HISTORIK

AJ 37 Viggen var ett medeltungt attackflygplan med sekundär roll som jaktflygplan. Det var konstruerat av Saab AB på beställning av Försvarets Materielverk (ursprungligen Kungliga Flygförvaltningen).

AJ 37 var den första varianten i Viggen-serien som kom ut på förband. Flygplanet var avsett för attackanfall mot mål på marken och till sjöss. A står för attack och J står för att flygplanet även hade en begränsad jaktkapacitet. Huvuduppgiften var insats mot sovjetiska landstigningsfartyg. Tack vare beräkningskapaciteten och integrationen av olika sensorer i Centralkalkylatorn kunde AJ 37 klara sig utan den navigatör som hade varit nödvändig i A 32 Lansen.

Flygplanet var i operativ tjänst i Flygvapnet mellan 1973-1997.

TILL FLYGVAPNET

AJ 37 i sitt slutliga serieutförande (37001) flög första gången 1971-02-23 och levererades sedan till Försökscentralen FC i juni 1971. Sedan följde ytterligare 5 flygplan (37002, 37003, 37005, 37006 och 37007) för vidare prov vid FC och instruktörsutbildning av piloter i Flygvapnet. Se den fantastiska bilden när AJ 37 startar från FC och nästan slår vingspetsen i banan!

Flygvapnet fick sin första AJ 37 i juli 1971 och 1973 togs den i förbandstjänst vid Skaraborgs flygflottilj F 7. Dessutom användes AJ 37 vid Västgöta flygflottilj F 6 i Karlsborg, Hälsinge flygflottilj F 15 i Söderhamn och även ett kort tag vid Norrbottens flygflottilj F 21 i Luleå.

Totalt levererades 106 flygplan AJ 37 mellan 1973-1978 och de kom att utrusta sex flygande divisioner. Dessa divisioner utgjorde den offensiva delen av Första Flygeskadern E 1, på sin tid kallad Överbefälhavarens klubba eller bara ÖB:s klubba. AJ 37 var som attackflygplan operativ i Flygvapnet under 27 år och började avvecklades 1992.

BASERINGAR

Flottilj	Avlöste	Tidsperiod	Ersatt av
F 6	A 32A	1977-1993	–
F 7	A 32A	1973-1997	AJS 37
F 10	J 35F2	1993-1997	JAS 39
F 15	A 32A	1974-1997	AJS 37
F 21	S 37	1993-1997	JAS 39

BEVÄPNING

AJ 37 saknade fast beväpning men kunde beväpnas med en rad olika vapen på utvändiga vapenbalkar. För attackuppdrag till havs användes den målsökande Sjömålsrobot RB 04E som kunde avfyras på långt håll mot fartyg. Mot markmål användes Attackrobot RB 05 som styrdes av piloten mot målet och flygplanet kunde även bära Attackrobot RB 75 Maverick som hade en inbyggd TV-målsökare.

Det fanns också möjlighet att lasta totalt 16 st 120 kg sprängbomb m/61 på speciella lavetter som tog fyra bomber var. Utöver robotar och bomber fanns även raketkapsel m/70 som laddades med sex st 13,5 cm sprängraketer. Som mest kunde fyra raketkapslar bäras av AJ 37.

För självförsvar kunde två kapslar med 30 mm automatkanoner eller jaktroboten RB 24 Sidewinder monteras på vapenbalkarna. Olika kapslar med motmedel fanns framtagna, kapsel B (KB) släpper remsor för att avleda radarsändare och facklor som skall avleda värmesökande robotar, kapsel A (KA, senare U22) kan störa fientlig radar på elektronisk väg.

Mitt under flygkroppen fanns Centralbalk C1 som primärt användes för att bära fälltanken. På vardera sidan av flygkroppen fanns Sidobalk S7V och S7H som kunde bära RB 75, RB 05, RB 24, raketkapsel eller bomblavett. Under innervingarna fanns Vapenbalk V7V och V7H som bar den tunga vapenlasten så som RB 04E, RB 75, raketkapsel eller bomblavett. Under yttervingarna fanns Robotbalk R7V och R7H som var avsedda att bära RB 28, något som aldrig användes utan det var först efter AJS-modifieringen som robotbalkarna kom till användning.

Beväpningsvalet begränsades av att AJ 37 bara hade fyra vapenbalkar för attacklast, så även om det fanns många vapenalternativ kunde inte allt användas samtidigt. Dock flögs alltid uppdrag i 4-grupper, där två flygplan bar exempelvis bomber eller raketkapslar, ett flygplan jaktrobotar för försvar och ett flygplan var lastat med motmedelskapslar.

För målinriktning av vapnen användes Siktlinjesindikator SI tillsammans med en spaningsradar och ett omfattande datorprogram i Centralkalkylatorn CK-37. CK-37 ersatte navigatören i de tidigare A 32A Lansen och gjorde det möjligt för piloten att navigera vid extrem låghöjdsflygning samt utföra radarmålspaning med inriktning och avfyring av vapen mot utvalda land- och sjömål i alla väder och mörker.

MODIFIERING AJS 37

Pga en försening av efterföljaren till Viggensystemet, JAS 39 Gripen, inleddes år 1992 ett modifieringsprogram på AJ 37, SF 37 och SH 37, för att ge dessa viss JAS-kapacitet, dvs en begränsad multiroll-kapacitet. Utöver attack- och jaktuppdrag skulle flygplanet även kunna genomföra spaningsuppdrag. De modifierade flygplanen betecknades därför AJS 37.

Modifieringen av AJ 37 innebar utökad datorkapacitet, förbättrad precisionen i navigeringssystemet (Ternav) samt möjlighet att använda den nya sjömålsroboten RBS 15F (utvecklad för JAS 39). Även Bombkapsel 90 Mjölner och RB 74 Sidewinder (totalt 6 st) för luftmål tillkom som beväpningsalternativ. RB 74 kunde också bäras på de yttre vingbalkarna, något som bara JA 37 kunnat tidigare.

En uppgraderad radar, liknande den PS-371/A som fanns i SH 37, gjorde det möjligt för AJS 37 att utföra radarspaningsuppdrag. AJS 37 kunde dock inte bära externa spaningskapslar.

Ett datorstött system PLA (PlaneringsAnläggning) infördes för att underlätta pilotens planering och utvärdering av flyguppdrag. Efter planeringen i PLA fördes alla uppgifter om uppdraget över på en datastav som piloten sedan pluggade in i flygplanet. Under uppdraget samlades data kontinuerligt in på datastaven tillsammans med flygplanets läge. Vid utvärdering i PLA kunde man sedan spela upp hela passet, vilket var mycket fördelaktigt i utbildningshänseende. Man kunde också samköra data från två flygplan vid t ex luftstrid.

Av de 108 tillverkade AJ 37, kom 49 flygplan att modifieras till AJS 37. Drygt ett 20-tal av de totalt 108 tillverkade individerna finns bevarade runt om i världen.

---

Källor:
Wikipedia: AJ 37
AEF: FPL 37 Viggen, FPL 37 Viggen och AJ 37
Flygvapennytt nr 4, 1994 (pdf)
Airvectors
Avrosys
Protec (pdf)

Uppdaterad: 2025-09-25