F 1 – Västerås

F 1 – Västmanlands flygflottilj, Västerås

Historik

Det som senare blev Västmanlands flygflottilj F 1 i Västerås sattes upp som Första Flygkåren 1929-07-01 (försvarsbeslut från 1925). Från början var det dock tänkt att placeras i Uppsala.

Varken flygfält eller förläggning fanns i Västerås utan Flygkåren fick överta de gamla infanterikasernerna i Viksäng där Västmanlands regemente I 18 varit förlagda fram till 1927. Den första flygningen utfördes hösten 1929 från sjöflygstationen i Viksäng.

Först 1931 kunde flygverksamheten inledas vid Hässlö där det nu fanns tre hangarer och ett fält som var 500 x 500 meter. 1933 tillfördes 1:a Flygkåren en jaktdivision. Efter 1936 års försvarsbeslut omorganiseras Flygkåren till en medeltung bombflottilj och bytte namn till Västmanlands flygflottilj F 1.

1937 började de tre hangarerna ersättas och i augusti 1938 togs den första av tre nya hangarer av Törebodakonstruktion i bruk. De hade 55 meter i takhöjd och golvytan var på 110 x 40 meter.

F 1 flyttades formellt till Hässlö hösten 1944 och mellan 1943-1946 pågick en stor byggnation av själva flottiljområdet på Badelundsåsen. Flygfältet utökades till 1.000 x 1.000 meter och ett flygledartorn byggdes.

Vid försvarsbeslutet 1948 omorganiseras F 1 till nattjaktflottilj och en permanent rullbana på 2.000 meter anlades i riktning 01/19. F 1 hade varit underställt chefen för Första Flygeskadern E 1 men överfördes nu till Tredje Flygeskadern E 3. F 1 blev Sveriges första och enda nattjaktflottilj.

F 1 flygfältet 1979. Foto: Västmanlands Flygflottiljs Historiekommitte, F 1 Kamratförening. (CC BY-SA 3.0, Wikimedia Commons)

1954-1955 förlängdes banan till 2.500 meter. 1959 förstördes den först byggda Törebodahangaren i en brand.

I november 1961 beslutade regeringen att flygplatsen även fick användas för civil flygtrafik och man funderade på att flytta den civila flygtrafiken från Johannisbergs flygfält till Hässlö. Hösten 1967 fick kommunen prova på att nyttja Hässlö-fältet. I november 1968 började flygplatsen användas för civilt flyg och en permanent flygstation invigdes 1969-10-23 vid den nordvästra delen av fältet.

Hässlö hade en andra bana i riktning 04/22. Det var ett grässtråk men landningen gjordes på en kort asfalterad sträcka som korsar södra änden av bana 01/19. Efter att flottiljen avvecklats såldes marken och bana 04/22 upphörde.

F 1 kanslihus med trafikledartorn, 2010.
Foto: Joshua06 (Public domain, Wikimedia Commons)

I januari 1971 fick Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) i uppdrag att utreda FV:s framtida fredsorganisation, bl a skulle två flottiljer avvecklas. 1973 var huvudalternativen F 1, F 12 och F 17. Även F 10, F 11, F 13 och F 16 utvärderades. 1975 föreslogs en avveckling av F 11 och F 12.

När Svea flygkår F 8 avvecklades 1974 överfördes delar ur förbandet till F 1, bl a övertogs sektoransvaret för luftförsvarssektor O5 med tillhörande STRIL-bataljon, baspluton samt även förvaltningsansvaret över Barkarby flygbas.

Flottiljvakten vid F 1, 2010. Foto: Joshua06 (Public domain, Wikimedia Commons)

1978 skulle ytterligare en flottilj avvecklas och valet stod mellan F 1, F 10, F 16 och F 17. Riksdagen beslutade att F 1 skulle avvecklas senast 1983-06-30 och en stor del av flottiljens verksamhet överfördes till Upplands flygflottilj.

1981-07-01 övertog F 16 sektoransvaret med tillhörande STRIL-enheter och Barkarby flygbas. 1982-07-01 övertog F 13 förvaltningsansvaret över Eskilstuna flygbas med reservbas. 1983-06-30 halades fanan framför kanslihuset en sista gång. 1984 tog F 16 över förvaltningsansvaret över krigsbasen Hässlö. Merparten av det 3 x 2 km stora Hässlö-området ägs idag av Västerås Stad och Västerås Flygplats AB.

1997 skänkte Flygvapnet en J 35F-2 Draken till F 1 kamratförening. Flygplanet placerades som ”gate guard” vid flottiljen och invigdes den 11/9 med märkningen 1-44.

F 1 ”gate guard” SAAB J 35F-2 Draken nr 35583.
Foto: Joshua06 (Public domain, Wikimedia Commons)

Valspråk

Per Aspera Ad Astra (Genom mödor mot stjärnorna)

Viktiga årtal

ÅrHändelse
1929Första flygkåren sätts upp 1929-07-01.
1936Västmanlands flygflottilj bildas.
1939Flottiljen ingår i Första flygeskadern E 1.
1941Flottiljens B 3:or beväpnade fjärde fjärrspaningsdivisionen vid F 3, vilken omfördelades till F 11.
1949Flottiljen omorganiseras till nattjakt.
1956Flottiljen övertar ansvaret för luftbevakningen över västra mellansverige.
1959Flottiljen omorganiseras till allvädersjakt.
1967Flygplatsen öppnas för civiltrafik.
1971Sektor W5 slås samman med sektor O5.
1973Flottiljen övertar ansvaret av sektorledningen luftförsvarssektor O5.
1974Flottiljen övertar förvaltningsansvaret över Barkarby flygbas.
19761:a divisionen, Adam Röd, upplöstes 30/6.
1977Flottiljen omorganiseras 1/1 till sektorflottilj.
1979Riksdagen beslutar om att avveckla flottiljen.
1981Sektoransvaret med Strilenheter överförs till den 1/7 till F 16.
19813:e divisionen, Adam Gul, ombaseras 31/8 till Tullinge.
1981Förvaltningsansvaret över Barkarby flygbas övertas av F 16.
1982Eskilstuna flygbas övertas 1/7 av F 13.
198222/12 genomfördes den sista officiella flygningen med J 35 Draken vid F 1.
19822:a divisionen, Adam Blå, upplöstes 31/12.
19823:e divisionen, Adam Gul, överfördes 31/12 till F 16.
1983Flottiljen avvecklas 30/6.
1983F 16 övertar förvaltningsansvaret.

Förläggningsorter, detachement och baser

PlatsTypPeriod
ViksängF1929-07-01 — 1944-07-31
Västerås flygplatsF1944-08-01 — 1983-06-30
Örebro garnisonD1957-10-01 — 1975
KöpingD??
Tullinge flygplatsD1981-09-01 — 1982-12-31
Barkarby flygplatsB1974-07-01 — 1981-06-30
Malmby Fält 57B1974-07-01 — 1982-06-30
Heby reservvägbasB1974-07-01 — 1982-06-30
Eskilstuna flygbasB1976 — 1982-06-30
Typ: F=Förläggningsort, D=Detachement, B=Bas

Flygplan

ÅrTyp
1930-1935S 5A – Heinkel
1931-1938J 7 – Bristol Bulldog
1932-1938J 6 – Jaktfalken
1935-1938B 4 – Hawker Hart
1937-1945B 3 – Junkers Ju 86
1944-1946B 18A – SAAB
1945-1958TP 9 – Junkers
1946-1949B 18B – SAAB
1948-1953J 30 – Mosquito
1953-1960J 33 – Venom
1954-1973TP 83 – Pembroke
1959-1967J 32B – Lansen
1964-1983HKP 3B – Agusta Bell 204B
1966-1983J 35F – Draken

Divisioner

BeteckningNamnAktivAnmärkning
Adam Röd1:a divisionen
11:e jaktflygdivisionen
1936-1976Upplöst 1976
Adam Blå2:a divisionen
12:e jaktflygdivisionen
1936-1982Upplöst 1982
Adam Gul3:e divisionen
13:e jaktflygdivisionen
1943-1982Överfördes 1983 till F 16.

11:e Jaktflygdivisionen

Adam Röd var 1:a divisionen vid F 1 och bildades 1936 som en lätt bombflygdivision och omskolades 1949 till en jaktflygdivision. Från slutet av 1960-talet präglades Flygvapnet av bakgrunden var Viggenprojektet. 1976-06-30 upplöstes Adam Röd pga ekonomiska besparingar inom Flygvapnet.

12:e Jaktflygdivisionen

Adam Blå var 2:a divisionen vid F 1 och bildades 1936 som en lätt bombflygdivision och omskolades 1949 till en jaktflygdivision. Efter att Adam Röd upplöstes den 30 juni 1976 var Adam Blå tillsammans med Adam Gul de två kvarvarande divisionerna vid F 1. Från 1981-09-01 var Adam Blå den enda kvarvarande divisionen vid F 1. 1982-12-22 gjorde Adam Blå sin sista officiella flygning med J 35 Draken och divisionen upplöstes 1982-12-31.

13:e Jaktflygdivisionen

Adam Gul var 3:e divisionen vid F 1 och bildades 1936 som en lätt bombflygdivision men omskolades 1949 till en jaktflygdivision. Vid beslutet om F 1 avveckling startade Adam Gul en kampanj om att bibehålla divisionen men med basering vid Tullinge flygbas som tillsammans med Malmby flygbas var divisionens krigsbaser. Under 1980-1981 spreds olika upprop, som t ex: ”Visste du … att det fanns 12 jaktdivisioner i mellansverige 1971 och att om inget görs finns bara tre kvar 1983?”.

Kampanjen fick stöd i försvarsstaben, Östra- och Södra milostaberna samt hos ÖB och 1981-08-21 lämnade Adam Gul Västerås för att från 1981-09-01 verka från Tullinge under det inofficiella tilläggsnamnet Kungliga Hufvudstadsjakten. Fenorna på flygplanen pryddes med Södermanlands landskapsvapen.

1981-1982 lydde divisionen formellt under F 1 men 1983-01-01 överfördes divisionen till F 16 där den blev 161:a jaktflygdivisionen Petter Röd. Divisionen bibehöll sin basering i Tullinge fram tills den avvecklades 1985-06-30. Vid avslutningsceremonin 1985-06-27 gjordes en formationsflygning med flygrutten Tullinge – Stockholms slott – Ärna – Stockholm – Tullinge.

Chefer

ÅrNamn
1929-1934Harald Enell
1934-1937Egmont Tornberg
1937-1938Gustaf Ström
1939-1942Axel Ljungdahl
1942-1945Gustaf Adolf Westring
1945-1950Arthur Falk
1950-1954Ingvar Berg
1954-1959Gösta Odqvist
1959-1964Henrik Nordström
1964-1966Rolf Svartengren
1966-1968Nils Palmgren
1968-1975Tore Persson
1975-1979Börje Björkholm (stf sektorfljch och fljch)
1975-1980Stig Bruse
1980-1981Knut Osmund (stf sektorfljch och fljch)
1980-1983Börje Björkholm

Sektorsansvar

1957 avvecklades samtliga flygbasområden och ersattes av elva luftförsvarssektorer. Från 1956 började F 1 därför överta ansvaret för luftbevakningen över västra mellansverige. F 1 blev en sektorflottilj med huvudansvar för luftförsvarssektor W5 med tillhörande luftförsvarscentral LFC Måsen i Örebro. Sektor W5 motsvarade i stort sett Dalarnas-, Värmlands- och Örebro län (Bergslagens militärområde) men geografiskt låg dock F 1 inom sektor O5 och lydde under Östra militärområdet.

1971 reducerades antalet luftförsvarssektorer till sju och sektor W5 uppgick i sektor O5 (Svea flygflottilj F 8) som en luftförsvarsundercentral (LFUC). Samtidigt som F 1 blev av med sektoransvaret beslutades att F 8 skulle avvecklas och från 1973-07-01 övertog F 1 sektoransvaret för luftförsvarssektor O5 med tillhörande STRIL-bataljon och luftförsvarscentralen LFC Puman i Bålsta. 1977-01-01 omorganiserades flottiljen till en sektorflottilj och antog det nya namnet Västmanlands flygflottilj och luftförsvarssektor O5. Vid avveckling av F 1 överfördes sektoransvaret till Upplands flygflottilj F 16. 1981 reducerades antalet luftförsvarssektorer till fyra och sektor O5 tillsammans med O1 bildade 1981-07-01 Sektor Mitt, ledd av F 16.

För att avlasta sektorflottiljchefen tillfördes 1975 en ställföreträdande sektorflottiljchef (tjänstegrad överste) vars uppgift var att leda förbandsproduktionen. Hans uppgifter var i princip samma som för den tidigare flottiljchefens och därför titulerades även han som flottiljchef. 1981-06-30 utgick befattningen som ställföreträdande sektorflottiljchef.

Divisionsemblem mm

1:a div (Adam Röd) 1943-1945.
Fpl B 3 med en stående björn.
Foto: Helge Andersson?
1:a div (Adam Röd).
Bild: © Uniformsdetaljer.com
2:a div (Adam Blå).
Bild: © Uniformsdetaljer.com
3:e div 1943-1945.
Fpl B 3 med en bisonoxe.
Foto: Okänd.
3:e div (Adam Gul).
Bild: © Uniformsdetaljer.com
3:e div (Adam Gul).
Bild: © Uniformsdetaljer.com
3:e div efter flytt till F 16 (Petter Röd).
Bild: Alvar Löfström alt Sven Färdigsson
(CC BY-SA 3.0, Wikimedia Commons)
F 1:s fpl B 18 hade en Ikaros omkring 1945 (vit eller gul).[?]

Filmer på Youtube

Dokumentär om F 1 Hässlö, del 1.
Dokumentär om F 1 Hässlö, del 2.
Dokumentär om F 1 Hässlö, del 3.
Dokumentär om F 1 Hässlö, del 4.
Dokumentär om F 1 Hässlö, del 5.
Glimtar från Flygvapnet 1952
F 1 Västerås 1958
F 1 minnesfilm av Kjell Siggelin
Flygflottiljen F 1 hedras
(Flygvapnets 90-årsfirande)

Källor:
Wikipedia
F 1 kamratförening
FlygvapenNytt 1973 (pdf)
Flygbas: F 1 flyghistoria (pdf)
Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet, Statens Försvarshistoriska Museer / Christian Braunstein
F 1 Kamratförening
Västerås Flygmuseum
?] = Olika uppgifter finns…

Uppdaterad: 2025-12-21