F 9 – Göta flygflottilj, Säve

Historik

1940

1940-02-28 beslutade riksdagen att Flygvapnet skulle förstärkas med två nya jaktflottiljer, F 9 i Säve och F 10 i Skåne. F 9 var dock först tänkt att förläggas till Trollhättan.

1938 sattes F 7 i Såtenäs upp under namnet Göta flygflottilj men namnet ändrades 1940 till Skaraborgs flygflottilj varvid namnet Göta flygflottilj friställdes och tilldelades F 9.

F 9:s primära uppgift var luftförsvar av Göteborgsregionen.
1940 påbörjades byggnationerna och de första byggnaderna utgjordes av fältbaracker. Pga det obefintligt flottiljområdet kom F 9 under den första tiden att verka från andra platser än just Säve. Staben förlades till centrala Göteborg och andra delar av personalen förlades till Barkarby skola i Stockholm. Flottiljens flygplan flögs över till Bunge och organiserades 1940-07-10 i två divisioner. I början lånades flygplan J 9 Seversky in från F 8. Under sensommaren fick flottiljen sina första egna J 8 Gloster Gladiator.

I januari 1941 började flygplan J 11 Fiat Falco levereras till F 9 då flottiljområdet i Säve var färdigt att tas i bruk.

Från 1942 ingick F 9 i Andra flygeskadern E 2 (Jakteskadern).

1943 blev F 9 den första flottiljen i Sverige att få en berghangar. Totalt uppfördes ett 60-tal byggnader inom flottiljområdet.

1943-09-01 levereras de första flygplanen J 22 till F 9 och de ersattes i början av 1946 av J 21A.

1946-07-29 blev fk Johansson först i Sverige med att rädda sig med katapultstol när han med sin J 22 kolliderade med fk Bengt-Olov Johanssons (senare Järkenstedt) J 21 över Pater Noster-skärgårdens naturreservat.

1949-07-21 beväpnades F 9 med J 28B Vampire.

1949-08-30 — 1949-09-08 besökte hela 1:a divisionen Royal Air Force i North Weald och Farnborough.

1950

1955 invigs den nya berghangaren ”Nya berget”.

1957 blev F 9 en sektorflottilj då Västra flygbasområdet (Flybo V) avvecklas och delvis ersattes med luftförsvarssektor W2.

Vid försvarsbeslutet 1958 skulle två flygflottiljer avvecklas, F 8 och F 14. Samtliga J 34 Hawker Hunter på F 8 överfördes till F 9 och det sista (nr 34099) flögs 1962-04-24 till F 9 av C F 8 öv Sven Uggla.

1960

När Österrike i början av 1960-talet köpte 30 flygplan J 29F Tunnan kom F 9, tillsammans med F 15, att från 1961-07-06 utbilda deras piloter och tekniker.

1966-05-08 firade F 9 25-årsjubileum och anordna en stor flygdag med 40.000 åskådare.

1966 upplöstes Andra flygeskadern E 2 (Jakteskadern) och F 9 kom nu istället att underställas chefen för Västra militärområdet, Milo V.

Vid försvarsbeslutet 1968 fastslogs att F 9 skulle avvecklas. F 9 bestod då av två divisioner (3:e divisionen vakantsatt 1967-06-30) och sommaren 1968 upphörde flygverksamheten vid 2:a divisionen och i december 1968 vid 1:a divisionen.

F 9 avvecklades trots att den var en av Flygvapnets modernaste flygflottiljer (nybyggt trafikledartorn, två berghangarer och två rullbanor). Det ansågs dock att en avveckling av F 9 inte skulle få någon påverkan av sysselsättningen i Göteborg, jämfört med vad en avveckling av en flottilj i en småstad skulle haft för effekt på sysselsättningen. Även ansågs att ett hot från öster var troligare än ett hot från väster.

1969-06-25 avtackades F 9 på Gustav Adolfs torg i Göteborg med bl a fanvakter från Göteborgs garnisons övriga förband. Efteråt paraderade nio grupper J 35:or ur F 3 och F 10 över staden (3 divisioner plus en stabsrote).

1969-06-30 avlämnades flottiljpersonal, med fanvakt ur F 9 och F 7, till CFV genlt Stig Norén som yttrade orden: ”Många förändringar, omorganisationer och indragningar har tidigare skett inom krigsmakten, men aldrig förr har ett så ungt förband lagts ned.” Efter parad för F 9 fana överlämnade C F 9 Ulf Cappelen-Smith fanan till CFV Stig Norén som i sin tur överlämnade fanan till C F 7 Bengt Lehander.

F 9 hade haft åtta krigsflygplantyper under åren 1940-1969 och dessa hade tillsammans avverkat en flygsträcka motsvarande 2.500 varv runt jorden. 42 flygare hade omkommit i flygtjänsten.

1969-07-01 överfördes F 9 sektoransvar till F 7 och flottiljområdet övertogs delvis av 2:a Helikopterdivisionen som flyttade in från Torslanda.

1969 sattes Västra Värnpliktskontoret VKV upp i Säve.
1969 flyttade Marinens sjukvårdsskola MSjvS in på Säve från Hjuvik, Hisingen.
1969-07-01 flyttade Marinens 2:a helikopterdivision (Yngve Blå) in på Säve från Torslanda flygplats.

Efter avvecklingen behöll Flygvapnet flygplatsen och ”Nya berget” som en krigsflygbas.

Säve-basen (flygfält med berghangar) förvaltades av C F 7 och en basbataljon B74 sattes upp för drift och underhåll. Även en flygdivision tillhörande F 10 förbereddes att användas på Sävebasen i krigstid och under storövningar. I fredstid utgjorde berget ett mobiliseringsförråd för jaktflygplan och försåg även flygande personal ur Första flygeskadern E 1 med omklädningsrum och flygplan.

Säve depå (övriga anläggningar, Västra Värnpliktskontoret VKV och Marinens 2:a Helikopterdivision) förvaltades av försvarsområdeschefen Fobef 32/3. Chefen för VKV blev även platschef för Säve flygbas.

1970

Polisflyget börjar använda Säve som helikopterbas.

Sedan 1976 är västra delen av flygplatsen omvandlad till civil flygplats och gick fram till 2014 under namnet Göteborg City Airport.

1980

1984 började man anpassa Säve flygplats för tyngre luftfart och banan förlängdes med omkring 400 meter.

1988 flyttade Västra Värnpliktskontoret VKV ut från Säve till Kärringberget i Göteborg.

1989 bytte Marinens 2:a helikopterdivision namn till 12:e helikopterdivisionen.

1990

1992 lades Basbataljon B74 ned och Säve, med sidobasen Landvetter, blev istället sidobaser till Hagshults flygbas.
1992 flyttade Marinens sjukvårdsskola MSjvS till Käringberget, Göteborg.

Sjöfartsverket har ansvar för att det finns räddningshelikoptrar för statlig sjö- och flygräddning. Från 1993 hade Sjöfartsverket ett avtal med Försvarsmakten om att de skulle hålla helikoptrar i beredskap för räddningsverksamheten. Det administrativa kontoret låg på Säve flygplats med verksamhet som strategisk planering, tekniskt underhåll och utbildning.

Från 1994 administrerades flottiljområdet av KA 4.

1998-01-01 överfördes 12:e helikopterdivisionen till Helikopterflottiljen i Kallinge men blev kvar i Säve som ett detachement. under namnet Göta helikopterbataljon (3:e hkpbat).

1999-03-31 avvecklade Flygvapnet helt sitt engagemang vid Sävebasen men berghangaren användes i ytterligare några år för att skrota SAAB 37 Viggen.

2000

2000 utgick berghangarerna ur krigsorganisationen.
2000 gick Luftfartsverket in som delägare i flygplatsens driftbolag tillsammans med Volvo och Göteborgs kommun. Flygplatsens namn ändrades till Göteborg City Airport.

2000-06-30 utgick Göta helikopterbataljon (3:e hkpbat) och blev istället 5:e helikopterskvadronen i Säve, ingående i Svea helikopterbataljon.

Vid 2004 års försvarsbeslut skulle Försvarsmakten helt lämna flottiljområdet i Säve.

2005-05-15 etablerades Aeroseum i ”Nya berget”.

2006-04-28 överlämnades Helikopterflottiljens sjöräddningsberedskap till Norrlandsflyg (formellt övertagande 2006-05-01) och 5:e helikopterskvadronen i Säve flyttade till F 7 i Såtenäs.

År 2007 byggdes terminalen om och ankomst- och avgångshallarnas yta fördubblades.

2010

2013 bildades ”2:a Helikopterdivisionen” i Aeroseums organisation och bestod av tre helikoptrar HKP 4 i berghangaren och f d officerare och civila från Försvarsmaktens ursprungliga 2:a Hkp-division.

2014-11-26 stoppades flygtrafiken med tyngre flygplan pga bärighetsproblem på taxibanan och 2015-01-13 beslutade ägarna (Swedavia, Volvo och Göteborgs kommun) att lägga ned flygplatsen pga att kostnaden för att bygga om taxibanan ansågs för hög (250 miljoner). Swedavia tog över ägandet för en symbolisk summa och 2015-01-18 utfördes den sista reguljära flygningen.

2016-05-11 köpte Serneke flygplatsen med planer för allmänflyget, 112-verksamheten, motorverksamhet, utbildningar och event.

I december 2016 stängdes trafikledartornet och flygplatsen blev en s k okontrollerad flygplats.

I februari 2017 ändrades namnet tillbaka till Säve flygplats.
Serneke meddelade att de tillsammans med Bodyflight Stockholm AB skulle uppföra världens högsta vertikala vindtunnel på Säve. Den skulle användas för Bodyflight och beräknades stå klar 2018.

I april 2018 öppnades åter trafikledartornet.
I juli 2018 lade Serneke fram planer på en industriell blandstad i Säve med plats för Göteborgs industri och näringsliv på en markytan av 1.500.000 m2.

2018 köptes flygplatsen av Castellum AB som planerade ett utvecklingsområde för framtidens hållbara logistik och mobilitet sida vid sida med dagens flygverksamhet. Rullbanan skulle kortas till 600 m och omvandlas till helikopterplatta, FATO. Området fick namnet Gateway Säve.

2020

Frivilliga Flygkårens brandflyg och sjöbevakning på Säve flygplats upphörde i december 2025.

2025-12-30 lämnade det sista flygplanet Säve varefter flygplatsen stängdes för att bli verksamhets- och kontorsområde. Säve är nu en av Europas största helikopterlandningsplatser.

Redan i början av januari 2026 beslutade regeringen att utreda om flygplatsen skulle bevaras som ett beredskapsflygfält.^{[GP, DN]}

Gamla berget

1941 påbörjades byggandet av det som senare kom att kallas ”Gamla berget”. Berghangaren hade en yta på 8.000 m² och invigdes 1943. Även en kontors- och sambandsdel med plats för flottiljens jaktcentral (JC) byggdes i direkt anslutning till bergshangaren. Bergtäckningen över anläggningen är endast cirka 10 m tjock. Berghangarens infarter skyddas av förstärkta träportar och ventilationen är av typ självdrag. Gamla berget kan betraktas som ett mellanting av berghangar och ovanjordshangar av konventionell typ.

Berghangaren i ”Gamla berget” vid F 9 utgör sannolikt världens första berghangar. Pga att man saknade tidigare erfarenheter av berghangarsbyggande och ingen utländsk motsvarighet att studera, var man tvungen till att lösa flera oförutsedda problem under arbetets gång. Bl a vatten och avloppsledningar, hangarportar, dagvattenbrunnar, vattentoaletter, avtappningsställen, uppvärmning, ventilation och panncentral.

Gamla Berget användes som hangar för ett kompani J 29F, ett kompani J 34 och som tillsynshangar för J 29F-kompaniet. Efter att omskolningen till J 34 kom Gamla berget att från mars 1963 endast att användas av två kompanier J 34.

Nya berget

Eftersom den gamla bergshangaren inte var konstruerad för att stå emot taktiska kärnvapen, började man i början av 1950-talet anlägga en betydligt större och mer avancerad berghangar på 22.000 m². Den fick namnet ”Nya berget” och ligger på 10-12 m djup och taket är närmare 30 m tjockt. Berghangaren blev klar 1955 och kunde rymma upp till 60 flygplan.

Anslutningen till berghangaren bestod av två 400 m långa lutande uppfartstunnlar. Anläggningens huvudtunnel var hästskoformad och från denna utgick ett antal sidotunnlar (skepp) åt båda håll längst ned i anläggningen. Huvudtunneln kunde användas för enkelriktad flygplansbogsering genom hangaren då den ena porten kunde vara infart och den andra utfart.

I berghangaren finns flygdivisionslokaler, förläggningar, verkstäder, förråd samt en kommandocentral (KC) för att leda flygplanen på flottiljen i både fred- och krigstid.

Efter 1958 moderniserades Nya berget och försågs med bl a kraftiga, armerade stötvågsportar som vägde ca 90 ton var, egna drivmedels- och vapenförråd, vändskivor för flygplanen vid sidotunnlarna och fasta klargöringsplatser i uppfartstunnlarna. Infällt i bergväggen fanns fasta klargöringsplatserna med anslutningar för el och drivmedel, utrymmen för övrig klargöringsutrustning samt vapen och ammunition. Även ett automatiskt sprinklersystem för brandsläckning installerades. Ventilationen utfördes genom inblåsning av luft från mitten av bergväggarna och sögs sedan ut vid golv och tak.

Nya Berget användes av ett kompani J 34, en SK 16-grupp med 5-7 flygplan och en tillsynsavdelning för J 34. F 9 hade förutom flottiljverkstaden inga hangarutrymmen utöver berghangarerna. F 9:s normal tilldelning av flygplan J 34 bedömdes rymmas i berganläggningarna.

Efter avvecklingen av F 9 kom Nya Berget att fungera som uppställningsplats för övertaliga J 35 Draken.

Valspråk

Vincere est vivere (Att segra är att leva)

Viktiga årtal

År	Händelse
1940	1/7 bildas F 9.
1940	10/7 organiseras F 9 på Bunge flygfält.
1940	F 9 beväpnas med J 8 Gloster Gladiator.
1941	F 9 är fullt organiserad i september.
1941	F 9 tillförs J 11 – Fiat CR 42 Falco
1943	F 9 tillförs J 22 – FFVS 22
1946	F 9 tillförs J 21A.
1949	F 9 tillförs J 28B Vampire.
1952	F 9 tillförs J 29 Tunnan.
1955	15/5 inviges det ”Nya berget” av Gustaf VI Adolf.
1957	F 9 blir sektorflottilj.
1961	F 9 tillförs J 34 Hawker Hunter.
1961	F 9 utbildar personal i Österrikiska flygvapnet.
1964	F 9 tillförs HKP 3B – Bell 204B som räddningshelikopter.
1969	F 9 avvecklas 30/6 kl 15.00.

Förläggningsorter, detachement och baser

Plats	Typ	Period
Hovby flygbas	B	196?-??-?? – 1975-??-??

Flygplan

År	Typ
1940-1940	J 9 – Serversky P-35
1940-1941	J 8 – Gloster Gladiator
1941-1944	J 11 – Fiat CR 42 Falco
1943-1946	J 22 – FFVS 22
1946-1950	J 21A – SAAB 21
1949-1951	J 28B – Vampire
1952-1961	J 29 – SAAAB Tunnan
1961-1969	J 34 – Hawker Hunter
1964-1969	HKP 3B – Bell 204B

Divisioner

Beteckning	Namn	Aktiv
1:a divisionen 91:a jaktflygdivisionen	Ivar Röd	1940-1968
2:a divisionen 92:a jaktflygdivisionen	Ivar Blå	1940-1968
3:e divisionen 93:e jaktflygdivisionen	Ivar Gul	1941-1967

91:a Jaktflygdivisionen

Ivar Röd var 1:a divisionen vid F 9 och bildades 1940-07-01 som en skolflygdivision. Flygdivision förlades inledningsvis till Roma kloster på Gotland.

Divisionen kom att operera J 9 Serversky P-35, J 11 Fiat CR 42 Falco, J 22 FFVS 22, J 21A SAAB, J 28B Vampire, J 29 Tunnan och J 34 Hawker Hunter. Divisionen var den sista aktiva vid flottiljen och avvecklades 1968-12-31.

92:a Jaktflygdivisionen

Ivar Blå var 2:a divisionen vid F 9 och bildades 1940-07-01 som en skolflygdivision. Flygdivision förlades inledningsvis till Bunge på Gotland.

Divisionen kom att operera samma flygplanstyper som 1:a divisionen (förutom J 9). Divisionen upplöstes 1968-06-06. Officiellt avvecklades divisionen med tillhörande baskompani 1968-06-30.

93:e Jaktflygdivisionen

Ivar Gul var 3:e divisionen vid F 9 och bildades 1941-03-13 vid Skaraborgs flygflottilj F 7 i Såtenäs. Divisionen kom att operera med samma flygplanstyper som 1:a och 2:a divisionerna. Divisionen vakantsattes 1967-06-30. Officiellt avvecklades divisionen med tillhörande baskompani 1968-06-30.

Sektorsansvar

1957 avvecklades de fem flygbasområden och ersattes av elva luftförsvarssektorer. F 9 tilldelades ansvaret för luftförsvarssektor W2 som i stort omfattade dagens Västra Götalands län samt Hallands län. Sektor W2 leddes ifrån luftförsvarscentralen LFC Svalan i Mölndal som fick sin radarinformationen från radargruppcentral Rrgc Hajen. Vid avvecklingen av F 9 överfördes sektoransvaret 1969-07-01 till F 7 i Såtenäs.

Chefer

År	Namn
1940-1948	Magnus Bång
1948-1959	Arthur Åhmansson
1959-1960	Åke Mangård
1960-1969	Ulf Cappelen-Smith

Divisionsemblem mm

Lars-Erik Johansson var 19 år när han 1942 ställde upp i och vann tävlingen om att skapa emblemet för 3:e divisionen på F 9. Lars-Eriks bidrag var den stridsberedda getingen.^[1]

1943 började F 9 måla hjulkåpor och spinnrar på sina J 11:or i divisionsfärgerna. Under en period försågs många av flottiljens J 21:or med namn vars första bokstav utgjordes av flygplanets kodbokstav. Namnet placerades vanligen på nosen och förekom hos både 1:a och 2:a divisionen.

Filmer på Youtube

Glimtar från F 9	Säve flygflottilj
Lars-Gunnar berättar om F 9	Kurt berättar om när han flög Saab J 21 mm
Säve ESGP AeroShow	Flyguppvisning på Säve 2013
ESGP SÄVE final episode?	Aeroseums Flyghelg 2025
Aeroseum
Aeroseum reportage 2007	Aeroseum 2011
Aeroseum 2023	Aeroseum Hemliga Rum
Aeroseum Göteborg, del 1	Aeroseum Göteborg, del 2
Scandinavia’s largest aviation experience centre	Om Aeroseums volontärer, Bertil & Kjell

---

Källor:
Wikipedia: Göta flygflottilj
Wikipedia: Säve flygplats
Wikipedia: Säve flygbas
Aeroseum
Fortifikation Väst: F 9 berghangar
Flygvapennytt 1969-4 (pdf)
Flygvapennytt 1974-4 (pdf)
Wikipedia: Sjöfartsverkets helikopterverksamhet
Sjöfartsverket: Sjö- och flygräddningens helikopterverksamhet
Wikipedia: Värnpliktsverket
Wikipedia: Marinens sjukvårdsskola
Wikipedia: 12:e helikopterdivisionen
Wikipedia: Göta helikopterbataljon
Wikipedia: 5:e helikopterskvadronen
Göta flygflottilj
Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet, Statens Försvarshistoriska Museer / Christian Braunstein
1] = Digitalt museum
GP] = GöteborgsPosten
DN] = Dagens Nyheter

Uppdaterad: 2026-03-29