J 11 – Teknik och data – Svensk Militär Flygplanshistorik

Flygplan 2543 från F 9 med kod 11. Foto: Okänd.

KONSTRUKTION

Flygplanet var robust och flygkroppen bestod av ett ramverk av svetsade stålrör. Den främre flygkroppen var täckt av metallpaneler. Kroppen bakom sittbrunnen var täckt med duk.

Här syns de duktäckta ytorna bakom sittbrunnen. Foto: Okänd.

De styvt stagade vingarna hade en stomme av lätta duralaluminiumlegeringar och stål. Framkanten var täckt av metall medan resten av vingen var täckt med tyg. Den övre vingen var försedd med skevroder och stöddes ovanför flygkroppen via en inverterad V-stötta, medan de nedre vingarna var direkt fästa på de längsgående balkarna i undre delen av flygkroppen.

Fiat CR.42 restaureras. Duxford Military Vehicles Day 2012.
Foto: Roland Turner, Birmingham, Storbritannien (CC BY-SA 2.0, Wikimedia)

Stjärten bestod av ett tygbeklätt ramverk av duralaluminium.

Eftersom flygplanet saknade cockpithuv var läderhuva obligatorisk vid flygning.

CR.42:an var försedd med fasta huvudlandningsställ och hjulen var inneslutna i strömlinjeformade kåpor av aerodynamiska skäl.

Flygplanet visade sig vara exceptionellt smidigt under flygning, en egenskap som var ett resultat av jaktplanets mycket låga vingbelastning. Jaktflygplanets mycket starka struktur gjorde det möjligt för piloter att utföra praktiskt taget alla typer av manövrer.

CR.42 drevs vanligtvis av en enkel överladdad 14-cylindrig Fiat A.74R1C.38 luftkyld radial-/stjärnmotor som via en växel drev en 3-bladig Fiat-Hamilton Standard 3D.41-1 propeller på 2,9 meter i diameter.

Under flygplanets utveckling ägnades särskild uppmärksamhet åt utformningen av NACA-kåpan som rymde motorn. Kåpan hade en serie justerbara klaffar för kylningsändamål. I motorrummet fanns även en brandsläckare i händelse av brand.

När det gäller beväpning var de tidiga CR.42:orna utrustade med en enkel 7,7 mm och en 12,7 mm Breda-SAFAT akan som var monterade i den övre flygkroppen och sköt direkt genom propellern. Den klenare akan ersattes senare så att standardbeväpningen kom att bestå av 2 st 12,7 mm akan. Minst 5 olika svenska händelser om propellerskott med J 11 har rapporterats där propellern skjutits sönder…

Bristerna med CR.42 bestod av dess långsammare hastighet i jämförelse med monoplan, brist på pansar, eldkraft och radioutrustning.

De svenska CR.42 skiljde sig från de italienska CR.42 genom att de hade radio, 20 mm pansarplåt bakom piloten och de kunde utrustas med skidor.

DATA CR.42

Längd:	8,25 m
Övre vingspann:	9,7 m
Nedre vingspann:	6,5 m
Höjd:	3,35 m
Vingarea:	22,4 m2
Tomvikt:	1.830 kg
Max startvikt:	2.500 kg
Motor:	Fiat A74R1C38 14-cyl luftkyld stjärnmotor, 627 kW/840 hk
Propeller:	3-bladig med variabel stigning
Max hastighet:	440 km/tim
Marschfart:	400 km/tim
Landningshastighet:	128 km/tim
Räckvidd:	780 km
Max flyghöjd:	10.000 m
Stighastighet:	11,8 m/sek
Vingbelastning:	102 kg/m2
Startsträcka:	210 m
Landningssträcka:	340 m
Beväpning:	Tidiga CR.42: 1 x 7,7 mm Breda SAFAT och 1 x 12,7 mm Breda SAFAT akan Senare CR.42: 2 × 12,7 mm Breda SAFAT akan Vissa CR.42: Ytterligare 2 × 12,7 mm akan i undervingens kåpa.
Bomber:	2 x 200 kg på vingarna

Ritning: Okänd (CC BY-SA 3.0, WikiMedia)

FIAT CR.42 – YOUTUBE-FILMER

CR.42 på Flygvapenmuseum.	CR.42 – The Best Biplane Fighter of WW2?
CR.42 i Italiens Flygvapen.	CR.42 med kod 162-6 i Air Force Historical Museum, Vigna di Valle, Italien.
CR.42 med kod 13-95 i RAF Museum i London.	CR.42 i luften.
CR.42 Falco.	CR.42 i krig och fred.
CR.42 DB