F 22 – SAAB 29 I KONGO

I början på 1960-talet rasade inbördesstrider i den nyligen självständiga republiken Kongo i Västafrika. FN beslutade att sätta in trupp för att få slut på striderna: FN-operation ONUC. Ett av bidragsländerna var Sverige som skickade en bataljon soldater samt ett antal Flygande Tunnan. De senare utgjorde frivilligförbandet F 22.

Inbördesstriderna i Kongo inleddes redan i juli 1960. För att få slut på striderna beslutade FN att sätta in marktrupp. Situationen försämrades ytterligare när den kopparrika provinsen Katanga den 11/7 förklarade sig självständig.

Gazabataljon 8, som påbörjat sin tjänstgöring i maj 1960, beordrades den 17/7 att förbereda omgruppering till Kongo och inom en vecka var förbandet i Kongo. I maj 1961 tillfördes förstärkningar i form av pansarbilar (KP-bilar) samt två kompanier ur Gazabataljon 11. Flygtransportresurser i form av flygförare och flygteknisk personal ställdes på FN:s begäran till förfogande och de ingick i den transportflygflottilj som tidvis omfattade fem flygdivisioner. En teknisk enhet med mycket breda yrkeskompetenser verkade över stora delar av Kongo september 1960-december 1963 med att bland annat återställa infrastruktur och bidrog till att återuppbygga ett antal förstörda broar.^[F]

I februari 1961 beslutade FN att den utländska militära personalen i Katanga skulle avlägsnas. Öppna strider utbröt i september när Katanga försökte hindra aktionen med våld. Under dessa strider förfogade Katanga över en liten men effektiv flygstyrka, som flögs av vita legopiloter. Denna lilla flygstyrka åstadkom stor förvirring hos de civila besättningarna i FN:s transportflyg. För FN stod det snabbt klart att eget stridsflyg måste tillföras: ”UN Fighter Wing”.

F 22 SKAPAS

Efter att striderna intensifierats och FN:s dåvarande generalsekreterare Dag Hammarskjöld på besök i Kongo omkommit i en mystisk flygolycka, bad FN i september 1961 Sverige, Etiopien och Indien att skicka stridsflyg. Framställningen till Sverige gick igenom osedvanligt snabbt. Dåvarande försvarsministern Sven Andersson ansåg insättandet av stridsflyg både genomförbart och nödvändigt. Den 22/9 1961 fick Flygvapnet order att organisera flygstyrkan. Redan den 25/9 kunde den första förbandsordern undertecknas!

Flygningen till Kongo komplicerades av politiska skäl. Enklast hade varit att flyga utefter en västlig rutt, men man tvingades i stället att flyga via bl a Österrike, Grekland, Egypten, Sudan, Etiopien och Brittiska Östafrika (Uganda). Den 30/9 startade fem stridsladdade J 29B Flygande Tunnan från Barkarby och flög den 1.200 mil långa sträckan till Leopoldville i västra Kongo, där man landade den 4/10 1961. Efter landningen förklarade förbandschefen överste Sven Lampell de fem planen beredda för omedelbar insats!

Den 8/10 1961 ombaserades F 22, som blivit förbandets officiella benämning, till Luluabourg i Kasai-provinsen där man inrättade sig på svenskt vis med flygplanen spridda och undangömda. F 22 fick tre huvuduppgifter: luftstrid, attack mot flygfältsinstallationer samt närsamverkan med markstridskrafter. Den operativa förmågan begränsades dock av hög temperatur och kort banlängd.

DEN FÖRSTA INSATSEN

I slutet av oktober anföll nationalkongolesiska förband Katanga på två fronter. Angreppet blev ett stort fiasko. FN fick därför i uppdrag att lämna visst flygunderstöd till kongoleserna samtidigt som ett av FN tecknat vapenstillestånd med Katanga inte fick kränkas! En knepig uppgift som löstes genom att utnyttja flygets psykologiska verkan. FN deklarerade att allt flyg i gränsområdet skulle skjutas ned. Inte med ett ord antyddes FN-flygets begränsade möjligheter.

Från transportflygplan som patrullerade längs gränsen skulle start- och styrorder ges till F 22 som hade högsta beredskap. Det fungerade inte särskilt väl, men FN hade ändå vunnit sina syften; nationalarméns moral stärktes och katangeserna skrämdes på flykten av den svenska Tunnans ljudliga framfart på lägsta höjd!

I början av december igångsatte katangeserna en sedan länge planerad offensiv mot FN. Den gick ut på att isolera FN-förbanden för att sedan anfalla dem ett efter ett, bland annat den svenska bataljonen i Elisabethville i Katanga. F 22:s uppgift var att slå ut det katangesiska flyget. Uppgiften löstes redan i inledningen av offensiven.

Första uppdraget ägde rum den 6/12 1961. Fyra Tunnor startade från Luluabourg och anföll kraftigt försvarade katangesiska flygfält i Kolwezi. Anfallen var inte riskfria. Efter landningen konstaterades att flygplanen fått åtskilliga träffar.

För att korta flygvägarna flyttade F 22 till Kamina-basen i Katanga. Det var dittills en tillfällig bas som nu kom att användas under resten av tiden i Kongo. För att skydda flygplanen mot finkalibrig eld omgavs de av värn uppbyggda av oljefat fyllda med sand. Maskeringsnät användes mot flygspaning. Flygplanen tankades för hand från lastbilar med kasserade flygplanstankar från transportflygplan på flaket.

Tillsammans med indiska Canberra-bombare slogs det katangesiska flyget ut på bara några få dagar. Samtidigt undsattes de hårt trängda FN-styrkorna i Elisabethville genom attackanfall mot fordonsanhopningar, lok, stabsplatser och oljeanläggningar i området. Vidare skyddades startande och landande transportflygplan mot beskjutning från marken genom att trycka ned det katangesiska gendarmeriet. Många svenska FN-soldater har berättat om den väldiga lättnad de kände när Tunnorna började cirkulera över deras huvuden. Striderna avslutades den 16/12 1961 med en fullständig framgång för FN, tack vare F 22.

Under hela detta kritiska skede uppvisade de svenska 29:orna hög grad av tjänstbarhet. Den låg hela tiden på närmare 100 procent. Tunnan bevisade att den inte bara var byggd för ”arktiska” förhållanden utan också för tropikuppträdande. En annan förklaring till den höga tjänstbarheten låg i att man, till förtret för vissa FN-byråkrater, hade en direktkanal dygnet runt till flygflottiljen i Barkarby för anskaffning av reservdelar.

FÖRSTÄRKNING AV F 22

Decemberstriderna 1961 och fortsatt oro 1962 visade att de ursprungliga 5 st J 29B inte räckte till. Dessutom önskades spaningsflyg för att bland annat fotografera resultaten av flyganfallen. I juli 1962 fick Sverige en förfrågan om att ställa spaningsflygplan till förfogande. Det bestämdes att skicka två spaningsflygplan S 29C. De fraktades till Kongo i oktober i ett amerikanskt transportflygplan (Globemaster). Efter slutmontering flög den första 29:an redan den 7/12 1962. Tre dagar senare var båda S 29C i operativ tjänst.

Genast uppkom frågan om spaningsflygplanens navigeringsutrustning. Den saknade radiokompass och flygplanens svenska navigeringssystem gick inte att använda. Därför rekommenderades spaningsflygplanen att uppträda i förband med radiokompassförsedda J 29B. Under våren 1962 hade det även diskuterats att förstärka F 22:s jaktflyg. Tanken var att skicka hem de etiopiska och indiska förbanden och låta svenskarna ensamma vara kvar eftersom de visat sig mest effektiva. Indierna hade svårt med reservdelsförsörjningen medan etiopiernas deltagande inte höll måttet.

En första framställan till Sverige om ytterligare jaktflyg kom i juli, men regeringen tvekade. Det var först efter att läget i Kongo undergått ytterligare försämringar som den svenska regeringen den 22/11 1962 gav efter för FN begäran. Ungefär samtidigt fick FN löfte från Italien, Filippinerna och Iran om jaktflyg. Etiopierna hade utan förvarning lämnat scenen och flugit hem.

Den svenska förstärkningen med 4 st J 29B kom iväg i olika omgångar under december, lagom för att sättas in i de strider som på nyåret slutligen krossade Katanga-flyget. Svenskarna kom ensamma att svara för uppgiften. Italienarna hade uteblivit eftersom de ville fira julen hemma, medan filippinarna och iranierna anlände först sedan striderna var över.

SLUTSTRIDEN

I december 1962 utvecklades samma mönster som ett år tidigare. Omorganiserat och förstärkt gick det katangesiska flyget till anfall mot FN på julaftonen 1962. F 22 gick omedelbart till aktion. Uppgiften att slå ut det katangesiska flyget löstes på två dagar. I ständiga attacker anföll J 29:orna flygfälten i Kolwezi och Jadotville.

Den 29/12 1962 inträffade en luftstrid under anflygning inför ett anfall mot flygplatsen i Kolwezi. En rote J 29 ur F 22 mötte en katangesisk Harvard, flugen av en polsk pilot, som nyss hade startat från Kolwezi. Det rådde vid tillfället svåra väderförhållanden med dålig sikt och mycket låg molnbas. Flygplanen flög på näst intill kontrakurs på låg höjd men den svenske rotechefen, Åke Christiansson, beslutade ändå att anfalla. J 29:orna gjorde en sväng in mot det katangesiska flygplanet och öppnade eld på relativt kort avstånd. Christiansson lyckades träffa Harvardens stjärtparti och allvarligt skada sidrodret. Piloten i Harvarden steg omedelbart upp i det låga molnlagret varvid den svenska roten tappade kontakten och man fortsatte anflygningen mot Kolwezi. Harvarden lyckades ta sig till Jadotville och landa men var satt ur flygbart skick under resten av stridigheterna. Piloten klarade sig utan skador.

S 29:ornas resultatfoton visade att Katanga-flyget helt utraderats, vilket i sin tur innebar att FN:s markstridskrafter utan hot från luften kunde knäcka Katangas motståndskraft. Konfrontationen mellan FN och Katanga avslutades med ett brett upplagt markanfall den 21/1 1963 med Tunnorna som skyddande paraply. Härefter stabiliserades läget i Kongo. I april flög fyra 29:or tillbaka till Sverige. De återstående flygplanen sprängdes på plats när order kom i augusti 1963 att FN:s stridsflyg skulle upphöra.

När FN-insatsen avvecklades 1963 flög två J 29 och de båda S 29:orna hem till Sverige. De övriga flygplan sprängdes på plats eftersom de hade havererat eller pga kostnadskäl. Flygplan nr 29398 (Vit Filip) finns bevarat på Flygvapenmuseum i Linköping.

Genom sin insats i Kongo bidrog svenska Flygvapnet till att förhindra uppkomsten av allvarliga strider och uppfyllde därmed målet att föra operationerna i riktning mot ett för alla inblandade parter någorlunda hyggligt slut. Detta dessutom utan egna förluster. En utländsk flygattaché i Leopoldville sammanfattade F 22:s insatser på följande sätt:

Jag anser att de operationer som det svenska Flygvapnet har utfört är toppen av vad som kan utföras med en modern flygstyrka. Skickligheten hos förarna och markpersonalens förmåga att hålla flygmaterielen i stånd är fullkomligt enastående och torde inte kunna överträffas. Jag vet inget exempel i modern tid när en liten flygstyrka har kunnat åstadkomma så avgörande resultat. De enda som inte förvånades var svenskarna själva!

Detta var andra gången svenskt stridsflyg deltog i krig. Första gången hade varit 1939-1940 när det svenska frivilligförbandet F 19 deltog i finska vinterkriget.

SAMMANSTÄLLNING – F 22:s FLYGPLAN

FV-nr	Kod Typ	Lev F 22 Kass	Anmärkning	Märkning 1963
29364	vit G J 29B	621207 630809	Sprängd Kamina.	ONU Omålad
29365	vit I J 29B	621215 630809	Sprängd Kamina.	ONU Plåtren, grön fena/vingspets
29371	vit C J 29B	621213 630705	630427 åter F 8.	ONU Plåtren, grön fena/vingspets
29374	vit D J 29B	610928 630705	Haveri 630323, Kamina. Punktering vid nödlandning efter att bränslepumparna skurit. Fpl kolliderade med termitstack. FF (öv Sven Lampell) oskadd. Fpl som skjutmål på skjutfältet ”Blue Target”. Sprängdes 1963-09.	UN Kamouflage
29393	vit E J 29B	610928 630809	Sprängd Kamina.	UN Kamouflage
29398	vit F J 29B	610928 630705	611206 skadad under anfall mot markmål i Kolwezi. 630427 åter F 8. 631029 till F 3 museum.	UN Omålad
29440	vit G J 29B	610928 620510	Haveri 620316 vid buklandning Kamina. Ff (genmj Lennart Peyron) lindrigt skadad. Fpl använd vid bogseringsövningar och test kamouflagemålning.	UN Omålad
29445	vit H J 29B	621210 630809	Sprängd Kamina.	ONU Plåtren, grön fena/vingspets
29475	vit J J 29B	610928 630809	Haveri 630110? Sprängd Kamina.	UN Kamouflage
29906	vit B S 29C	621018 701130	630510 åter F 11, kod 11-06. 671027 till F 3.	UN Kamouflage
29944	vit A S 29C	621022 670207	630510 åter F 11, kod 11-44. 1967-02-07 som övningsobjekt.	UN Kamouflage

---

Källor:
Svensk Flyghistorisk Tidskrift, nr 4 2018, Lennart Berns.
Kontakt, Lars-Owe Göthe.
SFF – Svenskt Flyghistoriskt Forum.
F ) Försvarsmakten

Uppdaterad: 2024-02-28