I FLYGVAPNET

De första serieflygplanen började levereras 1951-06-21 till F 13, Bråvalla flygflottilj, i Norrköping. Totalt levererades 661 flygplan SAAB 29 till Flygvapnet:

• 224 st J 29A levererades mellan 1951 och 1953.
• 361 st J 29B (A 29B) levererades mellan 1953 och 1955 och var i tjänst till 1957 då de ersattes av A 32A Lansen.
• 76 st S 29C (spaningsversionen) levererades mellan 1954 och 1956 och var i aktiv tjänst fram till 1970.

Flygplanet hade som alla nya produkter barnsjukdomar men problemen löstes efter hand och SAAB 29 skulle bli ett mycket robust och omtyckt plan.

Det utvecklades aldrig någon tvåsitsig skolvariant utan piloterna skolades in på andra flygplan. I början inträffade ett antal landningshaverier på förband med dödlig utgång och som var kopplat till egenskaperna för pilvingar. Vid girmanöver uppstod en oönskad rollkoppling (”gir-roll-störning”). Vid roll vänster uppstår girverkan höger och vänster vinge förs fram och får ökad lyftkraft (gentemot höger vinge som vinklas ännu mer bakåt) varvid vänster roll hävs och skevroderverkan blir omvänd.

På F 8 i Barkarby förlorade man under sin inflygningsperiod två förare på två dagar efter varandra. Det medförde att F 8:s förare vägrade att flyga J 29. En lätt panikstämning spreds i Flygvapnet.

Prov utförda vid FC visade att flygplanet ligger stabilare i planén och är okänsligare för oren flygning om landningsklaffen fälls ut till 30° i stället för 40° som var det normala vid landning. Vingklaffsreglaget ändrades därför så att det stoppades vid 30° men kunde frigöras och vid behov föras till läge 40° klaffvinkel. Piloterna informerades om problemet och Teknisk Order utfärdades (TOMT 8/12 1953 och TOMÄ 1/2 1954). Även SFI kompletterades.

SAAB 29 innebar en revolution för Flygvapnet som hade ställt höga krav och de motsvarades med råge. Bl a kunde en tekniker och några värnpliktiga klara av flygplanets service på ca tio minuter mellan uppdragen!

Tyvärr drabbades Tunnan av en mängd haverier som krävde 98 personers liv.

BASERINGAR

Flottilj	Version	Tidsperiod
F3	J 29A/B	1953-1965
F3 MFD	J 29F mod	1967-1976
F4	J 29F	1956-1967
F6	A 29B	1953-1957
F7	A 29B	1954-1957
F8	J 29B	1953-1956
F9	J 29A/F	1952-1963
F10	J 29B/E/F	1953-1965
F11	S 29C	1954-1966
F12	J 29A	1952-1960
F13	J 29B	1951-1961
F15	J 29A/F	1956-1961
F16	J 29A/F	1952-1962
F21	S 29C	1954-1967

VERSIONER

J 29: Fyra prototyper byggdes mellan 1948-1950.

J 29A: Grundversionen av Saab 29 tillverkades under 1951-1954 och avvecklades 1965. Den var utrustad med motor RM 2 utan EBK. På senare modeller hade de vingmonterade dykbromsarna flyttats till flygkroppen framför landställsluckorna. 224 st byggdes mellan 1951-1953.

J 29B: Ökad räckvidd efter införande av bränsletankar i vingarna (50% större bränslekapacitet). Balkar för att bära bomber, raketer och fälltankar. Användes också som attackplan med beteckningen A 29B. Flertalet modifierades senare till J 29F. 331 flygplan byggdes mellan 1953-1955.

A 29B: Samma som J 29B men betecknades A 29B när den användes vid attackflottiljer.

S 29C: Spaningsversionen var som J 29B men var obeväpnad och försedd med upp till 7 kameror i nosen. Pga kamerorna fick kroppen en utbyggnad undertill på var sin sida om noshjulet. De hade radarvarningssystemet PQ17 och blev det första svenska stridsflygplan som hade radarvarnare. Fick senare samma modifierad vinge som J 29E. 76 st byggdes mellan 1954-1956. 25 st modifierades 1967 för att användas som målflygplan.

J 29D: Ett provflygplan med motor RM 2B och svenskkonstruerad EBK. J 29D användes även för de två projekten nedan men byggdes senare om och modifierades till J 29F.

J 29E: Modifierade J 29B med ny yttervinge med en markant inskärning i framkanten och med en vertikalt monterad stallfena (”sågtandsvinge” eller ”Dog-tooth wing”) för att höja det kritiska Mach-talet. Vingen infördes även på C-versionen. 29 st J 28E (29656-29662 och 29664-29685) hade inte tidigare haft versionsbeteckning A eller B så det verkar som de blev tillverkade som E-version redan på Saab.

J 29F: 306 st B- och E-flygplan modifierades mellan 1954-1959 till J 29F. Fick ”sågtandsvinge” och motor RM 2B med EBK. 1963 modifierades alla J 29F (drygt 80 st) för att kunna bära RB 24 (AIM-9B Sidewinder) värmesökande jaktrobot. Några flygplan modifierades 1967 för målbogsering.

Från och med 1954 byggdes alla jakt- och attackplan om och fick efterbrännkammare (EBK). Vissa modifierades på CVV (>140 st) och andra direkt på Saab (>160 st). EBK:n höjde maxhastigheten på flygplanen men framförallt förbättrades stigförmågan. S 29C modifierades inte med EBK.

FÖRDELNING VERSIONER / FÖRBAND

Benämning	Antal	Tidsperiod	Typ	Basering
J 29	4	1948-1950	Prov
J 29A	224	1951-1963	Jakt	F 3, F 9, F 12, F 15, F 16
J 29B	360	1953-1957	Jakt/attack	F 6, F 7, F 8, F 9, F 10, F 13
S 29C	76	1954-1970	Spaning	F 11, F 21, MFD
J 29D	1	1954-1955	Prov
J 29E	29	1954-1958	Jakt	F 4, F 9
J 29F	308	1955-1976	Jakt	F 3, F 4, F 9, F 10, F 15, F 16, MFD

SKENMÅL

Efter en idé från England, där man gjorde försök med skenmål av stridsvagnar, gjordes ett försök på F 10 med att göra uppblåsbara skenmål av gummi föreställande fpl 29. Trelleborgs Gummifabrik tillverkade en försöksmodell som i början av 1955 monterades upp på F 10. Strax intill ställdes en riktig 29:a och allt fotograferades från luften.

Bilderna blev hyfsade men på marken såg attrappen bedrövlig ut, bl a för att den inte hade blåsts upp med fullt tryck eftersom inga begränsningstrådar ännu fanns inne i vingarna (skulle utprovas). Hade fullt lufttryck anbringats så hade vingarna fått formen av bulliga, avlånga korvar! Försöken avbröts och man satsade istället på maskering av flygplanen.^[3]

VÄRLDSREKORD

Den 6/5 1954 slog en J 29B världsrekord i hastighet när kapten Anders Westerlund flög en 500 km lång sluten bana med en genomsnittshastighet av 977 km/tim på tiden 30 min och 42 sek. Vid vändpunkten efter halva sträckan tappade Anders 40 sekunder pga kraftigt dis (start, vändpunkt och mål måste passeras på under 100 m höjd). Portarna till automatkanonerna var pluggade^[4] för att minska luftmotståndet. Tidigare rekord, satt av en amerikansk F-86 Sabre, överskreds med 27 km/tim.

Den 23 mars 1955 slog två S 29C från Södermanlands flygflottilj, F 11, ett nytt världsrekord i roteflygning. Kn Hans Neij och fältflygare Birger Eriksson flög en 1.000 km lång sluten bana (Nyköping – Nätra kyrka i Bjästa, Örnsköldsvik – Nyköping) med en medelhastighet på 900,6 km/tim. Fälltankar medfördes och de fälldes över Bottenhavets is efter att bränslet förbrukats. Det gamla rekordet hade sattes i maj 1950 av den brittiske testpiloten James ”Jim” Cooksey med en Gloster Meteor och var på 822 km/tim.

MFD – MÅLFLYGDIVISIONEN

Målflygdivisionen bildades 1/7 1967 och var baserad på F 3 i Malmen. Efter att Saab 29 avvecklats från aktiv tjänst vid förbanden 1967 kom de att tjänstgöra vid MFD ända fram till 29/8 1976.

MFD opererade totalt 34 st S 29C varav ett 25-tal hade ”mål-area-förstärkare” i en kapsel under vingen för att öka flygplanets radarsignatur. På så vis kunde man simulera för anfallande jakt att det var ett stort bombflygplan eller ett större fientligt förband man anföll. S 29:orna användes också som störflygplan vid övningar. S 29C togs ur tjänst 1970 och de sista kasserades 1970-11-30.

Några J 29F användes vid MFD för att fungera som konventionella målbogserare och då användes målbogseringsvinsch MBV-2 för vingmål. I slutet av 60-talet kom dessa J 29F att få fenkoder i 50-serien för att särskilja dem från MFD:s S 29C . J 29F togs ur tjänst våren 1975 men flög sista gången vid Flygvapnets 50-års-jubileum 29/8 1976. Även några J 29A användes (29144, 29241, 29276) men de hade ingen vinsch utan bogserlinan fästes under kroppen.

AVVECKLINGEN

J 29 avvecklades från aktiv tjänst 1967 och gjorde sin sista flygning den 12/5 på F 4 i Frösön. I samband med avvecklingen och övergången till bl a SAAB 35 Draken, kom kanonerna från de skrotade flygplanen att användas till att beväpna Pansarbandvagn 302.

Den sista flygningen i Flygvapnets tjänst ägde rum den 29/8 1976 vid Malmslätt i samband med Flygvapnets 50-årsjubileum men de sista 29:orna kasserades först 1978-06-07.

I samband med Flygvapnets 50-årsjubileum startades föreningen ”Tusen Timmar Tunnan-klubben” (TTT). TTT var en sammanslutning vars medlemmar hade minst tusen timmar i SAAB 29. Klubben bildades formellt först 1987 (då Saabs flygdivision firade 50-årsjubileum) och kunde då visa upp en medlemslista med 79 piloter. Rekordet innehavs av Björn Amelin med 2.369 timmar.^[2]

---

Källor:
Wikipedia (eng)
Wikipedia (sv)
Flygvapenmuseum
AEF: FPL 29, del 1 och AEF: FPL 29, del 2
Nyteknik, teknikhistoria: Svenskt jetflygplan i världsklass
Nyteknik, teknikhistoria: Spår av Messerschmitt-flygplan
Popularhistoria
Saab AB
Västerås flygmuseum
Flugzeuginfo.net
Saab, media
LAE blogg om Niklas 51 och MFDs J 29
Kontakt 1987, nr 81 och 82.
Flygteknik under 100 år (artikel av Olle Ljungström, SAAB)
Att flyga är att leva (Norrbohm/Skogsberg).
1 – Nils Thorssons bok/pärm (ej publicerad) ”Historik och kartläggning av vapenmateriel för flygplan”, 1975, Arboga.
2 – J 29-klubben och Tusen Timmar Tunnan (Spray.se)
3 – Kontakt 1988, nr 85 och 87.
4 – SFT – Svensk Flyghistorisk Tidskrift, 2018-4.

Uppdaterad: 2024-05-11