DEN FÖRSTE CHEFEN FÖR FLYGVAPNET

Den svenska riksdagen beslöt år 1925 att inrätta Flygvapnet som en självständig försvarsgren från och med den 1 juli 1926. Beslutet hade föregåtts av en del politiska turer, vilka slutligt formades i proposition nr 50 – vilken föredrogs av försvarsminister Per Albin Hansson i 1925 års Sandler-regering. Propositionen – som var daterad den 20 februari 1925 – förutsatte vidare att det i förhållande till armén och marinen fullt fristående och självständiga flygvapnet skulle ha en chef direkt underlydande Konungen. Chefen för flygvapnet, jämte stabschef och en adjutant, skulle förbereda uppsättandet av Flygvapnet och skulle därför tillträda sina respektive befattningar redan den 1 juli 1925.

Till chef för Flygvapnet utsågs fr.o.m. den 1 juli 1925 dåvarande översten i fortifikationen, Karl A B Amundson (KABA populärt kallad), vilken tidigare varit chef för arméflyget. Amundson var icke flygutbildad och med hänsyn till de blygsamma medel som 1925 års riksdag ställt till Flygvapnets förfogande torde Amundsons uppgift som Flyvapnets förste chef ha varit mycket svår. Som så många andra i en tid av pionjäranda var Amundson tvingad att arbeta efter eget huvud, vilket är värt att komma ihåg när man i historiskt perspektiv har att bedöma insatserna.

När Amundson tillträdde sin befattning saknades stridsdugliga jaktflygplan helt om man undantar ett antal Phönixjagare – senare J 1 i Flygvapnet.

Den nye flygvapenchefen beställde på eget initiativ tio flygplan av typen Nieuport 29C-1 i Frankrike. Amundsons tilltag rönte en hel del kritik, enär beställning gjorts utan riksdagens eller regeringens medgivande. Priset för de tio Nieuport-jagarna var 175.575 kronor, vilket var mycket fördelaktigt. Därför tystades kritiken mot Amundson och staten erlade betalning för de tio flygplanen den 1 juli 1926, dvs. den dag Flygplanet blev en självständig försvarsgren.

TEKNISK BESKRIVNING

Nieuport 29C-1 konstruerades redan 1918 av den franske konstruktören M Delgade, verksam vid flygplantillverkaren Nieuport-Astra. Flygplanet hann aldrig att komma i tjänst före krigsslutet 1919, men blev åren därefter det franska flygvapnets ”standardjaktplan”.

Konstruktionen var, förutom motorinklädnaden, helt utförd i trä och skilde sig markant från Nieuports tidigare konstruktioner bl.a. genom att flygkroppen utgjordes av en monocoque-konstruktion. Nieuport 29C-1 var ett biplan där vingarna utgjordes av en dukklädd träkonstruktion vilka stagades med stöttor och wirar.

l övervingen var inbyggt två separata falltankar emedan huvudbränsletanken var placerad i kroppen bakom motorns brandskott. Skevrodren var anbringade endast vid respektive undervinge och löpte efter så gott som hela bakkanten. Sid- och höjdroder var aerodynamiskt utbalanserade. En av fartvinden driven generator gav ström för belysning och flygdräktsuppvärmning.

Motorn utgjordes av en Hispano-Suiza, en 8-cylindrig, vätskekyld V-motor utvecklande en effekt av 300 hästkrafter. Till motorinstallationen hörde också två till vardera landställsbenen monterade vätskekylare av Lamblin-typ.

Nieuport 29C-1 hade mycket goda flygegenskaper med utmärkta höjdflygprestanda. Flygplanets topphöjd var med dåtidens mått imponerande – 8.500 meter, då världsrekordet i höjdflygning var 9.545 meter!

FLYGVAPNETS J 2

l början av år 1926 levererades de tio Nieuport-flygplanen i avsikt att ersätta Phönixjagaren. Flygplanen kom under en mycket kort tid att tillhöra Flygkompaniet där de enligt uppgift erhöll beteckningen J 25…

Av de tio flygplanen överfördes sedermera nio av dem till Flygvapnet där de 1928-07-01 erhöll beteckningen J 2. Ett av flygplanen (nr 67) hade gått förlorat vid en explosion den 15 augusti 1926.

Flygplanen tillfördes 3:e Flygkåren på Malmslätt (senare F 3) och var sedan leveransen helt i avsaknad av vapeninstallation. l mitten av 1927 gjordes prov med vapeninstallation, vilket resulterade i att J 2 under 1928 försågs med två 6,5 mm ksp monterade i en inbyggnad ovan och framför föraren och synkroniserade med propellern.

Vid denna tid var flygplanen dock redan mogna för skrotning. En undermålig tillverkningsstandard gjorde att man redan efter ett halvår, och i princip då flygplanen överfördes till FV, var tvungna att göra förstärkningar i kroppen. Med en lätt överdrift kan man därför säga att flygplanen praktiskt taget ramlade isär. Detta faktum i kombination med materialbrist gjorde att flygplanen kom att tillbringa sin mesta tid i depå som reserv.

De åtta flygplan som hösten 1929 tillhörde stabsavdelningen föreslogs för kassation i oktober samma år. Så blev det dock inte utan flygplanen överfördes till F 5 i Ljungbyhed där de efter knappt ett år kasserades. Under sin korta tid på F 5 reducerades det kvarvarande J 2-beståndet från sju till tre flygplan p.g.a. haverier. De tre återstående J 2 kasserades den 8 oktober 1930 och skrotades.

Sammanfattningsvis kan sägas att sju av de tio flygplanen avskrevs till följd av haverier, vilka inrymmer två lyckade nödutsprång.

Den 15 augusti 1928 hoppade fänrik N Billing från sin J 2 (nr 317) tillhörigt F 3 och den 25 april 1930 hoppade löjtnant B Behm från sin J 2 (nr 501) tillhörigt F 5.

J 2 har med sina brister ingen framskjuten plats i den svenska flyghistorien där den trots allt markerar sin existens i samband med Flygvapnets tillkomst…

TEKNISKA DATA – J 2 Nieuport 29C-1

Spännvidd:	9,7 m
Längd:	6,5 m
Höjd:	2,26 m
Vingyta:	26,84 m2
Tomvikt:	760 kg
Flygvikt:	1.200 kg
Toppfart:	220 km/h
Stighastighet	8 m/s
Topphöjd:	8.500 m
Aktionstid:	2 tim +
Beväpning:	2 x 6,5 mm ksp
Besättning:	1
Motor:	Hispano Suiza

SAMMANSTÄLLNING ÖVER FLYGVAPNETS J 2

Armé- flygnr	Avförd	Anmärkning
63	300512	2603xx till Flygkompaniet, kod 63. 27xxxx? till 3:e Flygkåren (F 3), koder 33, 323. 291109 till F 5, kod 506. 300424 (total)haveri vid nödlandning på Bulltofta efter motorstörningar pga oljerörsbrott. Ff underlöjtnant Åke Söderberg oskadad.
65	291028	2604xx till Flygkompaniet, kod 65. 27xxxx? till 3:e Flygkåren (F 3), koder 35, 325. 290304 haveri vid landning i Karlsborg. 290807 totalhaveri vid Varvs jvg-station, Östergötland. Nödlandning på grund av motorfel. Flygkroppen blev avslagen vid förarrummet. Ff lt Mac Hamilton oskadad (omkom 1952 vid haveri med TP 91).
67	261104	2604xx till Flygkompaniet, kod 67. 260815 totalhaveri vid Malmslätt. Fpl fullständigt förstört vid explosion av startlufttub. Mekaniker vpl Karl Bertil Norman omkom.
69	301008	2604xx till Flygkompaniet, kod 69. 27xxxx? till 3:e Flygkåren (F 3), koder 39, 327. 291030 till F 5, kod 507. Kasserad pga förslitning/ålder.
611	301008	2604xx till Flygkompaniet, kod 611. 27xxxx? till 3:e Flygkåren (F 3), kod 311. 281002 nödlandning pga motorfel. Landningsstället, flygkropp vid landningsställsinfästningarna samt undervingarna skadade. 291109 till F 5, kod 502. Kasserad pga förslitning/ålder.
613	301008	2604xx till Flygkompaniet, kod 613. 260928 haveri. Ny flygkropp (inköpt som reserv). 27xxxx? till 3:e Flygkåren (F 3), kod 313. 291029 till F 5, kod 503. Kasserad pga förslitning/ålder.
615	300130	2604xx till Flygkompaniet, kod 615. 27xxxx? till 3:e Flygkåren (F 3), kod 315. 291029 till F 5, kod 505. 291118 totalhaveri vid Ljungbyhed. Vid landning sjönk fpl igenom från flera meters höjd och kapotterade. Ff lt Karl Georg Daniel Claéson oskadad.
617	281004	2604xx till Flygkompaniet, kod 617. 27xxxx? till 3:e Flygkåren (F 3), kod 317. 280815 totalhaveri. Vid start från Jätsberg förstördes, pga fältets ojämnheter, landningsstället så normal landning omöjliggjordes, varför ff (fk Nils Gustaf Erik Billing) på 2.000 m höjd företog fask-utsprång. Fpl hamnade i sjön Åsnen utanför Växjö.
619	300304	2605xx till Flygkompaniet, kod 619. 27xxxx? till 3:e Flygkåren (F 3), kod 319. 280814 motorfel i Skövde. Hemtransport på järnväg. 291111 till F 5, kod 504. 300220 totalhaveri pga motorstopp. Fpl kapotterade vid nödlandning vid Röstånga, Ljungbyhed. Ff lt Assar Gustaf Folke Gislander lätt skadad.
621	300512	2605xx till Flygkompaniet, kod 621. 27xxxx till 3:e Flygkåren (F 3), kod 321. 271027 påkörd av flygplan Ö 4 Phönix Dront nr 3124. Vänster övre vinge skadad. 291030 till F 5, kod 501. 300425 totalhaveri under luftstridsövning. På 4.500 m höjd över Billinge, Munkarp vek sig fpl och kom i flatspin. Ff lt Björn Erik Behm fask-hopp. Obetydlig kontusion höger ben.

Notera: Fpl ”67” överfördes aldrig till FV. Fpl 33, 35 och 39 fick vid F 3 andra nummer, 323, 325 respektive 327, i avsikt att ej förväxlas med de nyare Fokkerplanen.

---

Källor:
KONTAKT nr 56, april 1982.
Tabelluppgifter (individer) från SFF (Svenskt Flyghistoriskt Forum).

Uppdaterad: 2025-10-19