Teknisk beskrivning

Kropp och vingar

Flygplansskrovet är täckt med Alclad 24-ST aluminiumlegering med varierande tjocklek. Alclad innebär att en kärna av duraluminium pläterats med ett skikt ren aluminium för korrosionsskydd. Tjockleken på vingplåten varierar mellan 0,5 och 1,6 mm (vanligast 0,6-0,7 mm) och på flygplanskroppen är 0,8-1,0 mm vanligast.

Vingen är uppbyggd i en lådkonstruktion med tre vingbalkar. Vingen består av tre delar, höger vinge, mittvinge och vänster vinge. I mittvingen finns bränsletankar, motorer och landställ, dvs alla tunga delar. Mittvingen har därför kraftig skalplåt och är väsentligt tyngre än yttervingarna. Flygplansskrovet placeras ovanpå mittvingen och fästes till mittvingen med fyra infästningar på vardera sidan.

Kabinen hade sju fönster på höger sida och sex på vänster samt ett mindre rektangulärt fönster på vänster sida vid navigatörsplatsen, ett på höger sida vid signalistplatsen och ett på höger sida i taket i toalettutrymmet. Fönster nr fem på vänster och höger sida gick att öppna utåt och tjänstgjorde också som nödutgång.

Längst bak i kabinen, på vänster sida, fanns lastrumsdörrarna: En främre och en bakre dörrhalva. Vid i- och urstigning användes normalt den främre lastrumsdörren som även hade en fallskärmshoppardörr infälld och som kunde lyftas in i kabinen. Öppningen ”nöddörren” kunde då användas vid nödurstigning i luften eller på mark/vatten och det fanns även en trappstege som kunde monteras i dörröppningen.

Landställ och roder

Landstället är monterat bakom respektive motor och en hydraulcylinder fäller in/ut landstället på 7 sekunder. Stället hålls uppe av hydraultrycket och om det försvinner faller stället ner till utfällt läge.

Rodren (förutom vingklaffarna) manövreras manuellt med de båda styrrattarna/spakarna via ett vajersystem. Flygplanet har även en autopilot som genom gyrostyrda luftreläer styr hydraulservon på roderlinorna. Vingklaffarna manövreras hydrauliskt via en spak. Rodren är uppbyggda med en aluminiumstruktur som klätts med duk.

Elsystemet

Elsystemet i C-47A-versionen hade 2 st 50 A (eller 75 A) generatorer och var monterade i hjälpapparathuset baktill på respektive motor. Två 12 V batterier (NiFe) satt i en batterihiss som kunde sänkas ner under cockpit. Batterierna var seriekopplade till 24 V med kapacitet 88 Ah.

(C-47 hade 12 V-system. C-47B hade 28 V-system med generatorer på vardera 100 A).

För att försörja flygplanets växelströmsdrivna komponenter fanns två ”inverters” som omvandlade 24 V likström till 110 V / 400 Hz växelström med effektuttag 1.500 W. Vid generatorbortfall räckte batterierna till att försörja väsentliga system i 5-10 min.

I bakre högra hörnet i kabinen fanns ett generator/start-aggregat som kallades för ”putt-putt”.

TEKNISKA DATA

Längd:	19,6 m
Höjd:	5,2 m
Spännvidd:	29 m
Tjänstevikt:	8.369 kg
Tomvikt:	8.030 kg
Max last:	2.500 kg
Max startvikt (MTOW):	12.200 kg
Marschfart:	275 km/tim
Max hastighet:	360 km/tim
Max flyghöjd:	5.000 m
Räckvidd:	805 km
Startsträcka:	900 m
Landningssträcka:	600 m
Stigfart:	213 km/t
Sättningsfart:	110-130 km/t
Stallfart:	122 km/t
Max bränsle:	3.110 liter
Motorer, original (79001/79002):	2 x Pratt & Whitney 14-cyl TW R-1830-92, 1.215 hk/st
Motorer, SFA-tillverkade:	2 x Pratt & Whitney (Svensk Flygmotor) 14-cyl STWC3, 1.065 hk/st
Bränsleförbrukning: ***	450 / 230 liter/tim
Bränsleförbrukning: **	190 kg/tim (340 liter/tim)
Oljeförbrukning: *	26 liter/tim
Oljeförbrukning: **	4 liter/tim
Passagerare:	32

CHECKLISTOR FÖR DC-3

Checklista från Linjeflyg för DC-3 (pdf)

Åtgärder före nödlandning

Meddela alltid, då så är möjligt, vederbörande markstation eller kontrolltorn om att nödlandning skall företagas och sänd nödmeddelande enligt bestämmelserna för nödsignalering (SigFA).

1. Färdmekanikern (flygsignalisten) skall inspektera förar- och passagerarkabinen, samt se till att all lös utrustning o.d. placeras på golvet mellan stolarna eller fastgöres.
2. Färdmekanikern (flygsignalisten) skall se till att plastskydden framför nödutgångshandtagen borttagas samt vrida något på handtagen. Anm: Luckorna öppnas utåt–uppåt och böra inte låsas upp helt förrän flygplanet stannat.
3. Färdmekanikern (flygsignalisten) skall tillse, att alla har spänt säkerhetsbältena samt uppmana passagerarna att lossa slipsar och åtsittande kragar samt avtaga glasögon. Fallskärmspackar eller liknande skall placeras så, att de kunna användas som skydd vid landningsstöten.
4. Färdmekanikern (flygsignalisten) skall tillse (vid nödlandning på vatten) att samtliga ha flytvästarna påtagna samt att påminna om att dessa icke få blåsas upp före landningen.
5. Föraren skall före landningen snabbavtappa bränslet, om tiden medgiver detta (ca 5-8 minuter för fullständig avtappning av höger fram- och vänster baktank).
6. Eventuell förstöring av utrustning utföres på order av fplchefen.

Vid landning på vatten

1. Färdmekanikern skall strax före sättningen (eller på order av föraren) nödutlösa huvudingångsdörren och dessförinnan ha livbåt nr 1 beredd och förtöjd på avsedd plats.
2. Föraren skall vid landning på vatten företaga landningen parallellt med vågorna vid vindstyrkor understigande 30 knop, men mot vinden vid högre vindstyrkor (då skum yr längs vattnet). Vidare skall landningen företagas så nära land eller fartyg som möjligt.
3. Föraren skall utföra landningen som motorlandning med infällt landställ och 1/2 klaff samt landa med låg stjärt.
4. Färdmekanikern skall snarast efter sättningen sjösätta livbåt nr 1 …
5. Flygsignalisten skall snarast efter sättningen om möjligt medtaga signalpistol, klargöra och sjösätta livbåt nr 3 och nr 2, … .
6. Föraren skall taga sig ut endera genom huvudingångsdörren eller genom nödutgångsluckan i förarrummet. …
7. Livbåtsfördelning uppgöres för varje flygplan med hänsyn till flygplanstypen, besättningens och passagerarnas antal, samt antal och typ av livbåtar.

Checklistorna har hittats på Flygvapenmuseum och är daterade 1952-11-04.

FILMER PÅ YOUTUBE

Exploring the DC-3 (SE-CFP)	DC-3 Startup
Springbok Classic Air DC-3 engine start	Secrets to Starting the DC-3
How To Take Off And Land A DC-3	Trans Northern Douglas R4D-8 DC-3 engine failure. Wheels up. Crash accident at Merrill Field, Anchorage Alaska.
DC-3 low and fast	Insanely Low DC-3 Passes (and One-Wheeled Landing) at EAA Airventure 2017!
DC-3 Daisy start-up	DC-3 Daisy motorstart 2015
Flygande Veteraners DC-3:a Daisy	DC-3 Daisy dropping parachuters warbird at airshow 2016-06-04

LÄNKAR TILL DC-3 / TP 79

DC-3.se DC-3-familjen (flydc3.de) Wikipedia Catalinaaffären Wikipedia DC-3 Flygande Veteraner Avrosys.nu Haveirapport 79001 Flygvapenmuseum F 8 – Svea Flygflottilj Signalspaning.se Signalspaning.se: Motmedel Nedskjutning Gripen Serienummer Airport-data.com RSSING Lae blogg om 79008 Classici Stranieri F 10 kamraftförening

---

Källor:
Haverirapport 79001, Lutab, 2007-05-25 (Försvarsmakten).
Avrosys.nu
Airport-data.com
Wikipedia
Delta Flight Museum
Classicistranieri.com

Uppdaterad: 2022-03-16