F 6 – Västgöta flygflottilj, Karlsborg

Historik

Karlsborgs flyghistoria började 1913-05-29 då lt Gösta von Porat landade med en Nieuport IV G på exercisheden ”Lusharpan”. Flygningen ingick som ett led i att landa och starta utanför den ordinarie basen (Malmen). Eftersom Porats fästmö befann sig i Karlsborg valdes denna plats. Andra besöket med Nieuport IV G ägde rum under återfärden från Kviberg till Malmen pga bränslebrist. Från det lokala apoteket inhämtades ricinolja (en olja som inte löses i bensin).^[1]

Vid 1936 års försvarsbeslut skulle de fyra befintliga flygkårerna utökas till sju flottiljer. F 6 skulle förläggas till Karlstad och F 7 till Karlsborg men under hösten växlades numreringen och F 7 blev Karlstad och F 6 Karlsborg (våren 1938 ändrades Karlstad till Såtenäs). F 6 skulle bli en bombflottilj fullt uppsatt till 1942.

En stor hangar H 81 för två divisioner byggdes 1936-1938 och de byggnader som övertagits från arméns infanteri- och volontärskola rustades upp och moderniserades. 1937-1938 var flygfältet ca 1.600 x 1.200 meter stort. F 6 sattes upp 1939-07-01 med John Stenbeck som första flottiljchef men några dagar tidigare (1939-06-28) landade F 6 första flygplan (SK 11). Personalstyrkan bestod av endast 22 personer och flygstyrkan omfattade tre man och 2 flygplan (SK 9 och SK 11) plus två inlånade S 6 och en J 8.

Tre månader senare var personalstyrkan över 200 personer. Flottiljverkstad, sjukhus, hangar, flygförråd, värmecentral och officersmäss byggdes under vintern. Krigsutbrottet 1939-09-01 innebar att F 6 kom att utnyttjas av andra flottiljer och den 5/9 omgrupperade större delen av Jämtlands flygflottilj F 4 sina B 4 till Karlsborg. F 6 hade under hösten 1939 14 egna piloter och man lånade in ytterligare två J 8 från F 8.

1940-05-30 drabbades den nybyggda hangaren H 81 av en explosion vid vilken den kände flygaren Kurt Björkvall och ytterligare fyra människor omkom. 52 flygplan B 6 (Republic Serversky Guardsman) hade beställts till F 6 och skulle levereras under hösten 1940. Två flygplan hann levereras till F 6 innan USA 1940-10-10 stoppade all export av krigsflygplan till Sverige genom sitt vapenembargo. Under tiden hade utfasade B 4 från F 4 överförts till F 6 och B 4 blev därmed den första huvudflygplanstypen vid F 6. I april 1940 förfogade F 6 över drygt 20 flygplan B 4 och nio SK 14 från Krigsflygskolan i Ljungbyhed (för den grundläggande flygslagsutbildningen GFSU).

1941 överfördes de flesta flygplan B 4 till F 7 och ersattes av totalt 54 flygplan B 5. Några B 4 behölls som sambandsflygplan och målbogserare. Vid omskolningen till B 5 tillkom den 3:e divisionen. Under den snörika vintern 1941-1942 matbombade B 5 isolerade byar i Skåne med fallskärmsförsedda aluminiumbehållare fyllda med livsmedel.

Sommaren 1942 påbörjades omskolningen till bombflygplanet SAAB B 17 vid den 3:e divisionen.

Efter krigsåren skulle försvaret nedrustas och 1945 föreslogs att F 6 skulle avvecklas och Flygvapnets Centrala Skolor FCS i Västerås skulle omlokaliseras till Karlsborg. Men det ”kalla kriget” fick försvarsministern att istället förespråka en förstärkning av Flygvapnet. I december 1947 beslutades därför om en förstärkning av Flygvapnet vilket medförde att F 6 omorganiseras från bombflottilj till attackflottilj.

1947-11-27 fick F 6 sina första J 21A-3 och totalt 32 flygplan levererades fram till april 1948. Under sommaren 1948 överfördes 29 flygplan A 21 från F 7 till F 6. För att klara underhållet av den för F 6 nya motortypen anställdes under en kortare tid två tyska verkmästare från Daimler Benz. Som mest kom F 6 att disponera 70 flygplan A 21. Av dessa avskrevs 30 flygplan pga haverier (de flesta pga gräsfältets dåliga skick) och sju piloter omkom.

Under sommaren 1950 anlades den permanenta banan 06/24. Hösten 1952 uppfördes en ny trafikledningsbyggnad.

Hösten 1953 påbörjades omskolning av flottiljens personal till flygplan 29 Tunnan: Markpersonalen vid F 10 i Ängelholm och flygförarna vid F 12 i Kalmar. 1954-01-12 fick F 6 sina första J 29B Tunnan och inom ett år hade 52 flygplan levererats. 1955 fick F 6 tillsammans med F 7 i uppdrag att utprova mörkerflygning med flygplan 29.

Sommaren 1956 förlängdes rullbanan. Under den period som flygplatsen byggdes ut, baserades flottiljens divisioner på krigsflygbaser.

1957 fick F 6 sina första A 32 Lansen och i februari 1958 var samtlig personal vid de tre divisionerna omskolad till A 32. Förbrukningen av flygbränsle under A 32-epoken var ca 160 m³/dag. Lansen skapade bullerproblem i Karlsborg vilket medförde att Flygvapnet tvingades lösa in flera fastigheter nära flygfältet.

1964-05-24 firade F 6 25-årsjubileum. Fyra piloter från F 6 bildade en uppvisningsgrupp med A 32-flygplan under ledning av lt Ivar Sävås (”Sävås-gruppen”). På fenorna målades en vit Lansenteckning på rödorange botten i självlysande färg. Pga tidsbrist målades flygplanen innan man fått tillstånd från CFV. Dagen före uppvisningen kom negativt besked varför specialmärkningen sprutades över med ordinarie färg. Under uppvisningen flög det sista flygplanet i de andras jetstråle varvid det yttersta färglagret blästrades bort och flygplanet landade, trots CFV:s förbud, med synlig specialmärkning.

1967-05-01 upphörde 3:e divisionen pga Flygvapnets ekonomiska besparingar. Inför kommande försvarsbeslut föreslogs att Målflygdivisionen vid F 3 skulle omlokaliseras till Karlsborg när F 3 lades ner men Målflygdivisionen blev kvar på Malmslätt som ett detachement till F 13.

1977-11-07 tillfördes AJ 37 Viggen till F 6 och 1978-06-30 var omskolningen genomförd.

Inför försvarsbeslutet 1982 skulle en flottilj läggas ned och F 6 ställdes mot F 13 detachement i Malmslätt (F 13M) och F 18 i Tullinge. Riksdagen beslutade att F 18 skulle läggas ner.

1985 tillfördes F 6 ett versionskontor för AJ 37, SF 37, SH 37 och SK 37. Uppgifterna var bl a att svara för gångtids- och tillsynsplanering (slitplaner), verkstadsbeläggningar, modifieringsinförande, materielstyrning, budgetering och kostnadsuppföljning. Kontoret hade även till uppgift att utprova och utveckla AJS-konceptet, Taktisk Utprovning AJS (TU AJS), vilket skulle ge AJ 37, SF 37 och SH 37 en begränsad JAS-kapacitet. Mellan 1991-1997 utfördes modifieringarna till AJS-versionen på flygverkstäderna vid F 6, F 7, F 15 och F 21.

Inför försvarsbeslutet 1991 ansåg ÖB det nödvändigt att avveckla F 6 och F 10. Om det skulle behövas ytterligare avvecklingar stod F 13 i Norrköping på tur. Inför det försenade försvarsbeslutet 1992 ansåg ÖB att det var F 13 som skulle avvecklas och F 6 och F 10 var alternativ för ytterligare avvecklingar. Regeringens direktiv var dock att F 10 skulle vara kvar pga det svenska exportåtagandet gällande J 35 Draken. CFV föreslog då att bara F 13 skulle avvecklas av kostnadsskäl.

Efter regeringsskifte föreslogs i januari 1992 att F 6 skulle avvecklas men i mars 1992 motsatte sig Ny demokrati avvecklingen då man borde invänta vilka flottiljer som skulle beviljas koncession för JAS 39 Gripen.

1992-06-03 föreslog regeringen att F 13 skulle avvecklas i stället för F 6 men då regeringen tvingades till förhandlingar med Socialdemokraterna om besparingar pga finanskrisen kom ett nytt förslag 1992-09-20 och där skulle F 6 avvecklas. CFV föreslog då att både F 6 och F 13 skulle avvecklas 1994-06-30 och regeringen antog förslaget 1992-12-10.

1993-06-06 flög 2:a divisionen för sista gången och 1993-12-16 flög 1:a divisionen för sista gången. Den sista flygningen från F 6 utfördes 1994-05-02 då flygplan 37107 (kod 6-20) flög till F 7 efter att ha stått inne för F-tillsyn på flygverkstaden.

1994-06-30 hölls en avskedsceremoni på F 6 ledd av C F 6 Claes Bjärle och CFV Lars-Erik Englund. Ett par timmar senare var CFV i Norrköping och förklarade F 13 avvecklad.

F 6 samtliga yrkesofficerare blev erbjudna ny placering inom Försvarsmakten men av totalt 265 civilanställda gick 96 personer ut i öppen arbetslöshet.

F 7 blev utsett att bevara F 6 traditioner och fana. TU AJS överfördes till F 15 i Söderhamn.

Totalt 63 personer omkom under flygtjänsten på F 6.

Efter avvecklingen av F 6

Vid avvecklingen övertog Karlsborgs kommun en större del av flottiljområdet. 2002 fick Karlsborgs kommun 60 miljoner kronor i statligt bidrag för att utveckla området och investera i flottiljområdets fastigheter. Bl a två hangarer och tekniska enheten kom att användas av civila företag.

2007 köpte Statens Fastighetsverk tillbaka flottiljområdet för 5 miljoner och TL-tornet byggdes om för 6 miljoner. Flygplatsen blev åter en militär flygplats, nu bemannad av F 7, och gav bl a stöd åt Livregementets Husarers K 3 luftburna verksamhet. Fortfarande fanns dock civila företag inom området.

Från 2013-01-01 ingick flygplatsen i Försvarsmaktens Insatsorganisation 14 (IO 14) och dess 2:a flygbasbataljonen vid Norrbottens flygflottilj F 21.
2013 beviljade regeringen ett anslag om 122 miljoner kronor för renovering och modernisering av flygplatsen men renoveringen av rullbanan avbröts 2014. Rullbanan bedömdes vara i extremt dåligt skick vilket redan tidigare hade fått F 7 att belägga banan med användningsförbud för flygplan med lågt sittande jetmotorer (bl a SK 60 och JAS 39).

Från 2016-01-01 löd flygfältet åter under F 7 och användes bl a av K 3, FJS, SOG och Helikopterflottiljen i Malmslätt.
2018 togs landningsbanan ur bruk för flygtrafik pga sprickbildningar och ytsönderfall.
2019 påbörjades renoveringen igen men redan samma år stoppades den pga förekomsten av PFAS.
I november 2021 togs rullbanan åter i bruk efter de senaste underhållsåtgärderna.
Under 2026 flyttade det sista civila företaget ut från flottiljområdet och rullbanan började renoveras (dränering, beläggning, banljus mm) bl a för att kunna ta emot den nya jetmotorförsedda ersättaren för TP 84 Hercules, Embraer C-390 Millennium.

Segelflygverksamheten

F 6 disponerade två G 101, en SE 102, två SE 103 och en SE 104 samt två SK 11 för bogsering. 1942 inleddes den första utbildningskursen för personalen vid F 6 och 1944 genomfördes en instruktörskurs med deltagare från övriga flygflottiljer. 1945 flyttades segelflygverksamheten till Flugebyn för att inte störa den ordinarie verksamheten.

1944 slog lt Arne Wennerström nytt svenskt höjdrekord med höjden 5.700 meter. 1945 blev F 6 tvåa i lag-SM och 1946 blev man etta. 1945 blev lt Sven Alm svensk mästare och lt Bengt Olow slog svenskt rekord i sträckflygning med en 380 km flygning mellan Karlsborg och Smygehuk. 1950 vann fu Billy Nilsson de första officiella världsmästerskapen.

Segelflygverksamheten upphörde 1955 och segelflygplanen överlämnades till civila flygklubbar. De båda bogserflygplanen SK 11 överlämnades till Värmlands flygklubb och Skövde flygklubb.

Valspråk

Tro och vilja

Viktiga årtal

År	Händelse
1939	F 6 sätts upp 1/7 med John Stenbeck som flottiljchef.
1939	5/9 omgrupperas större delen av F 4 till F 6 pga krigsutbrottet.
1940	F 6 tillförs drygt 20 flygplan B 4.
1941	F 6 tillförs flygplan B 5 under våren (54 flygplan).
1943	F 6 tillförs SAAB B 17.
1947	I december omorganiseras F 6 från bombflottilj till attackflottilj.
1947	F 6 tillförs SAAB J 21.
1954	F 6 tillförs J 29B Tunnan.
1957	F 6 tillförs A 32 Lansen.
1977	F 6 tillförs AJ 37 Viggen.
1985	Versionskontor för AJ 37, SF 37, SH 37 och SK 37 bildas på F 6.
1994	F 6 avvecklas vid en avskedsceremoni 30/6.
1995?	Karlsborgs kommun övertar flottiljområdet.
2007	Flygplatsen köps tillbaka av Statens Fastighetsverk.

Förläggningsorter, detachement och baser

Plats	Typ	Period
Karlsborgs flygplats	F	1939-07-01 — 1994-06-30
Hovby flygbas	B	1975 — 1994-06-30
Hasslösa flygbas	B	19?? — 1994-06-30
Moholm flygbas	B	19?? — 1994-06-30

Flygplan

År	Typ
1935-1957	SK 11 – Tiger Moth
1940-1940	B 6 – Seversky/Republic 2PA Guardsman
1940-1941	B 4 – Hawker Hart
1941-1944	B 5 – Northrop 8A-1
1942-1952	SE 102 – Grunau Baby
1943-1944	S 6 – Fokker 1935-1940
1943-1948	B 17 – SAAB 17
1943-1952	G 101 – Schulgleiter 38
1943-1952	SE 103 – Kranich
1943-1952	SE 104 – DFS Weihe
1944-1953	SK 12 – Focke-Wulf Fw44J Stieglitz
1945-1948	SK 15 – Klemm KL 35
1947-1954	A 21A – SAAB 21
1952-1972	SK 16 – NA AT-16
1953-1957	A 29B – Tunnan
1957-1978	A 32A – Lansen
1960-1960	S 14 – Fieseler Fi 156 Storch
1966-1985	HKP 2 – SA Alouette II
19xx-1973	TP 83 – Pembroke
1972-1993	SK 50 – SAAB Safir
1977-1994	AJ 37 – Viggen
1985-1994	HKP 9B – MBB Bo 105

Divisioner

Beteckning	Namn	Aktiv	Anmärkning
Filip Röd	1:a divisionen 61:a attackflygdivisionen	1939-1948 1948-1993	1948 omorganiserad till attack. 1993 överförd till F 10.
Filip Blå	2:a divisionen 62:a attackflygdivisionen	1939-1948 1948-1993	1948 omorganiserad till attack. 1993 upplöst.
Filip Gul	3:e divisionen 63:e attackflygdivisionen	1941-1948 1948-1967	1948 omorganiserad till attack. 1967 upplöst.

61:a Attackflygdivisionen

Filip Röd var 1:a divisionen vid F 6 och bildades 1939 som en lätt bombflygdivision. 1948 omskolades divisionen till en attackflygdivision. Divisionen tillfördes flygplanen A 21-A 3, A 29B och A 32. 1978-02-16 gjordes den sista flygningen med A 32. 1978-02-20 påbörjades omskolning till AJ 37 (vid F 7).

Vid utprovning av AJS-konceptet förlades taktik- och systemutvecklingsarbetet TU AJS till Filip Röd. Vid avvecklingen av F 6 överfördes TU AJS 1994 till Hälsinge flygflottilj F 15 1993-12-15 utfördes en formationsflygning över Östergötland, Närke, Värmland och Västergötland. 1993-12-16 upplöstes Filip Röd och helikopterambulanstjänsten.

Filip Röd kom tillsammans med 131:a spaningsflygdivisionen (Martin Röd vid F 13) och 172:a spaningsflygdivisionen (Qvintus Blå vid F 17) att bilda 101:a spaningsflygdivisionen (Johan Röd) vid F 10 i Ängelholm.

62:a Attackflygdivisionen

Filip Blå var 2:a divisionen vid F 6 och bildades 1939-11-01 som en lätt bombflygdivision. 1948 omskolades divisionen till en attackflygdivision. Våren 1957 påbörjade divisionens markpersonal omskolning till 32 Lansen och i februari 1958 var divisionen helt omskolad. I januari 1961 flyttade divisionen in i den nybyggda Hangar 83. 1977-10-07 genomfördes den sista flygningen med A 32 Lansen. I juli 1977 påbörjades omskolningen till AJ 37 vid F 7 och divisionen var helt ombeväpnad i juni 1978.

1993-06-03 genomförde divisionen sin sista taktiska flygningen. Filip Blå upplöstes 1993-06-06 efter en formationsflygning över Karlsborg. Flygplanen överfördes till F 10 och F 15.

63:e Attackflygdivisionen

Filip Gul var 3:e divisionen vid F 6 och bildades våren 1941 som en lätt bombflygdivision. 1948 omskolades divisionen till en attackflygdivision. Sommaren 1942 blev Filip Gul den första division vid F 6 som tillfördes bombflygplanet SAAB B 17. Omskolningen tog ett år att genomföra. 1947-11-27 blev Filip Gul först på F 6 med att tillföras SAAB A 21-A3. Pga Flygvapnets besparingar upplöstes Filip Gul 1967-05-01.

Chefer

År	Namn
1939-1941	John Stenbeck
1941-1950	Gösta Hård
1950-1960	Ante Söderlindh
1960-1971	Nils Hansson
1971-1977	Hans Sjövall
1977-1986	Gunnar Hovgard
1986-1989	Göran Tode
1989-1993	Sten Öhlander
1993-1994	Claes Bjärle [tf]

Divisionsemblem mm

Filmer på Youtube

1964 F 6 25 år (utan ljud)	Mobiliseringsövning Ö-68 vid F 6 1968
Airshow F 6 1969.	1969 F 6 30 år (utan ljud)
Attackföretag A 32 Lansen	Attackflottiljen F 6
Sture Olovsson: Tillsyn på flygverkstaden	Sven Stål, brandövning Rispling. SK 60 och Rolf Lund
F 6 Journal 1981	Hedlund, Övning Bertil. Franska kadetter på F 6 1983. Karl Axel H slutar1983-10-01
F 6 Flygdag 1989-06-30	F 6 50 år. Flygdag 1989-06-30.
Sista passet med Fpl 37. Julgransflygning 1993.	F 6 ceremoniella nedläggning 1994-06-30
Filip Blå	JA 37 Viggen Karlsborg 97

---

Källor:
Wikipedia: Västgöta flygflottilj
Wikipedia: Karlsborgs flygplats
SFT: 2020-6 (pdf)
Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet, Statens Försvarshistoriska Museer / Christian Braunstein
SFF – Svenskt Flyghistoriskt Forum
FHT: F 6
F 6 kamratförening: Vpl Segerström berättar. (pdf)
F 6 kamratförening: Vpl Wedén berättar. (pdf)
F 6 kamratförening: Attack A 32A av Jan-Ivar Askelin. (pdf)
SFF: F 6, 2020-6. (pdf)
FlygvapenNytt, 1973-2. (pdf)
Sveriges Radio
Expressen: Flygförbud för JAS
FlygvapenNytt 1973-1. (pdf)
F 6 Kamratförening

Uppdaterad: 2025-12-21