Det finns flera olika typer och benämningar av jetmotorer: Turbojet, turbofläkt, turboprop, propfan och ramjet-motor. De jetmotorer som används på moderna jetflygplan är turboprop och turbofläkt.

Översättningen mellan engelska och svenska för motortyperna kan ibland vara förvirrande:

• Enkelströmsmotor heter på engelska Turbojet och denna beteckning används ibland som ett svenskt ord för jetmotorer.
• Dubbelströmsmotor heter på engelska Turbofan vilket ofta felaktigt översätts till turbofläktmotor.
• Försvarsmakten använder Turbojet som beteckning för både enkelströms- och dubbelströmsmotor. De har fått benämningen Reamotor och beteckningen RM.

De första försöksmotorerna

Redan i mitten av 1930-talet provflög Caproni-fabriken i Italien ett plan med en jetmotor. Denna motor hade en kompressor som drevs av en konventionell kolvmotor. Ungefär samtidigt höll man på även i andra länder med att utveckla jetmotorer.

Den tyske forskaren Hans Joachim Pabst von Ohain började arbeta med jetmotorkonstruktioner under 1930-talet och 1935 lyckades han patentera sin första jetmotor när han arbetade vid universitetet i Göttingen. Hans von Ohain och kollegan Max Hahn anställdes av Heinkel i mars 1936.

I Sverige tillverkade Bofors på 1930-talet, enligt anvisningar från professor Alf Lysholm, en fungerade jetmotor. På grund av de höga temperaturerna blev tillförlitligheten så låg att man lade ner projektet

Läs även ”Jetmotorer som inte var det” i menyn till vänster för mer historik om jetmotorernas första år…

De första jetmotorerna

De första praktiskt användbara jetmotorerna för flygplan började konstrueras före andra världskriget, med Tyskland och England i spetsen. Motor HeS 1 (Heinkel-Strahltriebwerk 1) var världens första turbojetmotor och provades i en provbock vid Heinkels flygverkstad i Warnemünde i mars 1937.

Under sommaren 1938 monterades en experimentmotor, HeS 3A, under det propellerdrivna flygplanet He 118 V-2. Under testflygningen startades jetmotorn som då lyckades uppnå dragkraften 380 kp.

Den 27:e augusti 1939 blev Tyskland det första landet att flyga med jetdrift. Flygplanet var en Heinkel He 178 som hade en turbojetmotor med centrifugalkompressor (HeS 3B) konstruerad av Hans von Ohain och Max Hahn. Piloten var Erich Warsitz och flygningen utfördes på Heinkel Marienehe Airfield nära Rostock. Den svaga motorn gav en dragkraft på endast 450 kp (mot förväntade 800 kp) och kunde bara hålla flygplanet i luften under ca 6 minuter!

I slutet av 1939 hade även Junkers och BMW börjat konstruera jetmotorer och två flygplan för jetdrift var under utveckling: Messerschmitt Me 262 och He 280.

I England var Frank Whittle en förgrundsfigur och han hade redan 1932 tagit patent på sina idéer om turbojetmotorer. 1936 grundade han företaget Power Jets Ltd där han konstruerade en turbojetmotor med centrifugalkompressor: Power Jets (Whittle) W.1. Det första motorprovet med W.1 utfördes i april 1937, bara några veckor efter von Ohains motorprov. W.1 hade en dragkraft på 390 kg och monterad i en Gloster E.28/39 flög den första gången den 15:e maj 1941.

Den första turbojetmotorn med axialkompressor, Jumo 004A, utvecklades vid Junkers & Co Motorwerke av Dr Franz Anslem. Den provkördes första gången den 11 oktober 1940 och hade en dragkraft på 600 kp. Den första testflygningen utfördes med en Me 110 den 15 mars 1942. Inmonterad i en Messerschmitt Me 262 gjorde den sin första riktiga flygning den 18 juli 1942 men det blev Jumo 004B som slutligen användes i Me 262 då 004A inte var lämplig för massproduktion. Den första turbojetmotorn med efterbrännkammare (EBK) var en modifierad Jumo 004E som provkördes i mitten av 1945. Motorns dragkraft med EBK var 1.200 kp.

Frank Halford konstruerade motorn H.1 som blev Englands andra turbojetmotor. Den baserades på Frank Whittles konstruktion men hade en enklare funktion. De Havilland köpte H.1 och kallade den för de Havilland Goblin. Motorn testflögs första gången i flygplanet Gloster Meteor.

Senare användes Goblin II-motorn i flygplanet de Havilland Vampire som köptes av svenska Flygvapnet (J 28) i början av 1946. Motorn fick då den svenska beteckningen RM 1. De tre första jetflygplanen i svenska Flygvapnet, J 28 de Havilland Vampire (med motor RM 1), landade på F 13 i Norrköping den 4 juni 1946.

Men svensk flygmotorhistoria då? Jo, se under respektive RM-typ i menyn….

Jetmotorn i civil flygtrafik

Effektiviteten på jetmotorerna ökade mer och mer och 1949 inledde brittiska de Havilland testflygning av kommersiellt jetflyg och den 2 maj 1952 sattes deras flygplan DH 106 Comet 1 i trafik. Flygplanet fick dock strukturella problem och efter ett par haverier (utmattningsbrott) togs flygplanen ur tjänst. Efter modifieringar, framför allt av de stora fyrkantiga fönstren, sattes den nya och större modellen DH Comet 4 in i trafik 1958 (nu med Rolls Royce Avon 525B-motorer) och blev det första jettrafikplanet på Nordatlantrutten.

---

Källor:
Kontakt 86
Turbojetmotorhistorik av Per-Erik Holm, Robotmuseum.se.
Wikiwand: Princpen för jetmotorer.
Plane Encyclopedia
Wikipedia: Heinkel He 178
Tanks45: He118
Wikipedia: Junkers Jumo 004
HugoJunkers: Junkers Jumo 004
Air and space: Junkers Jumo 004B.
Grc.nasa.gov
Wikipedia: De Havilland Comet.
Wikipedia: Efterbrännkammare.
Jqmgrdyk: German Jetpower.
Britannica.

Uppdaterad: 2023-06-06