bestämmelser att tillämpas. Detta innebar att flottilj-siffran på flygplanets vänstersida flyttades till höger (bakom) kronmärket (nationalitetsbeteckningen), samt att flj- och kodsiffror (stationssignal) målades gula, istället för som tidigare – vita. Dessutom tillkom nu kronmärken på ovansidan av vingarna.
En kuriositet i sammanhanget är att flygplanen även i fortsättningen levererades från Hägglunds enbart med kronmärken på undersidan av vingarna. Anledningen var att någon ekonomisk uppgörelse för ersättning av påmålningen av märkena inte kunde träffas mellan Hägglunds och Flygförvaltningen, varför kronmärket på vingarnas ovansidor istället fick målas på flottilj.
Vad gäller numrering av SK 25 noteras att kodsiffrorna logiskt följer systemet ”FV-nummer + 200”. Anledningen till den höga nummerserien förklaras genom att vid leverans av SK 25 fanns dessutom SK 12 och SK 15 i aktiv skolningstjänst, och för att typvis skilja flygplanen åt började SK 25 nummerserien från 200 och uppåt.
Då fpl överfördes till andra flottiljer behöll de, med några få undantag, den ursprungliga koden.
Källa:
KONTAKT nr 74, februari 1985
– Leif Fredin
– Ulf Henricsson (Hägglunds)
– Gunnar Säfsten (Hägglunds)
– Olle Lindström
– Fotograf/ritningskonstruktör ej angiven på många av bilder i originalartikeln …
Uppdaterad: 2018-02-08