TEKNISK BESKRIVNING

Framkroppens stomme är en svetsad stålrörskonstruktion och beklädnaden utgöres av löstagbara sidopaneler samt plåtar. Bakkropp, vingar, stabilisator och fena är utförda i en skalkonstruktion av lättmetall. Rodren är dukklädda med inre konstruktion av lättmetall.

Vingarna är i bakkanten försedda med vingklaffar som fälls ut och in på hydraulisk väg. De manövreras av en hydraulisk arbetscylinder som är placerad i mittvingens bakre del. I mittklaffen är en tunn lina ansluten till två mekaniska indikatorpinnar som är placerade till vänster i båda sittrummen. Då vingklaffarna ställs om svänger pinnarna längs en graderad skala där vingklaffarnas läge kan avläsas.

Vid flertalet tillfällen när förarna efter landning skulle fälla in vingklaffarna förväxlade de vingklaffsspaken med landställsspaken varvid landstället fälldes in med stora skador på flygplanet som följd (t ex 16038). I SK 16A satt spakarna för vingklaff och landställ på sådant sätt att risken för förväxling var stor. I SK 16B hade spakarna en annan placering vilket minskade riskerna för förväxling.

Bränsletankarna är placerade i mittvingen mellan fram- och bakbalk. Beklädnaden på vingens undersida mellan fram- och bakbalk utgöres av två löstagbara tankluckor, vilka ingår i vingens bärande konstruktion.

Bränslesystemet består av bränsletankar med bränslemätare, bränslekran, motordriven bränslepump, bränslehandpump med överströmningsventil och filter samt snapspump. På främre instrumentbrädan finns en bränsletryckvarnare bestående av en röd lampa. Bränslemanometrar ingår i trevisarinstrumenten.

Flygplanet är utrustat med motor- och handbrandsläckare. Brandsläckningsmedlet utgöres av metylbromid.

En generator på 750 W är mekaniskt kopplad till flygplanets motor. Under flygning förser generatorn flygplanets elnät med erforderlig energi samt laddar batteriet.

Flygplanets motor startas med en elektrisk svänghjulsstartapparat mitt på motorns baksida. Den kan även drivas med en startvev som ansluts till startapparaten på motorns vänstra sida. Startmotorn får sin ström från ett separat markbatteri. I undantagsfall används flygplanets batteri.

Huvudställen är infällbara i mittvingen i riktning mot flygplanets centrum och manövreras hydrauliskt, normalt med hjälp av en motordriven hydraulpump och i nödfall med en handpump i främre sittrummet. Huvudställen låses i in- och utfällt läge med hjälp av mekaniska lås. I båda sittrummen finns mekaniska indikatorer som visar huvudställens läge. I vissa flygplan finns även en elektrisk landställsindikator som med röda och gröna lampor visar huvudställens läge. Flygplanet är försett med ett hydraulsystem som levererar den erforderliga drivkraften för ut- och infällning av huvudställ och vingklaffar.

Sporrstället består av sporrhjul, hjulgaffel, vagga och stötdämpare. Hjulgaffeln är vridbart lagrad i vaggan. I gaffelns övre ända är en svängel fäst. I svängeln är fjäderbelastade linor fästade med vilka sporrhjulet kan styras. Dessa linor är sammankopplade med sidroderlinorna med hjälp av hävarmar i bakkroppen. Sporrhjulet är styrbart inom ett vinkelområde av ca 30° från neutralläget åt båda sidor. Utanför detta vinkelområde urkopplas sporrstyrningen automatiskt och hjulet kan svänga runt fritt.

Ett elektriskt varningshorn ger signal om huvudställen ej är låsta i utfällt läge då gasreglaget förs tillbaka till tomgångsläge. Låskolvarnas läge kan direkt kontrolleras från främre sittrummet genom plexiglasfönster som är placerade på mittvingens översida vid huvudställens infästningar.

Hjulen är försedda med helt inkapslade hydraulisk bromsar. När man vill bromsa trycker man fram överdelen på roderpedalerna. Genom ett system av stänger och linor överförs trycket genom en bromspump och rörledningar till hjulbromsen där en arbetscylinder pressar bromsbacken mot bromstrumman.

Stolarna kan ställas i elva olika höjdlägen med hjälp av ett handtag på höger sida. Stolarna är avsedda för sittfallskärmar och är i vissa flygplan tillverkade av svetsbar aluminiumlegering och i andra flygplan av trä. Stolarna är försedda med fastbindningsanordning, bestående av höft- och axelremmar med central låssprint. Axelremmarna är försedda med remlås med reglage på stolens vänstra sida.

Alla flygplan var utrustade med radio Fr VII och ett visst antal även med pejl Frp IIa.

Flygplanet är försett med instrumentbrädor och reglage i både främre och bakre sittrummen.

På båda instrumentbrädorna finns följande instrument:
– Cylindertermometer, kompass, trevisarinstrument (med bränsle- och oljemanometrar samt friskoljetermometer), kompressormanometer, fartmätare, horisontgyro, variometer, klockhöjdmätare, kursgyro, svängindikator, varvtalsmätare, vakuummätare och bränsletryckvarnare.

På den främre instrumentbrädan (elevsits och även ordinarie förarsits) finns även:
– Avgasanalysator, luftintagstermometer och ytterluftstermometer.
I vissa flygplan finns ytterluftstermometer även på den bakre instrumentbrädan.

På motorn, som inte är utrustad med automatisk blandningsregulator men är försedd med automatiskt omställbar propeller, kan inte inställning av blandningsreglaget utföras på vanligt sätt. För att kunna göra en riktig inställning av blandningsreglaget är flygplanet försett med en elektrisk avgasanalysator som anger blandningsförhållandet i bråkdelar bränslevikt per viktsdel luft (se sid 25 i pdf:en / sid 21 i dokumentet).

Följande motorreglage finns i både främre och bakre sittrummet:
– Gasreglage, blandningsreglage, propellerreglage, bränslehandpumpreglage, bränslekranreglage och magnetomkopplare.
Följande motorreglage finns bara i främre sittrummet:
– Luftförvärmningsreglage, oljekylarreglage, startkontakt eller startpedal, snapspump och oljeutspädningskontakt.

Båda sittrummen är utrustat med en fullständig styrinrättning. Styrspaken i bakre sittrummet kan tas loss genom att en knapp vid fästet dras ut och styrspaken kan sedan placeras i en hållare till höger.

Höjd- och sidtrimroder kan manövreras från såväl främre som bakre sittrum. Manöverorganen utgöras av rattar som är placerade till vänster på reglagepanelen.

Avgassamlarna på höger sida av motorn är anslutna till ett avgasrör som passerar över mittvingen fram till mitten av främre sittrummet. I avgasröret finns ett luftförvärmningsrör (se YouTube) som är värmekällan till flygplanets uppvärmningssystem för sittrummen.

Ventilationssystemet för främre sittrummet består av ett friskluftsintag i framkanten av vänster mittvinge. Därifrån leds luften genom ett böjligt metallrör till en ventil mellan sidroderpedalerna. Ventilen har ett omställbart spjäll med ett tandat hjul, vilket möjliggör omställning med foten. I bakre sittrummet erhålles friskluft genom en omställbar ventil på vänster sidopanel under handbrandsläckaren.

Beslag för montering av personskidor finns i bakkroppen. Man kan komma åt dem genom en lucka på bakkroppens översida.

Flygplanet är försett med en urineringsanläggning bestående av under stolarna placerade trattar varifrån gummiledningar går till ett under bakkroppen placerat venturirör som tjänstgör som avlopp.

På bagagerummets bakre vägg finnas beslag för fastsättning av startvev och förankringsöglor (avsedda att monteras på yttervingarna).

En instrumentflygningshuv kan placeras över bakre??? sittrummet. Huven kan öppnas med reglage i båda sittrummen.

I mitten av 1949 påbörjades montering av raket- och bombinstallationer på ca hälften av alla SK 16A (FF skrivelse 29/4 1949 nr MV 756:235). Flygplanet kunde medföra två bombställ eller två raketställ, ett på vardera sidan. Varje bombställ kunde laddas med en 50 kg bomb och varje raketställ med två raketer.

TEKNISKA DATA

Längd	8,84 m
Spännvidd	12,81 m
Höjd (kabinens översida, sporrhjulet på marken)	2,7 m
Vingyta	23,5 m²
Tomvikt (m skidställ)	1.850 kg (1.900 kg)
Max startvikt	2.400 kg
Motor	Pratt & Whitney 600 hk Wasp R-1340-AN-1
Propeller, diameter	2,77 m
Marschfart	250 km/tim
Max hastighet, planflykt	330 km/tim
Bränsletankar	420 liter (varav 72 liter som reserv)
Oljetank	38,5 liter olja (+ luftvolym)
Räckvidd	1.200 km
Max flyghöjd	7.400 m
Lastförmåga	514 kg
Spårvidd	2,61 m
Beväpning (på vissa fpl)	2 st 50 kg bomber eller 4 st raketer
Besättning	2

Intressant läsning: Flygvapnets 60-sidiga ”Beskrivning över fpl typ SK 16” från 1948.

---

Källor:
Wikipedia (se)
Wikipedia (en)
Rilpedia
Flygmuseum
Fht.nu: Beskrivning över fpl typ SK 16 (pdf)
LAE Blogg
Kulturnav.org
Transportstyrelsen: Luftfart
Avrosys
Tugboatlars
X-plane

Uppdaterad: 2024-01-12