HISTORIK

JA 37 Viggen var ett jaktflygplan med begränsad attackförmåga som ersatte J 35 Draken. Det var mycket stora skillnader mellan JA 37 och de övriga versionerna. Bland annat fick JA 37 förstärkt skrov, kraftigare och mindre störkänslig motor (RM 8B), förstärkt styrsystem, nytt radarsystem, fast beväpning (30 mm akan), större fena (som SK 37) samt ökad inre bränslemängd. Elektroniken var också helt annorlunda mot tidigare versioner av Viggen.

Prototypen till JA 37 (37-21) flög första gången 1974 och var en ombyggd prototyp till AJ 37 (37-2). Den första seriebyggda JA 37 var 37301. Den var hela tiden provflygplan på SAAB och FC och levererades aldrig till Flygvapnet.

Utprovningen underlättades av att JA 37 utrustades med ett inbyggt testsystem för felsökning. En bandspelare i flygplanet registrerade cirka 200 parametrar rörande flygtillstånd och funktionssystem.

Leveranserna till Flygvapnet pågick mellan 1979-1990. Bråvalla flygflottilj (F 13) blev första flottilj att ta flygplanet i tjänst i juni 1980. Därefter kom Blekinge flygflottilj (F 17) i december 1981.

Totalt tillverkades 149 flygplan JA 37. De var i operativ tjänst i Flygvapnet mellan 1980-2004 och systemet skrotades endast 14 år efter att det sista flygplanet levererades.

Den sista flygningen med JA 37 (roten 37347/37349) utfördes 2005-02-01 vid Försökscentralen (FC). Mellan 1979-2005 hade JA 37 avverkat 6.779 flygtimmar vid FC under totalt 7.820 flygningar.

BASERINGAR

Flottilj	Avlöste	Tidsperiod	Ersatt av
F 4	J 35D	1983-2004	JAS 39
F 13	J 35F	1980-1993	–
F 16	J 35F	1986-2003	–
F 17	J 35F	1981-2002	JAS 39
F 21	J 35D	1982-2003	JAS 39

MOTOR

JA 37 försågs med den vidareutvecklade RM 8B-motorn som bl a hade bättre prestanda på högre höjder. Motorn var nio centimeter längre än den tidigare RM 8A-motorn varför flygplanskroppen förlängdes lika mycket. Dragkraften var 7.350 kp (72,1 kN) och med tänd efterbrännkammare (EBK) 12.750 kp (125 kN). Med tänd EBK gav detta en effektökning på 968 kp (9,5 kN) mot RM 8A.

RADAR

JA 37 använde Ericssons siktesradar PS-46/A som byggde på pulsdopplerteknik. Vid skjutning med akan och jaktrobotar kunde radarn skilja ut ett rörligt föremål från de fasta markbakgrundsreflektionerna. Den var också okänslig för fiendens eventuella remsfällningar. Radarn kunde också urskilja lågt flygande mål från markekon vilket var viktigt när fienden flög in mot sina mål på lägsta höjd. Vid anfall sände radarn ut en målbelysningssignal som användes av radarjaktroboten RB 71 Skyflash för att styra mot målet.

BEVÄPNING

Automatkanon

JA 37 var den enda Viggenversionen som hade fast monterad automatkanon. Det var en 30 mm Oerlikon KCA revolverkanon (akan m/75) med en eldhastighet på 22 skott/sekund, alternativt 11 skott/sekund för mer eldtid vid övningar. Magasinet rymde 125-150^[?] granater och varje projektil vägde cirka 0,36 kg. JA 37 var även utrustad med radarsikte vilket gjorde det möjligt att använda kanonen i mörker.

Jaktrobotar

JA 37 kunde bl a beväpnas med två radarstyrda jaktroboten RB 71 Skyflash som hade en passiv radar vilket krävde att flygplanets radar belyste målet. Den reflekterade radarstrålningen fångades upp av robotens radarmottagare som skickade signalen vidare till robotens styrsystem som styrde roboten mot målet. Roboten vägde 195 kg och kom upp i en hastighet på mer än 700 m/sek med hjälp av en krutraketmotor. Räckvidden var drygt 30 km.

Även fyra värmesökande robotar RB 24J Sidewinder AIM-9P och RB 74 Sidewinder AIM-9L (fr o m 1987) kunde bäras. När roboten låste på målet hördes en ton i hörlurarna varefter roboten kunde avfyras. Roboten vägde 80 kg och drevs av en krutraketmotor med en brinntid på 3,5 sekunder. Namnet Sidewinder kommer från en amerikansk giftorm (Crotalus Cerastes) som känner av värmen från sina byten och kan hitta dessa även i totalt mörker.

Mot slutet av sin tjänstgöringstid fick JA 37 även den modernare radarstyrda jaktroboten RB 99 AMRAAM (AIM-120B).

Attackraketer

JA 37 kunde även bära upp till fyra Raketkapsel m/70, vardera försedda med sex st 135 mm Raket m/70 med spränghuvud eller pansarspränghuvud beroende på uppdrag. Pansarspränghuvudena kunde förses med zonrör för att fungera mot bl a luftmål.

Motmedel

Motmedlen var i grunden desamma som till övriga versioner men var nu effektivare. Efter vissa modifieringar kunde JA 37 bära:

• Fackelfällare BOY 401: 2 st kunde bäras. Varje fällare rymde 24 facklor.
• Remsfällare BOL 451: 2 st kunde bäras. De var monterade i bakre delen av en modifierad lavett för RB 74. Varje fällare rymde 160 remspaket.
• Störkapsel ESA U95.

AVIONIK

Under åren 1971-1973 förändrades den tidigare planerade systemstrukturen pga den snabba utvecklingen inom elektronikområdet (halvledarminnen och mikroprocessorer). Ett nytt digitalt och datoriserat avioniksystem togs fram och JA 37 fick en helt nykonstruerad centraldator (CD-107) med fem gånger större kapaciteten än centraldatorn i AJ 37. Centraldatorn var av typen Singer-Kearfott SKC-2037, utvecklad i USA men licenstillverkad i Sverige. I JA 37 fanns nu fyra utifrån programmerbara datorer mot endast en i AJ 37.

Taktisk information presenterades för piloten av det Elektroniska Presentationssystemet EP-12 som var konstruerad av Svenska Radio AB (SRA):

• Siktlinjesindikator SI (information speglades på genomsynlig skiva framför frontrutan).
• Målindikator MI visade den egna radarbilden tillsammans med fiendeeko samt eget flygläge. Svenska flygplan presenteras med en igenkänningssignal (IK) för att förhindra beskjutning av egna styrkor.
• Taktisk indikator TI visade en karta, flygdata, navigerings- och radarinformation.

Läs mer om programutveckling och modifieringar av EP-12.

JA 37 var också försedd med en avancerad styrautomat (SA 07) konstruerad av Saab.

Styrdatasystemet utvecklades så det kunde ta emot information om luftläget i stort och inte bara information om det mål som radarjaktledaren ledde jaktflygplanet mot. Nu kunde data från radargruppcentraler och luftförsvarscentraler överföras till jaktflygplanet via en styrdatalänk och piloten kunde själv välja mål och taktik utan att behövda använda sin egen radar.

1985 infördes Jaktlänken/Datalänken som kunde överföra taktisk information mellan två flygplan och 1997 utökades funktionen till fyra flygplan. Införandet av datalänken och RB 74 krävde ytterligare omkopplare på styrspaken och funktionen för luftbroms togs bort från styrspaken.

1986 infördes ett varningssystem för markkollision.

KAMERA

En registrerkamera RKA 40B kunde monterades i en hållare framför siktlinjesindikatorn SI för att fotografera mål framför flygplanet tillsammans med informationen på siktlinjesindikatorn. Kameran laddades med 16 mm film och ett tumvred användes för att mata fram filmen. En indikator visade kvarvarande filmmängd.

Med hjälp av en bandspelare som spelade in flygplanets datasignaler, och ibland tillsammans med RKA 40B, kunde flygförarens handhavande av flygsystemet i efterhand utvärderas i det markbaserade utvärderingssystemet UTBM. Där kunde pilotens målinmätning, siktning, vapenhantering samt start och landning analyseras.^[K]

MODIFIERINGAR

Flera omfattande modifieringar har medfört att nya versionsbeteckningar införts. I väntan på slutleverans av JAS 39 Gripen genomfördes en genomgripande modifiering (Mod D) med flera ändringar av flygplanets olika dataprogram i syfte att förbättra funktion och integrering av elektroniska motmedel samt möjligheten att använda den nya jaktroboten RB 99 AMRAAM AIM-120B.

I modpaket D infördes ett modifierat datorstött system PLA (PlaneringsAnläggning) som användes för att underlätta pilotens planering och utvärdering av flyguppdrag (se AJ 37 / AJS 37)

Tack vare den nya Centraldatorn CD kunde uppgraderingar och förbättringar införas utan att hårdvaran behövde bytas ut.

Modpaket

Modpaket är en samling förändringar på flygplanen som därefter erhåller nytt suffix:

• JA 37A (Modpaket A): Retroaktivt suffix för flygplan som ej modifierats med Modpaket B, C eller D. Beteckningen sällan använd.
• JA 37B (Modpaket B): Ej infört.
• JA 37C (Modpaket C): Från 1992/1993 förbättrad elektronik i radar och kontrollsystem. Radarn blev mindre känslig för störningar, kunde följa flera mål samt presentera virtuella mål som överförts till flygplanet via styrdatalänken vilket gjorde flygstridsövningarna mera realistiska och billigare (inga målflygplan behövde användas).
• JA 37D (Modpaket D): Från 1997. Möjlighet att använda 4 st jaktrobot RB 99 (AMRAAM). Ny Centraldatorn CD-207. Störsändare i kapsel (ESA U95), motmedelskapsel BOY 401, GPS samt delvis ny instrumentpanel med LCD-skärm i färg. Planerings- och utvärderingssystemet PLA (PlaneringsAnläggning). Datastav för snabbprogrammering av CD och utdata från CD. Störkapsel U95 med manövrering från gashandtaget. Radarn utökad räckvidd.
• JA 37DI (Modpaket D Internationell): JA 37D modifierade för internationell tjänst. Flyginstrument graderade i knop, fot och nautiska mil i stället för km/h, meter och km.

---

Källor:
Wikipedia: JA 37 och SAAB 37 Viggen.
Avrosys
Protec: Viggen (pdf)
AEF: FPL 37 Viggen – 1, FPL 37 Viggen – 2 och JA 37.
AEF: EP-12 och Siktesradar PS-46
Robotmuseum: RB-71 Skyflash och RB-24J Sidewinder.
SMB
Flygvapenmuseum
Västerås flygmuseum
Airvectors
”Flygvapnet” av R Andersson, K Karlsson och A Linnér.
K] = AEF: Registrerutrustning JA 37 och Digitaltmuseum.
?] = Olika uppgifter finns…

Uppdaterad: 2025-09-25