B 17 – Målbogserare

Denna modell av B 17A visar tydligt målspelets drivanordning. Foto: © Torben Plesberg.

SAAB 17 – MÅLBOGSERARE

Under 1948 påbörjade CVM ombyggnaden av cirka 40 flygplan av typen B 17A för att användas som målbogserare av olika slag och de kom att användas på många flottiljer.

Svensk Flygtjänst AB och AVIA i Visby kom att få ansvaret för försvarets målflygverksamhet. De använde ett antal olika flygplan i sin verksamhet, bl a Miles Martinet och Fairey Firefly. När Flygvapnet började avveckla SAAB 17 lät Kungliga Flygförvaltningen (KFF) i början av 1951 civilregistrera totalt 19 flygplan B 17A. Dessa lånades sedan ut till Svensk Flygtjänst och AVIA men ägdes fortfarande av KFF. Flygplanen cirkulerade mellan de två operatörerna så det går inte att säga att ett visst flygplan tillhörde Svensk Flygtjänst eller AVIA. Fem av dessa flygplan såldes dock senare till Svensk Flygtjänst.

Den första B 17A (17268, SE-BRN) kom till Svensk Flygtjänst i maj 1951 och den sista anlände i augusti 1954. De första flygplanen behöll en tid sin ursprungliga kamouflagemålning men registreringsnumren målades i svart. Efterhand målades alla flygplan gula.

Flygplanen försågs med ett vinddrivet målspel av engelsk konstruktion. Det bestod av en lintrumma som monterades i bakre delen av spanarutrymmet och rymde 1.800 m vajer men normalt användes bara mellan 600 och 1.200 m vajer. Målspelet manövrerades av målspelsmekanikern som satt i spanarsitsen.

Målspelsvinsch med propeller. Foto: Henrik Samuelsson, Flygvapenmuseum.

Vid bogsering av korvmål släpptes korven ut i hoprullat tillstånd genom en lucka i durken. Trumbromsen släpptes och målet rullades ut till önskad längd enligt en indikator.

B 17A utrustades också med en akustisk träffindikator, SAAB BT-13, som bestod av en mikrofon placerad nära korven. Vid träff (eller nära träff) skickades en signal via en signalkabel i vajern till träffindikatorn i spanarsitsen och spanaren kunde sedan rapportera träffarna till marken via radio.

När målet skulle rullas in (byte av korv eller vid landning) kunde lintrumman drivas av en 4-bladig propeller som satt på en liten arm eller vinge på höger sida av flygplanskroppen. I neutralläge låg propellern horisontellt (se översta bilden) men kunde vridas 90 grader mot vindriktningen varvid propellern roterade och drev lintrumman varvid vajern drogs in. Med hjälp av ett räkneverk och en backspegel kunde linan stoppas när korven var nära flygplanet och med en pedal kapades linan med en linsax. Med en speciell krok plockades linan upp genom luckan i durken och en ny korv anslöts till vajern och signalkabeln.

Den påbyggda bubbla man kan se på vänster sida av flygkroppen beror troligtvis på att målspelet var för stort för att få plats i flygplanet.

”Vindmöllan” monterad på en liten arm/vinge på höger sida bakom spanarsitsen. Foto: Okänd.

Fem flygplan utrustades också med radarstörningsutrustning, bl a SE-BPP (nr 17296) som havererade 1956-06-25 vid strandbadet i Hjälmaren i Örebro.

KURIOSA

Kuriosa 1: Flygplan 17296 skulle flygas från Norrtälje till Göteborg när piloten plötsligt träffade på en gammal bekant, en affärsman som brådskande behövde ta sig till Göteborg. Civila passagerare fick dock inte flyga i Flygvapnets flygplan så det bestämdes att affärsmannen skulle utge sig för att vara flygmekaniker. Efter kraftiga motorstörningar var man tvungen att nödlanda nära stranden på Hjälmaren utanför Örebro. Besättningen räddades med roddbåt men när flygplanet skulle bärgas med hjälp av en tillfälligt ihopsatt flotte av oljefat, hamnade även flotten på sjöbotten. Man lyckades dock lyfta flygplanet så högt att ställen kunde nödfällas och flygplanet kunde rullas upp på stranden.

Kuriosa 2: Under en monoton målgångsflygning försökte piloten i SE-BPR (nr 17308) liva upp stämningen genom att flyga under de nyuppförda Tjörnbroarna. Piloten blev dock lite tveksam beträffande ev påföljder så han anropade tornet:
– Tornet, är det tillåtet att flyga under Tjörnbroarna?
– NEJ, det är absolut förbjudet!
– Jävligt synd, för vi har precis passerat under…

Kuriosa 3: En förare var också tvungen att under målgång göra nummer två i en påse. En bragd bara det att kränga av sig flygoverallen under flygning. Påsen försvann sedan ut genom den öppnade huven…

CIVILREGISTRERADE MÅLBOGSERARE

Följande SAAB B 17A civilregistrerades och användes av Svensk Flygtjänst och AVIA som målbogserare:

Civ-regFV-nrRegistrerings-
period
Anm
SE-BPP17296511106-570201560625 totalhaveri Örebro
SE-BPR[S]17308510907-600323Såld till Finland, reg SH-2
SE-BRN17268510518-541103Skrotad
SE-BRO[S]17355510827-600323Såld till Finland, reg SH-1
SE-BRR17284510628-520620520512 totalhaveri Rinkaby
SE-BUH17364520306-540208530530 åter FV, kasserad
SE-BUK17358520508-590415Skrotad
SE-BUL17334520606-570201Skrotad
SE-BUM17313520806-530608530310 totalhaveri Bromma
SE-BUN17356521027-570201Skrotad
SE-BUO[S]17249530209-600323Skrotad
SE-BWA[S]17318521211-600723Skrotad
SE-BWC17320530626-671002Till museum i Danmark
SE-BYE[S]17256531103-600323Skrotad
SE-BYF17339540820-570829Såld till Österrike, reg 4D-AA
SE-BYG17251530818-551021Skrotad
SE-BYH17239540319-690124680613 motorhaveri. Till Flygvapenmuseum.
SE-BYK17336531110-551018550811 totalhaveri sjön Limmaren
SE-BZH17267540219-571218Skrotad
S = Såldes senare till Svensk Flygtjänst.

Källor:
Kontakt nr 29 och 31.
Flygvapenmuseum (Torsten Nilsson).
SFF – Svenskt Flyghistoriskt Forum.
Modeling Madness
”SAAB 17”, Widfeldt/Hall.

Uppdaterad: 2024-11-05