Beagle Bulldog är ett flygplan som knappast kan aspirera på någon större framskjuten plats inom den svenska flyghistorien. Men turerna, spekulationerna och kommentarerna kring Bulldog-köpet har på sitt sätt skrivit flyghistoria, därom råder ingen tvekan!

Många höjde sina röster över att MFI-15 aldrig fick en rättmätig chans i konkurrensen om kontraktet om SK 50 Safir’s tänkta efterföljare. In fakto hade Bulldog aldrig flugits av Flygvapnets utvärderingsgrupp när en order om 58 flygplan, med option på ytterligare 20, tecknades vid Parisutställningen den 29 maj 1969! Prototypen till Bulldog flög för första gång den 19:e i samma månad!

För att göra historien rättvis hade dock Beagle Pup 150 utvärderats under några veckor i november 1968 vid F 5 i Ljungbyhed och erfarenheterna här låg till grund för tecknandet av kontraktet.

Dessutom bör tilläggas att en senareläggning av ordern skulle medföra en förlängning av leveranstiden. Bakgrunden till detta var den engelska flygindustrins ekonomiska svårigheter, däribland Beagle Aircraft.

Brittiska regeringen bollade med ekonomiska stödåtgärder och en rad företag bl.a. Pressed Steel Fisher Ltd, Auster Aircraft och Hants and Sussex Aviation formligen turades om såsom ”huvudmän”.

Det är inte fel att påstå att FV:s order kom att rädda projektet och i viss mån även den nye huvudmannen Scottish Aviation som gått miste om tillverkningen av vingarna till den konkursdrabbade Handley Page Jetstream.

Beagle Bulldog är en direkt militär utveckling av Beagle Pup. I jämförelse med Pup utrustades Bulldog med en direktinsprutad och starkare Lycoming IO-360-A1C-motor.

Dessutom medförde införandet av en skjutbar huv att flygkroppens longeronger icke ”bröts” för upptagning av instigningsdörr á la Pup. Eftersom bulldog även specificerades som ”full advanced trainer” gjordes vissa omkonstruktioner vad avser vinginfästningen. I praktiken innebar det att vingarnas infästningspunkter flyttades ut halvannan fot vilket därigenom kom att öka spännvidden något. För att nu kompensera detta var man tvungen ge sidorodret en större verkande yta och modifiering av stjärtpartiet. Mellan stabilisator och kropp gjordes utfyllnad av glasfiberlaminat och undertill utrustades Bulldog med en ”ventral fin”.

En svensk kommission följde noggrant utvecklingen och detta medförde att den ”svenska Bulldogen” utrustades och modifierades efter uppställda svenska krav! Det mest karaktäristiska i detta avseende är de båda rutorna på var sida om kroppen bakom huven samt att ett tredje säte placerades bakom höger främre stol.

Mindre markant är att pitotröret flyttades från vänster vinges undersida till vänster vingframkant samt fastsättningsanordning för skidor på vänster kroppssida!

Till skillnad från Pup kom Bulldog också att utrustas med 28 V el-system. Ursprungligen avsåg man att utrusta Bulldog med en rotating beacon (antikollisionsljus) på fentoppen men detta kom att inverka negativt på den dynamiska sidroderbalansen varför dessa flyttades till flygkroppen.

Strax efter jul 1969 anlände prototypen (G-AXEH) till Bromma varefter den målades röd och vit och försågs med kronmärken och koden FC-71.

Avsikten var först och främst att göra prov med skidställ, främst för Arméns räkning, i Norrland (vid RFN i Vidsel).

Olika typer av skidor, bl.a amerikanska och finska, testades och valet föll slutligen på de finska Lentohuoltoskidorna. Dessa fästes på ordinarie hjulaxel varvid nosskidan styrdes upp av fjädercylindrar och huvudskidorna av konventionella amortisörer.

Den svenska arméns synpunkter kom kanske något till korta vid utprovningen och valet av Beagle Bulldog, då man av ekonomiska skäl var hänvisad till Flygvapnets val!

Emellertid har fpl 61 flutit väl in i arméflygets organisation och man synes vara helt nöjd.

Den första Bulldog som tillverkades av Scottish Aviation kom att bli prototyp 002 och den gavs registreringen G-AXIG. Maskinen utrustades och byggdes efter de ”svenska kraven” och gavs också falsk ”FV-märkning”, F5-00!

G-AXIG fungerade som Scottish Aviations demonstrationsflygplan. Här efter tecknade Malaysia och Kenya order på Bulldog liksom RAF som ersatte sina Chipmunks vid det anrika University Air Squadrons.

Flygvapnets första SK 61 Bulldog levererades den 26 juli 1971 och gick via Svenska Flygverkstäderna i Malmö till F 5 i Ljungbyhed. Svensk Flygtjänst AB var den svenske generalagenten for Beagle.

Kostnaden för arméns flygplan belöper sig till 170.000 kr per fpl exklusive utbytesenheter och reservdelar.

Totala anskaffningskostnaden för arméns fpl 61 inklusive utrustning stannade vid 7,5 miljoner kronor!

I november 1971 beslutade man att utnyttja optionsrätten på 20 flygplan för armén.

1987 försvann behovet av SK 61 som skolflygplan för Flygvapnet då SK 60 började användas istället.
SK 61 användes av Flygvapnet som sambandsflyg fram till 2001. 

---

Källa: 
KONTAKT nr 21, april 1975.
W = Wikipedia
Fotograf ej angiven på några av bilderna i originalartikeln…
Tyvärr dålig kvalitet på fotografierna eftersom de är kopierade på en gammal kopiator…

Uppdaterad: 2017-04-26