Projektering

De första diskussionerna kring ett nytt jaktplansprojekt, efter SAAB 29, påbörjades redan hösten 1949. Det tänkta flygplanet skulle kunna ta upp kampen mot små förband av anfallande kärnvapenbärande tunga bombflygplan på höjder över eller omkring 10 km. Enligt den hotbild som förelåg skulle de fientliga bombflygplanen beräknat flyga nära ljudfart (M 0,9). Till en början gällde planeringen främst goda start- och stigprestanda i överljudsfart samt insats som ”dagjaktflygplan”.

Erik Bratt berättar i sin bok ”Silvervingar” hur idén till 35:an ursprungligen föddes 1949. Djungeltelegrafen talade om att SAAB borde satsa på ett överljudsflygplan som nästa projekt (efter SAAB 32 Lansen).

SAAB:s nya överljudsprojekt fick beteckningen 1200 och Erik Bratt blev konstruktionsansvarig. I gruppen som närmare analyserade olika lösningar ingick även Sven Ingelf (taktiska beräkningar), Åke Anderberg (överljudsaerodynamik), och Karl-Gustaf Wachtmeister (underljudsegenskaper). Projekt 1200 var ett jaktplan som i sinom tid skulle ersätta J 29 Tunnan. Planet skulle på höjd kunna nå bombplan som flög c:a 1.000 km/tim vilket krävde en toppfart på omkring 1.600 km/tim på bästa höjd. I början av augusti 1949 lämnade Kungliga Flygförvaltningen (KFF) en första preliminär specifikation för projekt 1200. I denna ingick förutom ovan skissade önskemål om prestanda även uppgift om motorn som tänktes bli den helt svenskkonstruerade dubbelrotormotorn, STAL:s motor typ ”Glan”. Denna motor var en utveckling av ”Dovern” som ursprungligen var tänkt för 32 Lansen. För att minska rullsträckan vid landning tänktes även en extra ”bromshjälp” i form av en s.k. bromsskärm.

SAAB 210 – ”Lilldraken”

Genom en förträfflig kombination av två olika idéer för vingform på ett tänkt överljudsflygplan skapades den dubbla deltavingen. Lippisch hade i vindtunnelförsök redan 1944 visat att deltavingen var ett tänkbart alternativ En vass pilvinge med extremt tunn vingprofil var en annan idé. Kombinationen av dessa blev lösningen! Nu kastades papperssvalor i korridorerna på SAAB och en snabbt hopkommen trämodell testades i vindtunnel vid KTH. Allt verkade riktigt. För att kunna mer konkret prova teorier beslutades att ett litet provflygplan skulle byggas, I maj 1950 påbörjades konstruktionen av SAAB 210 försedd med en Armstrong Siddeley Adder-motor utvecklande drygt 400 kp dragkraft.

I samband med en föredragning vid KFF framfördes krav från generalen Bengt Jacobsson (”Sure Jacob” – populärt kallad) att projekt 1200 skulle ha ”stjärt”! Detta var nu inte genomförbart men för att tillfredsställa ledningen inom KFF (läs ”Sure Jacob”) ritades planet med en liten ”stjärt” (stabilisator och höjd- styrorgan) vilket gavs projektbeteckning SAAB 1250. För att ytterligare skaffa sig erfarenhet kring den nya vingkonfigurationen, innan 210:an kunde lyfta, tillverkades även s.k. ”swingline-modeller” försedda med s.k. ”stötmotor”. Dessa modeller flögs flitigt och även Jacobssons stabilisator testades, dock utan att ge annat resultat än att modellen nu blev helt instabil!

Den 17 augusti 1951 lyftes SAAB 210 ut ur kroppsjiggen. I början av november började rullproven och den 10 december lättade 210:an för ett första sekundsnabbt skutt med Bengt Olow vid spakarna. Officiellt skedde den första flygningen först den 21 januari 1952 och nu varade den omkring 30 minuter. En intensiv utprovningsperiod vidtog. Flera olika förare fick även tillfälle att testa egenskaperna hos 210:an. Förutom SAAB:s egna provflygare Olle Klinker och Karl-Erik Fernberg flög även Ulf Sundberg vid FC.

En första beställning

Som ett direkt resultat av de lyckade försöken med SAAB 210 kom i mars 1952 Flygvapnets beställning av konstruktion av flygplan 35 inklusive byggandet av en attrapp. I januari 1953 följdes den första beställningen av en ny som innefattade tre provflygplan samt tre serieflygplan. Dessutom beställdes en tvåsitsig framkropp till en planerad ”övningsversion” utrustad med dubbelkommando.

En pigg femtioåring

Under årens lopp har hotbilden ständigt förändrats och i stort sett har hela tiden 35-systemet kunnat anpassas efter de nya kraven. Ny motor, effektivare robotvapen samt en utvecklad elektronik har varit viktiga komponenter i utvecklingen. Så sent som 1980 planerades en omfattande modifiering av 35-systemet med bl.a. införande av en i vingen (framkroppen) infällbar nosvinge (35G), förlängda vingspetsar och avancerad avionik. Tanken var att ”35 MOD” eller ”Gustav”, skulle användas som attackflygplan. När sedan JAS-beslutet fattades skrinlades detta projekt. Däremot har ett drygt 60-tal J 35F modifierats med nya balklägen för robotar för att möjliggöra bärande av upp till fyra fälltankar samtidigt med robotar. I och med den nya versionen J 35J – ”Johan” – vid F 10 kan 35-systemet beräknas vara i tjänst en bra bit in i nästa århundrade! Draken kommer därmed att finnas i aktiv tjänst under ett halvt århundrade. Ett rekord så gott som något!

Tjänsten i Flygvapnet

I det tidigare textavsnittet har redovisats vilka flottiljer som tilldelats olika versioner av SAAB 35 Draken. För fullständighetens skull, och som en rent allmän översikt redovisas tjänstgöringsperioder vid respektive förband med respektive version som utgångspunkt.

Fördelning och tjänsteperiod vid flottilj

Flj	J 35A	J 35B	SK 35C	J 35D	S 35E	J 35F	J 35J
F 1						1966-1983
F 3				1965-1970		1970-1973
F 4				1969-1984
F 10		1966-1976	1985-	1964-1971		1969-	1987-
F 11					1965-1979
F 12						1968-1979
F 13	1960-1964			1963-1966		1965-1978
F 16	1961-1976	1962-1965	1962-1985			1976-1985
F 17						1972-1982
F 18		1962-1974
F 21				1969-1985	1966-1979

Kuriosa

1966 byggdes startbanan om på F 3 Malmslätt. Man beslöt då att under tiden ombyggnaden pågick använda SAAB:s flygfält. 14 Drakar J 35D bogserades den 11 km långa sträckan till SAAB på E4:an och genom Linköpings gator. En hel del vägskyltar fick skäras ner för att flygplanen skulle kunna passera.

---

Källor:
KONTAKT nr 93, september 1989
– Utarbetad och sammanställd av Bo Widfeldt och Åke Hall.
– Fotograf/tecknare ej angiven för vissa bilder i originalartikeln.
Stefan Sonestedt (ändrad tjänsteperiod för F 21 och 35D)

Uppdaterad: 2021-11-19