FLYGVAPNET

Under våren 1942 påbörjades leveranserna av B 17 till Flygvapnets flottiljer. Pga problem vid kopieringen av TWC-3-motorerna blev de första STWC-3-motorerna endast godkända för överflygning till flottilj (F 7). På flottiljen monterades motorerna ur för att sedan återanvändas av fabrikerna vid nästa leverans. De kallades därför för Ö-motorer (överflygningsmotorer).

115 st originalmotorer P&W SC 3G (TWC-3) köptes in från Frankrike och levererades till Sverige i juni 1943. 30 st av dessa monterades i B 17A som flögs ut till flottiljerna där de monterades ur och transporterades tillbaka till Trollhättan för att åter monteras in i leveransfärdiga flygplan. Dessa franska TWC-3-motorer kallades för F-motorer.

När de svensktillverkade STWC-3-motorerna blev klara och godkända för tjänstgöring transporterades de ut till flottiljerna för att där monteras in på de motorlösa flygplanen.

Flj	Version	Leverans	Antal
F 2	S 17BS	1942-03-18 — 1942-11-25	38
F 3	S 17BL	1942-02-19 — 1942-09-04	21
F 4	B 17A	1944-04-20 — 1944-12-08	36
F 6	B 17A	1943-07-22 — 1944-10-31	70
F 7	B 17B	1942-01-11 — 1943-02-16	50
F 7	B 17C	1943-04-13 — 1943-06-18	20
F 7	B 17A	1943-09-22 — 1944-02-09	25
F 12	B 17C	1943-03-18 — 1944-02-21	57

Spaningsversionerna prioriterades vid tillverkningen och de första flygplanen var av typen S 17BL och levererades till F 3 på Malmen 1942-02-19. Därefter följde S 17BS till F 2 i Hägernäs 1942-03-18 och därefter B 17B till F 7 i Såtenäs 1942-03-23.

De första B 17C levererades 1943-03-18 till F 12 i Kalmar. 1943-04-13 fick också F 7 B 17C varvid de tidigare levererade 18 st B 17B flyttades till F 3 och konverterades till S 17BL.

De första 14 flygplanen B 17A skulle levereras till F 6 i Karlsborg med båt från Saab i Trollhättan för att senare kompletteras med motorer men tack vare den nya tillgången till de ”franska” motorerna kunde de första flygplanen till slut flygas till F 6 i juli 1943. Motorerna byttes efterhand ut mot de nya svensktillverkade STWC-3-motorerna.

Pga F 7:s nära belägenhet till Trollhättan blev F 7 ofta en mellanlandningsplats för nytillverkade flygplan innan de fick motorer och kunde träda i tjänst vid de olika flottiljerna. Vissa flygplan kunde stå uppställda i upp till ett år innan de fick nya motorer.

Inkörningsperioden på SAAB 17 kunde bli lite problematisk pga dess känslighet för ground-loop. Nya förare var också vana vid det noshjulsförsedda Saab Safir. SAAB 17 hade höga och tätt sittande landställ. Det var baktungt och piloten hade dålig sikt framåt. Bromsarna fick ofta pumpas upp några gånger innan de plötsligt tog ordentligt. Detta bidrog till många ground-loop och knäckta landställ när flygplanen efter en påbörjad ground-loop ofta rullade baklänges vilket resulterade i att landställen knäcktes framåt (flygplanet såg då ut som en liggande hund eller katt med frambenen utsträckta).

I och med att det var så nytt med att kunna fälla upp landställen så var det många piloter som glömde att fälla ner dem igen inför landningen. Det fanns också problem med radiotrafiken mot TL på så låg höjd, annars hade TL kunna varnat piloten om han glömt fälla ut ställen. För att förhindra onödiga haverier placerades ibland en person vid landningsmärket och om piloten hade glömt fälla ned ställen kunde han vifta med en röd flagga för att varna piloten!

Det var ganska gott om plats i spanarens baksits. Stolen var svängbar och var monterade på längsgående skenor i durken så den kunde flyttas fram- och bakåt. Ibland kunde upp till 3 personer transporteras i spanarens utrymme. Även en cykel med tillhörande cyklist har vid något tillfälle fått plats där bak…

Under 1949 påbörjades modifiering av ca 80 flygplan för användning med dubbelkommando.

Utöver de på fabrik tillverkade versionerna S 17BL och S 17BS modifierades 44 flygplan B 17B till spaningsversionen S 17BL under åren 1943-1945. Av dessa konverterades ett drygt 10-tal flygplan till den flottörförsedda spaningsversionen S 17BS mellan åren 1944-1945.

Omedelbart innan S 17BS nuddade vattenytan vid landning uppstod ofta statiska urladdningar mellan flottörerna och vattnet. Blixtarna och knallarna blev till ett litet skådespel, särskilt när det mörknade ut.

SAAB 17 kom att användas vid olika typer av försök. De första försöken med utskjutning av en docka via katapultstol utfördes med en B 17A. Man testade också att använda startraketer för att förkorta startsträckan.

VINGBROTT

Två allvarliga vingbrott inträffade 1942-09-23 och 1942-11-30 under dykanfall med flygplan B 17B från F 7 (17109 och 17152). Tre personer omkom och restriktioner vid dykanfall infördes under utredningstiden.

För att verifiera om vingarnas konstruktion och hållfasthet levde upp till de ställda kraven påbörjades en intensiv utvärdering utförd av FFA, KFF, Saab/L och Saab/T. Även FC deltog och genomförde diverse flygprov. Fpl 17105 var sedan tidigare avsatt för vingbelastningsprov men blev helt sönderbrutet under proven och ett nytt flygplan behövdes för de nya proven. Ett flygplansskrov sattes ihop av delar ur den pågående produktionen i Trollhättan och kropp, mittvinge och yttervingar blev till ett nytt provflygplan utan serienummer. FFA fick provflygplanet 1943-02-25 men de sista delresultaten blev inte färdiga förrän i april 1944.

Undersökningsresultaten pekade på att vingarnas konstruktion och hållfasthet låg inom de ställda kraven. Dock kunde påvisas att vid upptagning efter dykning kunde vingklaffarna ofrivilligt och momentant fällas ut (utfjädring) varvid belastningen på vingarna ökade med ca 10% och därmed tangerade max brottlastfaktor. Även den veka bakkanten på höjdrodren kunde påverka vingbelastningen då trimningen av de veka rodren måste ansättas hårdare.

Åtgärderna blev att införa en stabiliserande pendel i höjdstyrningen, förstärka höjdrodrets bakkant och att införa låsanordning för vingklaffarna. Naturligtvis innebar också den nya fällningstekniken med bombsikte m/42 att överbelastningarna minskade markant!

Stig Wennerström …

Vid en övning i Gällivare i februari 1944 fick en B 17C (17217) motorstörningar och tappade propellern. Spanaren Palmqvist gjorde ett lyckat uthopp och landade på en öppen plats. Piloten Stig Wennerströms huv krånglade och flygplanet befann sig bara 100 meter ovanför marken när han till slut lyckades hoppa och utlösa fallskärmen. Han hamnade i en grantopp. Stig Wennerström blev spionen som lämnade ut så gott som hela det svenska försvarsupplägget till Sovjetunionen. 1964-06-12 dömdes han till livstids straffarbete för grovt spioneri.

DANSKA BRIGADEN

Under slutskedet av andra världskriget försågs 15 st B 17C med danska beteckningar. Flygplanen ingick då i den Danska Brigaden och danska piloter och mekaniker hade fått utbildning på svenska flottiljer. Meningen var att personal och flygplan skulle flygas till Danmark vid den tyska kapitulationen men så blev det inte: De fick inte tillstånd att landa i Danmark! Flygplanen försågs åter med svenska beteckningar och först 7 dagar efter vapenstilleståndet kunde den danska personalen ta sig tillbaka till Danmark via tåg.
Läsa mer? Välj ”Danska Brigaden” i menyn.

BASERINGAR

Benämning	Antal	Tidsperiod	Typ	Basering
B 17A	132	1942-1947	Lätt bombflygplan	F 4, F 6, F 7, F 12
B 17B	54	1942-1947	Lätt bombflygplan	F 4, F 6, F 7, F 11, F 12
B 17C	77	1943-1947	Lätt bombflygplan	F 4, F 6, F 7, F 12
S 17BS	54	1942-1948	Marinspaningsplan	F 2
S 17BL	56	1942-1948	Spaningsplan för armésamverkan	F 3

AVVECKLING

I slutet av tjänstgöringen var flera flygplan baserade på andra flottiljer som målbogserare och väderflygplan. SAAB 17 fick en kort tid inom Flygvapnet eftersom propellerdrivna stridsflygplan började fasas ut till förmån för jetdrivna flygplan strax efter B 17:s introduktion. Flygplanet började tas ur tjänst 1947 och 1948 hade det helt utgått ur krigsorganisationen.

Alla B 17B (förutom 17005) och B 17C kom att skrotas eller användas som skjutmål.

19 st B 17A användes civilt som målbogserare och några av dem hamnade även utomlands som målbogserare. B 17A fanns dock kvar i Flygvapnet fram till 1952 som ”övrigt flygplan” (målbogsering, stabs- och väderflygplan).

---

Källor:
Wikipedia, Sv
Wikipedia: Eng
Kontakt nr 81.
Flygvapenmuseum: B 17A
Flygvapenmuseum: S 17BL/
Saab:s första flygplan fyller 70 år
”Att flyga är att leva”, Norrbohm – Skogsberg.
”SAAB 17”, Widfeldt/Hall.

Uppdaterad: 2024-11-05